• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

riksdagen

Chat Control 2 – vad händer nu?

25 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Förslaget om Chat Control 2 är blockerat, men bara för tillfället. Det är läge för den nya EU-kommissionen att kasta det i papperskorgen.

EU:s ministerråd har efter drygt två år ännu inte lyckats komma överens om Chat Control 2. Vid halvårsskiftet blir Ungern ordförandeland i EU. Landets regering är visserligen för Chat Control 2, men lär ha mycket annat på agendan det kommande halvåret.

Skulle den blockerande minoriteten bland medlemsstaterna falla blir det förhandlingar mellan EU:s ministerråd, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Därefter nya omröstningar om förhandlingsresultatet i rådet och parlamentet.

Vid årsskiftet lämnar Ungern över EU-ordförandeskapet till Polen – som säger nej till Chat Control 2. Därför är det viktigt att den blockerande minoriteten i ministerrådet upprätthålls de kommande sex månaderna.

Den svenska regeringen är i princip för Chat Control 2, i linje med det avgående belgiska EU-ordförandeskapets förslag. Vilket bland annat innebär client-side-scanning med spionmoduler i dina meddelande-appar eller spionprogram i din telefon och dator.

Den svenska riksdagen har – efter beslut i justitieutskottet – ställt sig bakom regeringens linje. De enda som röstade nej var C och SD. Vilket är uppseendeväckande då alla partier utom S drev ett nej till Chat Control 2 i den nyss avslutande EU-valrörelsen.

Riksdagens EU-nämnd har ansträngt sig för att slippa ta i Chat Control 2. Vilket kanske kan förklaras med att flera partier talat med kluven tunga i frågan.

Europaparlamentet säger nej till Chat Control i alla dess bärande delar:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Hur det nyvalda parlamentet ställer sig återstår att se.

Slutligen EU-kommissionen, som fortfarande står för sitt ursprungliga förslag om att låta AI granska innehållet i användarnas elektroniska meddelanden, chattar, IP-samtal, bilder, videos, molntjänster med mera. Vilket är en teknik som inte existerar i sinnevärlden. Plus en 18-årsgräns för meddelande-appar.

Förslaget strider uppenbart mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten. Vilket kommissionen själv medger men väljer att bortse ifrån.

Det enda rimliga är att den nya EU-kommissionen drar tillbaka förslaget om Chat Control 2.

Uppdatering: Det tillträdande ungerska EU-ordförandeskapet har frågan om Chat Control 2 på dagordningen för ministerrådsmötena den 10-11 oktober och den 12-13 december.

Tidigare poster:
• Chat Control – från start till politiskt kaos »
• Chat Control 2 vs. yttrandefriheten »
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, EU-kommissionen, EU-nämnden, EU-val, EU:s ministerråd, Europaparlamentet, mänskliga rättigheter, regeringen, riksdagen

Riksdagen röstade ja till Chat Control 2

18 juni 2024 av Henrik Alexandersson

Riksdagens justitieutskott har idag röstat ja till det belgiska EU-ordförandeskapets senaste förslag om Chat Control 2. Endast C och SD röstade nej. I morgon röstar Sverige i EU.

Det belgiska förslaget innebär att dina elektroniska meddelanden kommer att granskas i din telefon eller dator innan de krypteras och skickas. Vilket kräver spionprogram på din enhet – på systemnivå eller i alla meddelande-appar.

Förslaget innebär också att den som inte »frivilligt« underkastar sig sådan granskning av sina meddelanden inte kommer att kunna sända bilder, videos eller dela länkar.

Ministerrådets egen rättstjänst varnar för att även detta förslag strider mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens respektive yttrandefriheten.

Det belgiska ordförandeskapet försöker nu stressa igenom det hela innan ordförandeklubban går över till Ungern, om två veckor.

Då det inte finns något mer ministerrådsmöte (RIF) innan dess, planerar man att ta beslutet på tjänstemannanivå – i COREPER 2 (de ständiga representanterna) i morgon onsdag den 19 juni.

Uppdatering: Enligt MEP Patrick Breyer (PP, DE) är voteringen i COREPER II flyttad från onsdag till torsdag den 20/6.

På förra veckans ministerrådsmöte (RIF) flaggade fransmännen för att de kan köpa det belgiska förslaget (med vissa korrigeringar). Och om Frankrike säger ja finns det inte längre någon blockerande minoritet i ministerrådet.

Om ministerrådet / COREPER II säger ja till det belgiska förslaget kommer man att gå in i förhandlingar med Europaparlamentet – som (än så länge) säger nej till Chat Control 2 i alla dess bärande delar.

Det är dock lätt att misstänka att parlamentets nej kan komma att luckras upp – nu när EU-valet är över och man inte behöver riskera att förlora röster på frågan.

Vilket leder oss till Moderaterna och Liberalerna (de senare har stämmobeslut på att säga nej) som i EU-valrörelsen för bara någon vecka sedan värvade röster på att säga nej till Chat Control 2 – samtidigt som de drev den rakt motsatta linjen som regeringspartier.

Man värvade alltså röster på ett besked men gör sedan i praktiken det motsatta. Vilket vi varnat för hela tiden.

Med dagens beslut i riksdagens justitieutskott bekräftas deras dubbelspel och svek. Det innebär att den svenska regeringen nu kan rösta ja till det belgiska förslaget.

(Att MP och V röstade ja i utskottet är också anmärkningsvärt, då de tidigare sagt tydligt nej både i riksdagen och Europaparlamentet. Samt värvat röster på sitt nej i EU-valet.)

Chat Control 2 strider mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens respektive yttrandefriheten.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga slår fast:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Det finns visserligen undantag för att bekämpa brott. Men EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Att avskaffa den digitala brevhemligheten är helt klart över gränsen.

Vad gäller yttrandefriheten gäller följande:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Chat Control 2 kolliderar uppenbart med denna grundläggande mänskliga rättighet.

Under resans gång har Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens rättstjänst, ministerrådets rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och hundratals forskare, människorättsorganisationer, dataskyddsexperter med flera uttryckligen varnat för att Chat Control 2 strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Till och med EU-kommissionen skriver på sidan 13 i sitt eget förslag att det kolliderar med de mänskliga rättigheterna. Men den tycker att det är ett pris som är värt att betala.

Så vad händer nu?

Om COREPER II godkänner den belgiska kompromissen i morgon (onsdag 19/6) går Chat Control 2 till förhandling (trilog) mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen.

Uppdatering: Enligt MEP Patrick Breyer (PP, DE) är voteringen i COREPER II flyttad från onsdag till torsdag den 20/6.

Vilket kan landa hur som helst. Men med två mot en och EU-valet avklarat är risken att parlamentet kommer att svikta i sitt motstånd.

Därför är det av största vikt att hålla trycket mot Europaparlamentet uppe. Det måste stå klart för dess ledamöter att deras väljare säger ett tydligt nej till Chat Control 2.

Läs mer:
• Regeringen skapade snabbspår och klubbade Chat control – kan antas i EU redan onsdag «
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »
• Chat Control 2 kan kuppas igenom i EU:s ministerråd »

• Chat Control 2 – nytt kompromissförslag i ministerrådet »
• Proposed EU Chat Control law wants permission to scan your WhatsApp messages »

Relaterat:
• Den svenska regeringens ståndpunkt »
• Regeringens finter om Chatcontrol »
• Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på X: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, EU:s ministerråd, regeringen, riksdagen

Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder

2 maj 2024 av Henrik Alexandersson

En parlamentarisk kommitté vill att regeringen skall kunna ge sig själv rätt att utlysa undantagstillstånd och inskränka grundläggande fri- och rättigheter.

Efter pandemin tillsattes en parlamentarisk kommitté för att utreda möjligheten att utlysa undantagstillstånd. Detta efter att den då sittande regeringen upptäckt att det fanns konstitutionella begränsningar för vad den kunde göra.

I vintras presenterades förslaget »Stärkt konstitutionell beredskap« (SOU 2023:75). Här föreslås regeringen få utökad delegerad makt vad gäller »normgivning«. Vilket i sammanhanget betyder rätten att snabbt stifta eller ändra lagar och förordningar utan att behöva invänta riksdagen. (Det vill säga undantagstillstånd.)

Enkelt uttryckt är förslaget en tvåstegsraket:

  1. Riksdagen kan med kvalificerad majoritet (3/4) ge regeringen rätt att på egen hand utfärda förordningar på i princip vilket område som helst – inklusive skatt, inskränkningar av fri- och rättigheter, straff och civilrätt.
  2. Om det krävs kan regeringen ge sig själv denna rätt. Sådana beslut gäller i högst tre månader och skall bekräftas av riksdagen inom 30 dagar.

I det andra fallet får regeringen samma makt som under krig, i en situation där riksdagens krigsdelegation är förhindrad att sammanträda. Regeringen kan då ge sig själv rätt att ändra vilka lagar den vill utom grundlagen, riksdagsordningen och vallagen (för att undvika att denna makt används för en regelrätt statskupp).

Detta är ett tydligt brott mot principen om maktdelning – vars syfte är att förhindra maktkoncentration, maktmissbruk och övergrepp.

Förslaget innebär en uppenbar risk för oacceptabla inskränkningar av människors fri- och rättigheter. Dessutom uppfyller förslaget inte de kvalitetskrav som bör ställas för att ligga till grund för lagstiftning. Därför avstyrker 5 juli-stiftelsen den parlamentariska kommitténs förslag i sitt remissyttrande.

Men är det inte bra att regeringen kan fatta snabba beslut i dessa oroliga tider? Ur vårt remissvar:

»Syftet med konstitutionella begränsningar av det slag som finns i regeringsformen är att hindra att beslut fattas i panik eller av kortsiktiga partipolitiska skäl. Framför allt i krislägen (eller påstådda krislägen) kan det finnas ett starkt tryck – från politiska motståndare, från media eller från allmänheten – att ”göra något”.

I länder som tillåter undantagslagar används dessa tämligen frekvent, och undantagstillstånd tenderar att bestå långt efter att faran är över. Detta gäller även i demokratier: I Frankrike bestod det undantagstillstånd som infördes 2015 i samband med terrordådet mot Charlie Hebdo i hela två år. Man införde även undantagstillstånd i samband med upploppen i förorter 2005. Amerikanska delstater har använt dem i samband med strömavbrott, orkaner och brottslighet. I Slovakien har undantagslagar använts i samband med att vårdpersonal sade upp sig från sina arbeten. Erfarenheten från andra länder är att om verktygen finns kommer regeringar att lockas att använda dem.«

När är det då tänkt att den svenska regeringen skulle kunna använda sig av den »delegerade normgivningen« a.k.a. undantagstillstånd?

Någon definition av vad som i sammanhanget kan anses vara en tillräckligt »allvarlig fredstida kris« ges inte. Det lämnas till regeringen själv att avgöra. Däremot har kommittén en del exempel. Åter till vårt remissvar:

»De exempel på potentiella kriser där undantagslagar skulle kunna användas som ges i utredningen är också mycket lång (s 107f). Där listas sådant som It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor och snöoväder.

De exempel som ges i utredningen visar också snarast att vi klarat oss alldeles utmärkt utan undantagslagar. Utredningen visar inte heller på vilket sätt det hade tjänat oss bättre om regeringen utan riksdagens stöd kunnat inskränka fri- och rättigheter i samband med skogsbranden i Västmanland eller när bygget av tunneln genom Hallandsås inte gick som planerat.

Uppräkningen kan dock tas som intäkt att utredningen förväntar sig att undantagsregeln är tänkt att användas tämligen ofta (uppräkningen omfattar i genomsnitt en händelse vartannat år).

Det kan också konstateras att flera av kriserna som räknas upp är att betrakta som närmast politiska till sin natur (Finanskrisen 1990, Tsunamikatastrofen 20041, Tunnelbygget genom Hallandsåsen och flyktingsituationen 2015).

Här måste man ställa sig frågan om det är utredningens mening att en regering som inte får stöd för att vidta åtgärder för att hantera en politisk fråga i stället skulle kunna tillgripa undantagsbestämmelsen om “fredstida kris” och genomföra politiken utan stöd i riksdagen. Utredningen utvecklar dock inte hur den resonerat i detta avseende.«

Även Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger stopp.

»Enligt konventionens artikel 15 ska ”ett allmänt nödläge som hotar nationens existens” föreligga för att reglerna i konventionen om mänskliga rättigheter ska kunna göras avsteg ifrån. Det är svårt att se att de exempel (it-attacker mot företag, skogsbränder, jordskred) som utredningen tar upp skulle hota ”nationens existens”.

Att inte strida mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter är en mycket låg ribba, att ett förslag når över den innebär inte att det är välavvägt eller önskvärt, men måste ses som ett grundkrav.«

Man bör även ställa sig frågan om man vill ge sin värsta politiska motståndare rätten att proklamera undantagstillstånd och makt att stifta nya lagar som passar den egna agendan. Såväl Kant som Nietzsche och närmsta historiebok varnar för sådant.

Den frågan är extra aktuell med tanke på att Sverige haft minoritetsregeringar i 20 års tid.

Även den borgerliga tankesmedjan Timbro varnar för den parlamentariska kommitténs förslag. I rapporten »Har nöden ingen lag?« (PDF) av Adam Danieli framförs bland annat följande kritik:

  • att tillämpningsområdet för regeringens maktbefogenheter saknar tydliga avgränsningar och minoritetsskydd,
  • att reformen är omotiverat långtgående,
  • att argumenten för en tydlig parlamentarisk förankring även i kristid inte beaktas, och
  • att flera lagtekniska frågor har lämnats obesvarade.

Även här ställs frågan vad som kan anses vara en tillräckligt »allvarlig fredstida kris« för att en fullmaktslag skall träda i kraft.

»En avgörande fråga i alla diskussioner om konstitutionell beredskap är givetvis vilka situationer som ska räknas som kriser eller vilken allvarströskel som ska sättas för att ett nödläge ska vara för handen – det så kallade separabilitetsproblemet.

Kan en allvarlig våg av brottslighet vara en kris? Är klimathotet en kris? Ska terrordåd och naturkatastrofer särskilt pekas ut som krissituationer? Krävs det konsekvenser av viss omfattning? Måste krisen ha skett i det egna landet? Ska ett särskilt organ avgöra om en kris föreligger och därefter deklarera det?«

Här påpekas även att kommittén har en något naiv syn på politiskt beslutsfattande:

»En mer realistisk bild av politiker i pressade situationer innefattar begränsad kunskap, risken för överreaktioner och en möjlighet att varje oklarhet i befogenhet tolkas extensivt, särskilt på lång sikt. Utegångsförbud, begränsningar i yttrandefrihet och kriminaliseringar, som skulle kunna vara områden där en förstärkt delegation är aktuell, utgör kraftiga ingrepp och kan, mot bakgrund av flera internationella exempel, också komma att bli mer långsiktiga förändringar av den offentliga makten.«

Frågetecknen är fler:

»Kommittén tar inte heller tydlig ställning till en helt central fråga i debatten, nämligen om covid-19-pandemin hade varit att betrakta som en allvarlig fredstida kris, och i så fall i vilka skeden. Borde regeringen ha använt de föreslagna befogenheterna under våren 2020, och i så fall hur?

Läsaren lämnas också utan svar vad gäller andra viktiga historiska referenser i Sverige. Var Göteborgskravallerna eller finanskrisen 2008 allvarliga fredstida kriser? Utgör politiska kriser, såsom flyktingkrisen 2015 eller koranbränningarna 2023, allvarliga fredstida kriser? Kan allvarliga fredstida kriser uppstå genom helt lagligt handlande från personer i Sverige eller krävs lagbrott eller extern påverkan?«

Timbros rapport påpekar även att det i Sverige saknas skarpa möjligheter till rättslig prövning av beslut som fattas av en regering som agerar med fullmakt. Här noteras dessutom att minoritetsskyddet är svagt om ett återkallande av regeringens beslut måste ske med 3/4 majoritet.

Dessutom tar Danieli upp ett antal centrala tekniska frågor som lämnas obesvarade. Som den här:

»Inget hinder finns heller i förslaget för att regeringen, efter att ha givit sig själv ett särskilt bemyndigande som sedan inte uppnått tre fjärdedelars majoritet i riksdagen och därför upphävts av riksdagen, ger sig själv samma särskilda bemyndigande på nytt. Riksdagen har enligt förslaget ingen möjlighet att beröva regeringen möjlighet att agera självmant, och en misstroendeförklaring tar inte ifrån regeringen makten att fatta samma beslut i egenskap av övergångsregering. Det saknas skäl att inte förena ett avslag på bemyndigande i riksdagen med en begränsning av möjligheten att besluta om ett nytt, likadant bemyndigande.«

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. Den parlamentariska kommitténs förslag om undantagstillstånd är ett exempel på detta.

Man är vårdslöst oprecis, tycks sakna insikt om behovet av maktdelning, gör ingen egentlig konsekvensanalys, bortser (medvetet) från risken för politiskt fulspel samt att man bryter mot grundläggande demokratisk självbevarelsedrift: Stifta inga lagar som du inte vill att din värste politiske motståndare skall kunna utnyttja mot dig.

Att riksdagen i ett allvarligt läge kan delegera rätten att fatta beslut till regeringen kan möjligen vara en sak, även om det medför betydande risker.

Att ta ett steg till och låta regeringen ge sig själv tillstånd att införa undantagstillstånd är att gå över gränsen.

Man kan för övrigt fråga sig varför de folkvalda är så angelägna att delegera sin makt till regeringen.

Här är par sista ord, ur vårt remissvar:

»Erfarenheterna från hur undantagslagar missbrukats i andra länder – liksom försöken i Sverige under coronapandemin att införa restriktioner i med hjälp av fullmaktslagar – talar snarast för att riksdagens makt bör stärkas. Det skulle exempelvis kunna göras genom att ställa krav på att lagstiftning som inskränker människors fri- och rättigheter alltid måste fattas med kvalificerad majoritet. Skulle det röra sig om verkligt allvarliga situationer, och om välmotiverade förslag, är det svårt att tänka sig att riksdagen inte kunnat stödja dem. Att de beslut som fattas är kloka och välförankrade är sannolikt aldrig så viktigt som i en allvarlig krissituation. Ogenomtänkta beslut med svagt stöd kan snabbt underminera förtroendet för de politiska institutionerna.«

Läs mer:
• 5 juli-stiftelsens remissvar »
• Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75) »
• Rapport: Har nöden ingen lag? »
• SvD debatt: ”Säg nej till undantags­tillståndet” »

Fotnot: Den parlamentariska kommitténs förslag stöds av alla riksdagens partier utom MP.

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: normgivning, regeringen, riksdagen, undantagstillstånd

Chatcontrol i ministerrådet i mars – vad säger EU-nämnden?

11 januari 2024 av Henrik Alexandersson

Frågan om Chat Control 2 är inte död. Den 4-5 mars kommer den upp på EU:s ministerråd igen. Fredag den 1 mars behandlas ärendet i riksdagens EU-nämnd.

Den 4-5 mars kommer frågan om Chat Control 2 upp i EU:s ministerråd. Frågan är hur – eller om – man tänker gå vidare.

Europaparlamentet har redan sagt nej till det mesta som är kontroversiellt med Chat Control 2. Och EU-kommissionen har efter det låtit meddela att den vill förlänga den nuvarande lagstiftningen, Chat Control 1, med två år.

Chat Control 1 innebär att meddelandetjänster får rätt att frivilligt undersöka sina användares elektroniska meddelanden i jakt på innehåll med sexuella övergrepp mot barn. Chat Control 2 gör det obligatoriskt.

CC2 innebär också att man skall använda ännu icke existerande teknik för att identifiera tidigare okänt olagligt innehåll bland de filer och bilder du sänder. Plus att AI skall granska vad som skrivs i folks elektroniska meddelanden, för att kontrollera att de inte ägnar sig åt något i sammanhanget olagligt.

Allt är tänkt att samordnas via en ny EU-myndighet, EU Center.

Ministerrådet har under det senaste året varit splittrat och oförmöget att fatta beslut. Vissa medlemsstater säger blankt nej. Andra säger entusiastiskt ja. Och några, däribland Sverige, kan tänka sig något slags kompromiss.

Den första frågan blir därför om ministerrådet alls kan enas om något under det belgiska ordförandeskapet. Inget tyder på att medlemsstaternas positioner har förändrats.

Man kan dock inte utesluta att belgarna lägger fram en helt ny kompromiss. Därför gäller det att hålla ögonen på vad som sker i rådet och hos tjänstemännen i COREPER.

Den andra frågan är om det alls är meningsfullt att klubba ett förslag i rådet när parlamentet säger tydligt nej. Att gå in i trilog-förhandlingar (kommissionen, rådet och parlamentet) känns inte meningsfullt.

I trilogförhandlingar – som förs bakom stängda dörrar – kan vad som helst ske.

En annan lösning är att rådet sänder tillbaka CC2 till kommissionen för att omarbetas eller arkiveras för gott.

Hur som helst kommer CC2 upp på EU:s ministerrådsmöte den 4-5 mars. Inför detta möte måste Sverige ha en linje.

Än så länge driver den svenska regeringen en kompromiss som är nästan men inte riktigt lika dålig som kommissionens ursprungsförslag.

Ännu har riksdagens EU-nämnd inte tyckt något av substans. Om den vill skulle den kunna göra som finska riksdagen – som har instruerat sin regering att säga nej till CC2.

Inför ministerrådsmötet 4-5 mars håller EU-nämnden möte fredagen den 1 mars. Vilket bör uppmärksammas. Att EU-valet hålls tre månader senare kan bidra till att göra frågan het.

Om CC2 fortsätter vara i limbo i ministerrådet går den över till det ungerska ordförandeskapet, som tillträder efter halvårsskiftet i sommar.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: chat control, EU-nämnden, EU:s ministerråd, riksdagen

Chatcontrol: Håller vi på att vinna?

21 september 2023 av Henrik Alexandersson

Stödet för Chatcontrol vacklar i såväl EU:s ministerråd som i riksdag och regering. Därför är det viktigt att vi håller trycket uppe!

Medias intresse för EU:s nya massövervakning – Chat Control 2 – är på väg på att vakna igen. På europeisk nivå formerar sig motståndet. Riksdagens ledamöter stöter på kritik mot Chatcontrol såväl i sina mailboxar som utanför fönstret när vi demonstrerar på Mynttorget. Och nu börjar det röra på sig!

Men först: Den tredje demonstrationen mot Chatcontrol denna vecka hålls i morgon bitti, fredag 22/9 kl 09 på Mynttorget – i samband med EU-nämndens sammanträde.

Att hålla trycket uppe är viktigt nu! Såväl regering som riksdag och det spanska EU-ordförandeskapet har börjat svaja.

• Frågan om Chatcontrol har idag plockats bort från föredragningslistan för nästa ministerrådsmöte (RIF-rådet) i EU den 28 september.

• Därför finns den inte heller längre på föredragningslistan för EU-nämnden i morgon 22/9. Med reservation för att punkten ”Information och samråd inför möte i rådet den 28 september 2023” är ett öppet kort.

Men, något är märkligt. Även om Chatcontrol inte finns på dagordningen för nästa möte med EU:s justitieministrar – så bereds ju ändå frågan i såväl COREPER (EU-ambassadörerna) som i informella möten. Och då behöver väl Sverige en linje?

Därför är det lite märkligt att man plockat bort punkten Chatcontrol från EU-nämnden. Speciellt som det redan finns ett färdigt förslag till svensk ståndpunkt. Nåväl…

Nästa ministerrådsmöte i EU hålls den 19-20 oktober i Luxemburg. I riksdagen håller Justitieutskottet möte den 3 oktober och EU-nämnden den 3, 6, 13 & 16 oktober. Rimligen måste frågan om Chatcontrol komma upp igen då.

I ministerrådet verkar det som om det spanska ordförandeskapet har svårt att få igenom förslaget som det ligger.

Då ovan nämnda förslag till svensk ståndpunkt avviker från kommissionens förslag kan en blockerande minoritet uppnås om Tyskland, Österrike, Polen, Nederländerna och Sverige röstar nej och/eller avstår. Vilket EU-nämnden skulle kunna bestämma sig för redan nu.

Hur som helst är bollen i spel igen. Kanske ända in i vårens EU-valrörelse.

Chatcontrol vacklar. Därför är det viktigt att vi håller trycket uppe!

Vi ses på Mynttorget i morgon bitti kl 9.

Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, Justitieutskottet, regeringen, riksdagen

Chatcontrol – ut och demonstrera!

19 september 2023 av Henrik Alexandersson

På EU-nämndens möte den 22/9 diskuteras den svenska linjen om EU-kommissionens hårt kritiserade förslag till ny massövervakning – Chatcontrol – inför ministerrådsmötet den 28/9.

Inför detta möte hålls tre demonstrationer utanför riksdagen:

• Tisdag 19 september kl 18 på Mynttorget

• Torsdag 21 september kl 08 på Mynttorget

• Fredag 22 september kl 09 på Mynttorget

Arrangör den 19 september är Kamratdataföreningen Konstellationen. Detta utgör starten på veckans protester. Länk »

Arrangör den 21 september är Piratpartiet som vill hälsa riksdagens ledamöter och personal välkomna till jobbet med en protest på morgonkvisten. (Observera att denna tid är preliminär, då polistillståndet inte är klart ännu.) Länk »

Arrangör den 22 september är Medborgerlig Samling – som genomför en manifestation samtidigt som EU-nämnden håller sitt möte. Länk »

5 juli-stiftelsens Henrik Alexandersson medverkar som talare på demonstrationen den 22 september i samband med EU-nämndens sammanträde.

Se även våra debattartiklar på Europaportalen och i Svenska Dagbladet.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, demonstration, EU-nämnden, riksdagen

Chatcontrol – nu måste Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bestämma sig

13 september 2023 av Henrik Alexandersson

Nu kommer förslaget om Chatcontrol upp i riksdagens Justitieutskott och EU-nämnd. Då måste regeringspartiernas riksdagsledamöter rimligen visa vad de tycker, även om regeringen som sådan duckar frågan.

I morgon, torsdag den 14/9 kl 09:30 sammanträder riksdagens Justitieutskott. Punkt ett på dagordningen är EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chatcontrol 2 (Förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn).

Som vi skrivit många gånger lider förslaget av allvarliga brister, till exempel:

  • Obligatorisk granskning av innehållet i dina elektroniska meddelanden och konversationer.
  • Detta kräver AI-teknik som ännu inte existerar. Trots det är förslaget tänkt att träda i kraft redan nästa sommar.
  • Förslaget strider mot vad de grundläggande och konventionsskyddade mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.
  • Förslaget är oförenligt med säker, totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation.

Läs mer här och här.

Efter vårens uppmärksamhet är frågan om Chatcontrol 2 het.

Medias rapportering har varit omfattande och ett 20-tal ledarsidor tar avstånd från förslaget. (Ingen ledarsida försvarar det.)

EU-institutionernas rätts- och utredningstjänster, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär, forskare från 38 länder, Advokatsamfundet, Centrum för Rättvisa, Integritetsskyddsmyndigheten, Internetstiftelsen och Journalistförbundet varnar för förslagets konsekvenser.

Idag säger Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till Chatcontrol 2.

Regeringen vill inte ta ställning, vilket till en början förklarades med att den ville stå neutral som EU:s ordförandeland. I dag är det svenska ordförandeskapet över – men regeringen vill fortfarande inte berätta vad den tycker om Chatcontrol 2.

Dock måste de tre regeringspartiernas riksdagsledamöter rimligen ha en åsikt på Justitieutskottets sammanträde (14/9) och i EU-nämnden (22/9).

(I sammanhanget kan nämnas att Moderaterna i Europaparlamentet redan sagt nej till Chatcontrol 2.)

Vi väntar med spänning på ett besked.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, Justitieutskottet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna, regeringen, riksdagen

Chatcontrol upp i Justitieutskottet på torsdag

12 september 2023 av Henrik Alexandersson

Nu går det undan. På torsdag 14 september kl 09:30 kommer riksdagens Justitieutskott att behandla frågan om Chatcontrol.

Då kanske vi äntligen kan få veta hur regeringspartierna i riksdagen ställer sig. (Regeringen vill ju inte ta ställning.)

Samtidigt är det EU-nämnden som fredag den 22 september kl 09 instruerar regeringen om hur den skall rösta i ministerrådet (28/9).

I EU:s ministerråd tyder det mesta på att Tyskland, Österrike och Nederländerna kommer att säga nej till Chatcontrol 2. Det kommer även signaler från Polen som tyder på att landet kommer att rösta nej.

Vilket i så fall innebär att en blockerande minoritet kan uppnås i ministerrådet om Sverige röstar nej eller avstår i rådets votering. Då går förslaget tillbaka till kommissionen.

Fortsättning följer.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, Justitieutskottet, riksdagen

Riksdagens EU-nämnd kan stoppa Chatcontrol

3 augusti 2023 av Henrik Alexandersson

Det är fortfarande möjligt att stoppa Chatcontrol i ministerrådet. Här spelar den svenska riksdagens EU-nämnd en viktig roll.

Den 28 september är det tänkt att EU:s ministerråd (medlemsstaterna) skall bestämma sig om Chatcontrol – som är EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Om minst fyra länder med minst 35% av EU:s befolkning säger nej uppstår en blockerande minoritet – varpå förslaget går tillbaka till EU-kommissionen (eller faller helt).

Om Tyskland gör som majoriteten i landets röd-gul-gröna regering vill, om man får tro polska regeringstjänstemän och om Österrike följer sitt parlaments besked – då närmar vi oss 30% av EU:s befolkning för ett nej.

Chatcontrol har även stött på viss patrull i Nederländerna samt i det irländska och franska parlamentet. I de flesta EU-länder har parlamentet dock inte direkt makt över sina regeringar i EU-frågor.

Men det har den svenska riksdagen, i EU-nämnden. Här skall den svenska linjen slås fast inför ministerrådsmötet den 28 september.

Sveriges röst är viktig, eftersom en blockerande minoritet är inom räckhåll.

Förra gången riksdagens EU-nämnd diskuterade frågan slutade det i ett demokratiskt haveri. Man gav grönt ljus utan varesig föredragning, frågor eller diskussion. Och den regeringspromemoria (från den rödgröna regeringens tid) som finns bortser från allt som är problematiskt med Chatcontrol.

Därför är det nu dags att börja jobba för ett nej till Chatcontrol i EU-nämnden.

SD, C, MP och V säger numera nej. Socialdemokraterna säger ja. Och bland regeringspartierna – M+KD+L – är man splittrade. (Bland annat säger M i Europaparlamentet nej.)

Det kan alltså bli ett nej i EU-nämnden, vilket i sin tur vore ett viktigt steg mot en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Men för att det skall ske krävs att frågan blir het igen – att media är på, att olika samhällsdebattörer plockar upp debatten och att folk protesterar. (Skriv till dina politiker med detta mail-verktyg.)

72% av svenska folket säger redan nej till Chatcontrol. Ett 20-tal av tidningarnas ledarsidor säger nej och ingen ledarsida stöder förslaget. Så man kan med fog säga att ”den allmänna opinionen” ogillar förslaget.

Chatcontrol går att stoppa – om vi lägger manken till.

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, EU:s ministerråd, riksdagen

Chatcontrol: Regeringen tiger men EU-nämnden måste ta ställning

13 juli 2023 av Henrik Alexandersson

Regeringen fortsätter ducka om Chatcontrol. Men inför nästa ministerrådsmöte måste frågan upp i riksdagens EU-nämnd.

Justitieministerns pressekretrare meddelar följande om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, Chatcontrol till Svenska Dagbladet:

»Under det svenska ordförandeskapet har Sverige fört förhandlingarna framåt i flera delar. Sedan återstår flera komplexa frågor, bland annat den om spårningsordrar. Vi analyserar nu detta närmare inom Regeringskansliet.«

»Sveriges position kommer att förankras efter att riksdagen har öppnat igen.«

Regeringen fortsätter med andra ord att ducka. Vilket är anmärkningsvärt när det gäller en fråga som enligt all expertis – och EU-kommissionen själv – kommer att inskränka medborgarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter.

Om man skall följa normala rutiner kommer frågan att behandlas i riksdagens EU-nämnd inför nästa ministerrådsmöte.

SD, C, MP och V säger nej till Chatcontrol. Vilket innebär att om regeringen skulle säga ja till Chatcontrol, då måste det ske med Socialdemokraternas stöd. Säger regeringen däremot nej, då kan det att ske med brett stöd från alla riksdagspartier utom S.

Förra gången Chatcontrol var uppe i EU-nämnden (december 2022) släpptes frågan igenom utan varesig föredragning, debatt eller frågor. Men det var innan förslaget blev en stor fråga i media och i samhällsdebatten.

Om inte förr, så kommer frågan upp på ett ministerrådsmöte den 28 september – då det spanska ordförandeskapet hoppas att frågan skall kunna avgöras. Och inför detta möte kommer regeringen alltså att få sina instruktioner från EU-nämnden, som då förhoppningsvis är mer intresserad än förra gången.

I Europaparlamentet planerar det ansvariga utskottet – LIBE – att rösta om Chatcontrol i september. Därefter följer votering i plenum i oktober.

• SvD: Strömmer duckar på nytt om chat control »

Relaterat:
• Chat Control – ett demokratiskt haveri »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, regeringen, riksdagen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS