• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

regeringen

Hur mycket övervakning tål den svenska demokratiska rättsstaten?

11 april 2024 av Henrik Alexandersson

Övervakningsstaten expanderar snabbt mot en punkt där den blir ett demokratiskt problem. Och regeringen ökar takten.

Det går alltid att finna skäl för mer övervakning. Frågan är dock hur omfattande övervakningsstaten kan bli innan våra medborgerliga rättigheter och vår demokratiska rättsstat hotas.

Det är också värt att komma ihåg att övervakning inte bara handlar om gängkriminalitet, terrorism och andra hot mot vårt samhälle. Storebrorsstaten kan – och kommer – även att drabba vanligt, hederligt folk.

Redan innan Tidö-regeringen var användningen av hemliga tvångsmedel omfattande i Sverige. Men de senaste åren har tempot i lagstiftningsarbetet ökat markant. Här är några exempel på beslut som redan fattats eller är på gång:

• Utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel

Utvidgning av syfte och metod för en redan omfattande polisiär användning av avlyssning och övervakning.

Man utreder även frågan om ökad användning av hemliga tvångsmedel mot barn och unga.

• Preventiva tvångsmedel

Detta är lagstiftning som tillåter övervakning utan konkret misstanke om brott. Vilket i sig är ett brott mot rättsstatens grundläggande principer.

Nyckelordet i sammanhanget är »konkret«. Regeringen kommer undan med att det ändå i någon mening kan finnas en misstanke om pågående eller framtida brottslig verksamhet.

Med detta balanserar man verkligen på gränsen för vad som är acceptabelt med hänvisning till vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Människor som inte misstänks för brott skall inte övervakas.

• Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel

Regeringen har just presenterat en utökning av lagen ovan till att även omfatta mindre allvarlig brottslighet. Tröskeln sätts vid brott som kan antas ge minst tre månaders fängelse.

Idag leder endast tre av tio fall av övervakning till åtal. Vilket antyder att problemet mer handlar om övervakningens kvalitet än dess kvantitet. Här är risken uppenbar att fler oskyldiga kommer att drabbas.

• Lagen om hemlig dataavläsning blir permanent

Hemlig dataavläsning handlar om att installera spionprogram i telefoner, datorer m.m. Enheten kan då användas för avlyssning och kontroll av allt som sker och finns på densamma.

Ett allvarligt problem är att användning av sådana spionprogram bygger på säkerhetsbrister i den programvara, de operativsystem och den IT-infrastruktur som vi alla använder.

För att hemlig dataavläsning skall kunna ske måste dessa säkerhetshål lämnas öppna (istället för att rapporteras in och åtgärdas). Detta öppnar även dörren för nätbedragare, hackare, främmande makt med flera. På så sätt blir vi alla mer sårbara online.

Dessutom lider hemlig dataavläsning av problemet att även oskyldiga människor i den övervakades omgivning kommer att drabbas.

• Mer kameraövervakning

Regeringen vill höja målet för antalet bevakningskameror från 1.600 till 2.400. Dessutom vill man göra det enklare för kommuner och regioner att använda kameraövervakning.

Samtidigt utreds ökad användning av biometri, vilket i detta sammanhang innebär automatiserad AI-stödd ansiktsigenkänning i realtid. Detsamma gäller ökad användning av automatisk avläsning av registreringsskyltar och direktåtkomst till trafikkameror.

• Utökad datalagring

En utredning föreslår att lagringen av metadata om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m. skall utökas till att även omfatta meddelandetjänster online.

Detta gäller även sådana meddelandetjänster som använder totalsträckskryptering (E2EE). Vilket i så fall kräver ett förbud mot end-to-end-encrytion eller spionprogram i apparna eller på telefonen / datorn (som med hemlig dataavläsning ovan).

Här skall påpekas att EU-domstolen redan 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Enkelt uttryckt fastslog domstolen principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Trots detta fortsätter datalagringen i Sverige och många andra medlemsstater. Vilket EU-kommissionen inte visat några tecken på att ta tag i.

Och så här fortsätter det…

Existerande övervakning utökas ständigt vad gäller syfte och metod. Och nya former av övervakning tillkommer. Vilket står i konflikt med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Syftet med våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är att skydda individen mot överheten. Därför skall de inte kompromissas bort eller kringgås.

Det finns inga tecken på att någon tänker stanna upp för att skaffa sig en helhetsbild av den svenska övervakningsstaten. Politikerna är inte ens intresserade av att utvärdera om den övervakning vi redan har är ändamålsenlig och fyller sitt syfte.

Därtill kan man lägga andra förslag som inte direkt handlar om övervakning men som ändå är högst problematiska i en demokratisk rättsstat. Till exempel anonyma vittnen.

Allt detta är sådant som kan användas av en framtida auktoritär regim för att kontrollera och förtrycka folket. Flera regeringar i EU har redan blivit påkomna med att ha planterat spionprogram i oppositionens och journalisters telefoner.

Det behövs inte ens ont uppsåt. Det räcker med dumhet, inkompetens, girighet, missriktad välvilja eller en dålig dag på jobbet för att olika övervakningsverktyg skall kunna användas på ett sätt som är förödande för den enskilde.

Naturligtvis krävs krafttag mot kriminella som kränker andras frihet, säkerhet och egendom. Men det måste gå att göra utan att upphäva de principer som är grundpelare för vår demokratiska rättsstat.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: regeringen

Regeringen slår rekord i snabb ändamålsglidning

9 april 2024 av Henrik Alexandersson

Övervakningslagar utökas alltid till syfte och metod. Just nu går det rasande fort.

Förra veckan kom ett lagförslag om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel från regeringen. Ni kommer ihåg det där med att människor skall kunna övervakas utan konkret misstanke om brott?

Nu skall den lagen breddas. Fler skall kunna övervakas, i preventivt syfte.

Integritetskänsliga lagar som stiftats med det uttryckliga syftet att komma åt den grova gängbrottsligheten skall från och med september kunna användas för att utreda brott som har ett straff som kan antas överstiga tre månader i fängelse. Inte år. Månader.

Vilket är en dramatisk sänkning av ribban. Mindre allvarlig brottslighet står inte i proportion till det intrång i privatlivet som hemlig övervakning medför. Speciellt som många som övervakas faktiskt råkar vara oskyldiga. 2022 ledde bara tre av tio fall av övervakning till åtal.

Ta till exempel rättsprocessen om jaktbrott som riktades mot Karl Hedin. En absurd historia som slutade med att Hedin friades och att åklagaren framstod som en idiot. Ett fall där det slagits fast att användningen av avlyssning var tjänstefel. Ett fall där domstol var tvungen att inskärpa att i Sverige döms ingen för brott på grund av sina åsikter. En total clusterfuck.

Med de lagändringar som nu föreslås kommer den avlyssning som då var tjänstefel att bli laglig – den 1 september. I preventivt syfte. Utan konkret misstanke om brott.

Kom ihåg att de övervakningsverktyg som används mot andra även kan komma att riktas mot dig.

Och det är den som är oskyldig som har mest att frukta.

Övervaka de människor som faktiskt är misstänkta för brott istället.

• Regeringen: Förslag om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel överlämnas till riksdagen »
• Oisín Cantwell, Aftonbladet: Hemlig avlyssning även för småbrott »

Arkiverad under: Länktips, Övervakning, Privatliv, Sverige Taggad som: regeringen

Blogcast: Justitieministern balanserar på slak lina

6 december 2023 av Henrik Alexandersson

Måndagens bloggpost nu som blogcast.

Youtube » | Soundcloud »

Arkiverad under: Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Gunnar Strömmer, regeringen

Chatcontrol: Än är segern inte vunnen

22 november 2023 av Henrik Alexandersson

Även om Europaparlamentet sågat Chat Control 2 är frågan inte avgjord. Ministerrådet kan fortfarande ”rädda” EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden.

Nu har Europaparlamentet officiellt tagit ställning mot i princip allt som är dåligt i EU-kommissionens förslag till Chat Control 2.

Detta får ses som en seger för det motstånd som fokuserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Sådant tvingar ibland politikerna att vakna upp och höja blicken.

Men detta får inte leda till att motståndet mot Chatcontrol avtar. Allt kan fortfarande gå galet. Nu riktas allt ljus mot EU:s ministerråd och dess möte den 4-5 december. (Samt riksdagens EU-nämnd den 1 december.)

EU-kommissionär Ylva Johansson tycks visserligen öppna för en förlängning av Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden) om det inte går att driva igenom Chat Control 2 (obligatorisk skanning).

Men ministerrådet kan fortfarande hålla Chat Control 2 på banan. Skulle rådet ställa sig bakom det ursprungliga förslaget eller någon variant av detta – då går frågan till trilog-förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Sådana sker bakom stängda dörrar och kan landa lite hur som helst.

I ministerrådet finns länder som är för kommissionens förslag, länder som säger nej och länder som vill ha en kompromiss. Det spanska ordförandeskapet vill helst gå längre än kommissionen, men tycks ha insett att det är att gapa över för mycket.

Det finns alltså (minst) tre olika linjer i rådet, vilket kan göra det svårt att få till ett beslut.

Bland andra Tyskland, Österrike, Nederländerna och Finland säger nej. Sveriges regering driver en egen kompromiss som är nästan, men inte riktigt lika dålig som det ursprungliga förslaget.

Ett wild card är Polen, som fram tills nu sagt nej till Chat Control 2. Dock är det oklart vad den nya polska regeringen tycker. Skulle Polen byta fot från ett nej till ett ja blir det betydligt svårare att få till en eventuell blockerande minoritet i ministerrådet.

Dessutom har Europaparlamentets nej till förslagets centrala delar ändrat spelplanen. Att få igenom Chat Control 2 i sin ursprungliga form är nu i princip omöjligt.

Att rådet skulle gå på parlamentets linje är också osannolikt, eftersom många medlemsstater välkomnar Chatcontrol som ett sätt att bygga ut övervakningsstaten.

Om frågan drar ut på tiden i rådet går den vid årsskiftet över till nästa ordförandeland, Belgien. Det innebär i så fall också att frågan kan dras in i vårens EU-valrörelse, vilket många vill undvika.

En möjlighet är att rådet väljer att sända tillbaka Chat Control 2 till kommissionen för att omarbetas. Men även då kan frågan bli het i EU-valet.

Man kan också tänka sig att kommissionen själv inser att förslaget saknar nödvändigt stöd och därför drar tillbaka det. Det vore dock en allvarlig prestigeförlust – samtidigt som det öppnar för att frågan kan komma tillbaka i en eller annan form under nästa mandatperiod.

Vad som händer nu är en öppen fråga. Därför gäller det att hålla motståndet mot Chat Control 2 vid liv.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAM, CSAR, EU-nämnden, EU:s ministerråd, regeringen, Ylva Johansson

Utredare föreslår anonyma vittnen

30 oktober 2023 av Henrik Alexandersson

Såväl åklagare som åtalade skall ha rätt att åberopa anonyma vittnen vars identitet skall vara skyddad för resten av domstolen, föreslår en ny utredning.

Med hänvisning till den allvarliga brottsligheten har regeringen låtit snabbutreda frågan om anonyma vittnen i brottsmål. Idag har utredaren Fredrik Wersäll överlämnat sin utredning till justitieministern.

Utredningen föreslår att ett system med anonyma vittnen införs den första april 2025.

Justitieminister Gunnar Strömmer säger att regeringen ser positivt på förslaget och att man kan tänka sig att lagen träder ikraft tidigare än vad utredaren anger.

Förslaget får allvarliga konsekvenser vad gäller den demokratiska rättsstatens grundläggande principer. För att kunna försvara sig måste man rimligen veta vem som riktar en anklagelse emot en.

Ett vittne kan drivas av andra motiv än sanningen. Detta måste man kunna bedöma. Vilket inte är möjligt med anonyma vittnen.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger – i artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång – att var och en som står åtalad för en brottslig handling har rätt att undersöka de vittnen som åberopas mot honom.

Vilket knappast kan ske om man inte får veta vem vittnet är.

Utredaren anser dock att hans förslag inte alls strider mot Europakonventionen.

Sedan är förslaget som sådant problematiskt på många sätt. I korthet föreslås följande:

  • Anonyma vittnen skall kunna användas vid misstanke om brott som ger (eller vars sammanlagda straffvärde är) minst två års fängelse.
  • Det skall föreligga en påtaglig risk för vittnet eller vittnets närstående.
  • Såväl åklagare som den misstänkte / åtalade skall kunna begära att ett vittne hörs anonymt.
  • Beslut om att ett vittne skall få vara anonymt skall fattas separat, av domstol. Rättssäkerheten skall då bevakas av ett allmänt ombud.
  • Detta kan gälla vittnesmål under förundersökning och/eller under rättegång.
  • Den rätt som dömer skall inte ha tillgång till det anonyma vittnets identitet. Det vill säga att varesig domare / nämndemän, tilltalad, dennes försvarare, målsägande eller dennes ombud får känna till vittnets identitet. Detta gäller även åklagaren, i de fall det inte är samme åklagare som i prövningen i föregående punkt.
  • Rätten skall inte få efterfråga det anonyma vittnets namn och vittnet skall ha rätt att vägra yttra sig om uppgifter som kan röja identiteten.

Att både åklagare och den misstänkte skall ha rätt att kräva att ett vittne hörs anonymt har förmodligen sin grund i att Europakonventionen föreskriver att båda parter skall ha samma möjligheter att driva sin sak.

Vilket alltså landar i att även en åtalad gängkriminell med stort våldskapital kommer att få rätt att åberopa anonyma vittnen.

Vad kan möjligen bli fel? Detta är myntets andra sida – och beskriver rätt tydligt förslagets grundläggande problem.

Sedan kan man ifrågasätta försvarets och/eller åklagarens möjlighet att korsförhöra ett vittne utan att sådana detaljer röjs som kan avslöja vittnets identitet. Vittnesmål existerar som regel i något slags kontext.

Nu blir det remissrunda. Vilket kan bli ovanligt livat.

Länkar:
• Förslag på system om anonyma vittnen presenteras för regeringen »
• Anonyma vittnen SOU 2023:67 »
• Powerpoints från presskonferensen »
• Presskonferensen på Youtube »

Arkiverad under: Länktips, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, regeringen

Chatcontrol – vad händer efter Europaparlamentets nej?

27 oktober 2023 av Henrik Alexandersson

Lika oväntat som glädjande säger Europaparlamentet nej till de centrala delarna i Chat Control 2. Men nu återstår ministerrådet, som än så länge håller fast vid EU-kommissionens förslag. Sedan följer förhandlingar.

I unik enighet över grupp- och partigränser säger Europaparlamentet nej till i princip allt som är dåligt i EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chat Control 2.

Parlamentets position är nu att skanning skall begränsas till individer eller grupper som misstänks för sexuella övergrepp mot barn – ”targeted scanning, not blanket”.

Det vill säga att man spanar mot folk som misstänks för brott – inte mot alla andra, hela tiden. Som EU-domstolen vill att det skall vara.

När misstanke föreligger kommer man att söka efter känt och tidigare okänt övergreppsmaterial. (Hur det senare är tänkt att gå till är dock oklart.)

Men man kommer inte att skanna innehållet (text och IP-samtal) i de övervakades konversationer i syfte att upptäcka grooming. (I vart fall inte innan det finns tillförlitlig teknik för sådan analys.)

Skanning skall endast ske på meddelandetjänster (om misstanke föreligger) som är okrypterade. Man vill alltså inte längre bryta totalsträckskryptering / end-to-end encryption.

Parlamentet säger även nej till åldersgräns för meddelande-appar – och därmed även ja till möjligheten att kommunicera anonymt.

LIBE-utskottets ansvarige rapportör Javier Zarzalejos (EPP, Spanien) hade följande att säga på torsdagens presskonferens.

»We have tried to take a comprehensive view in the fight against child sexual abuse online, which needs to develop a variety of strategies to succeed. There is no massive scanning or general monitoring of the web. There is no indiscriminate scanning of private communications, or backdoors to weaken encryption. There are no legal or technical shortcuts — but there is a positive and compelling duty to put in place legal tools to prevent and combat these heinous crimes.«

Detta är alltså parlamentets position. Men än är segern långt ifrån vunnen.

Nu skall EU:s ministerråd fastställa sin position. Och där spretar det från ett kategoriskt nej till ett entusiastiskt ja till kommissionens förslag.

För att få till ett nej krävs en blockerande minoritet i rådet.

Tyska regeringen är förbunden att rösta nej genom sitt koalitionsfördrag. Österrikes, Finlands och Nederländernas parlament har instruerat sina regeringar att säga nej till Chatcontrol. Den utgående polska regeringen säger nej. Estland och Tjeckien sägs luta mot ett nej.

Den svenska regeringen har ett eget förslag som är nästan, men inte riktigt lika dåligt som kommissionens.

Vore det inte lika bra att riksdagens EU-nämnd instruerar regeringen att helt enkelt rösta nej till kommissionens förslag, nu när Europaparlamentet tagit sitt förnuft till fånga? Eller uppmana den att ansluta sig till parlamentets linje?

Om inte kommissionens ursprungliga förslag dödas i ministerrådet kommer det att leva vidare in i trilogförhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen.

I triloger görs allt upp bakom stängda dörrar – och resultatet av en kompromiss där kan omöjligt vara bättre än vad Europaparlamentet just lagt på bordet. Gissningsvis mycket sämre.

Den 13 november skall Europaparlamentets LIBE-utskott rösta för att bekräfta sin nya position.

Den 4-5 december är det nytt ministerrådsmöte, som föregås av EU-nämnden den 1 december.

• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Historic agreement on child sexual abuse proposal (CSAR): European Parliament wants to remove chat control and safeguard secure encryption »
• TechCrunch: EU lawmakers agree on key detection limits in controversial CSAM-scanning file »

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU:s ministerråd, Europaparlamentet, regeringen

Chat Control i EU-nämnden på fredag

10 oktober 2023 av Henrik Alexandersson

På fredag morgon kan riksdagens EU-nämnd göra som Österrikes parlament: Säga nej till Chat Control 2, då förslaget strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Förra gången ströks frågan om EU:s nya massövervakning – Chat Control 2 – från dagordningen på ministerrådets möte och därmed även från agendan för den svenska riksdagens EU-nämnd.

Men nu är det dags igen. Den 19-20 oktober möts EU:s inrikes- och justitieministrar i Luxemburg. Enligt föredragningslistan skall man diskutera en »partial general approach« om Chat Control 2, vilket låter mer som fortsatt diskussion än som beslut (även om man aldrig kan veta).

Inför detta kommer den svenska riksdagens EU-nämnd att diskutera Chat Control 2 på sitt möte nu på fredag, 13 oktober kl 09 i lokalerna på Mynttorget 1.

Den svenska regeringens position har presenterats redan tidigare och innebär i korthet:

  • Chatcontrol skall skanna innehållet i alla människors elektroniska meddelanden, men än så länge bara efter sådant som det idag finns teknik för att upptäcka.
  • Detta skall gälla alla meddelande-appar men inte vanlig telefon och SMS.
  • Den nya myndigheten (EU-Center) skall utveckla AI-verktyg för att i framtiden kunna söka efter tidigare okänt olagligt innehåll och misstänkta konversationer i människors meddelanden och molntjänster.
  • För att kringgå kryptering vill man kunna installera spionprogram – antingen inom respektive meddelande-app eller direkt på folks telefoner, datorer, plattor, spelkonsoler och andra enheter som kan användas för att sända meddelanden.

Regeringen säger med andra ord ja till obligatorisk granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Hur de politiska partierna ställer sig kan du läsa på denna sida: Sveriges ståndpunkt »

För kritik av den svenska regeringens förslag till ståndpunkt:
• Kryphål i Chat Control 2.0 äventyrar informations­säkerheten »
• Läcka: Regeringens finter om Chatcontrol »
• Regeringen förespråkar mass­övervakning »

Vi vet ännu inte vad det spanska EU-ordförandeskapet vill. Men man har tidigare velat gå längre än EU-kommissionen och förbjuda totalsträckskryptering. (!) Sedan har vi kommissionens ursprungliga förslag. Och så har vi den svenska regeringens position. Med minst tre förslag på bordet är man knappast klara att fatta beslut.

Tyskland, Österrike, Polen och Nederländerna (prel.) säger nej till Chat Control 2. Om det skulle gå till votering redan idag skulle en blockerande minoritet kunna uppnås i ministerrådet om även Sverige röstar nej eller lägger ner sin röst.

Sverige skulle – genom riksdagens EU-nämnd – redan nu på fredag kunna göra som Österrikes parlament: Att säga nej till Chat Control 2, med hänvisning till att förslaget strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Tyvärr verkar det som om EU-nämnden kommer att ge sitt stöd till den svenska regeringens ståndpunkt.

Fortsättning följer. Några andra viktiga datum:
• 25 oktober frågas EU-kommissionär Ylva Johansson ut i Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter m.m., LIBE.
• 26 oktober är det tänkt att LIBE skall fastställa sin ståndpunkt och ta ställning till 1.909 ändringsförslag.

Aktuellt:
• Europol Sought Unlimited Data Access in Online Child Sexual Abuse Regulation »

• Chat Control – politisk korruption på EU-nivå »
• Chat Control-skandalen, del 2 »

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, mänskliga rättigheter, regeringen, Ylva Johansson

Slutet för Chatcontrol i EU:s ministerråd?

25 september 2023 av Henrik Alexandersson

Det politiska spelet om Chatcontrol är komplicerat. Men det kan hända att regeringen (medvetet eller omedvetet) just nu bekämpar eld med eld.

Jag försöker förstå vad regeringen sysslar med när det gäller Chatcontrol. Möjligen är det önsketänkande, men jag har en vag förhoppning om att justitieminister Strömmer håller på att göra något rimligt – om än på ett väldigt konstigt sätt. Så här:

Regeringens förslag till Chatcontrol är inte bra. Enkelt sammanfattat:

  • Obligatorisk skanning av medborgarnas elektroniska kommunikationer (efter att spårningsorder utfärdats). Vilket är dåligt och fortfarande öppnar för ändamålsglidning.
  • Än så länge skall skanningen bara söka efter redan känt material med övergrepp mot barn. Vilket sker redan idag, med dagens lagstiftning – dock frivilligt. Detta är en anpassning till vilken teknik som faktiskt existerar.
  • Den nya myndigheten EU-center får i uppdrag att utveckla AI-verktyg för att upptäcka tidigare okänt olagligt material plus elektroniska kommunikationer i syfte att ta sexuella kontakter med barn.
  • Man öppnar för att kringgå kryptering genom client-side-scanning på din telefon, platta eller dator. Det vill säga att dina kommunikationer kontrolleras innan de krypterats och sänts respektive efter att de mottagits och av-krypterats. Vilket är en förfärlig idé.

Detta är ett mindre dåligt förslag jämfört med vad EU-kommissionär Ylva Johansson vill ha. Men fortfarande dåligt.

Det viktiga är dock att det är ett annat förslag än EU-kommissionens, vilket kastar grus i beslutsmaskineriet.

Regeringen ärvde frågan om Chatcontrol från (S)-regeringen. Man hade den inte på radarn och förslaget hade huvudsakligen hanterats av tjänstemän, med dåvarande justitieminister Morgan Johanssons välsignelse.

En bit in i processen – när EU-kommissionens och ministerrådets egen rättstjänst varnade för förslaget – insåg regeringen att man hade ett problem. (Om inte förr.)

Efter att det svenska EU-ordförandeskapet var över utarbetade regeringen en egen linje (se ovan) som i vart fall är något mindre dålig, om än fortfarande dålig. Och som i stort sett är i linje med de kompromissförslag man lagt fram som ordförande i rådet.

Vilket innebär att man säger nej till kommissionens förslag – och till den ännu hårdare linje som det nya spanska ordförandeskapet sägs driva.

Vilket i sin tur är en grund för att rösta nej eller avstå i ministerrådet.

Detta kan (tillsammans med Tyskland, Österrike, Polen och Nederländerna) skapa en blockerande minoritet i rådet.

Således blockerar ett något mindre dåligt (men fortfarande dåligt) förslag (regeringens) ett ännu sämre förslag (kommissionens) i ministerrådet. I vart fall just nu. Med reservation för att rådet kan försöka med fula knep när de tror att ingen tittar.

Med lite tur och fortsatt stort externt tryck kan det kanske räcka ända in i mål. Kanske.

Och den enklaste lösningen för svensk del är fortfarande att riksdagens EU-nämnd gör som det österrikiska parlamentet: Att säga blankt nej till Chatcontrol – eftersom svepande övervakning av alla utan brottsmisstanke strider mot de mänskliga rättigheterna.

Nu måste det högljudda motståndet fortsätta – både i Sverige och resten av EU.

Relevanta debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU:s ministerråd, regeringen

Chatcontrol: Håller vi på att vinna?

21 september 2023 av Henrik Alexandersson

Stödet för Chatcontrol vacklar i såväl EU:s ministerråd som i riksdag och regering. Därför är det viktigt att vi håller trycket uppe!

Medias intresse för EU:s nya massövervakning – Chat Control 2 – är på väg på att vakna igen. På europeisk nivå formerar sig motståndet. Riksdagens ledamöter stöter på kritik mot Chatcontrol såväl i sina mailboxar som utanför fönstret när vi demonstrerar på Mynttorget. Och nu börjar det röra på sig!

Men först: Den tredje demonstrationen mot Chatcontrol denna vecka hålls i morgon bitti, fredag 22/9 kl 09 på Mynttorget – i samband med EU-nämndens sammanträde.

Att hålla trycket uppe är viktigt nu! Såväl regering som riksdag och det spanska EU-ordförandeskapet har börjat svaja.

• Frågan om Chatcontrol har idag plockats bort från föredragningslistan för nästa ministerrådsmöte (RIF-rådet) i EU den 28 september.

• Därför finns den inte heller längre på föredragningslistan för EU-nämnden i morgon 22/9. Med reservation för att punkten ”Information och samråd inför möte i rådet den 28 september 2023” är ett öppet kort.

Men, något är märkligt. Även om Chatcontrol inte finns på dagordningen för nästa möte med EU:s justitieministrar – så bereds ju ändå frågan i såväl COREPER (EU-ambassadörerna) som i informella möten. Och då behöver väl Sverige en linje?

Därför är det lite märkligt att man plockat bort punkten Chatcontrol från EU-nämnden. Speciellt som det redan finns ett färdigt förslag till svensk ståndpunkt. Nåväl…

Nästa ministerrådsmöte i EU hålls den 19-20 oktober i Luxemburg. I riksdagen håller Justitieutskottet möte den 3 oktober och EU-nämnden den 3, 6, 13 & 16 oktober. Rimligen måste frågan om Chatcontrol komma upp igen då.

I ministerrådet verkar det som om det spanska ordförandeskapet har svårt att få igenom förslaget som det ligger.

Då ovan nämnda förslag till svensk ståndpunkt avviker från kommissionens förslag kan en blockerande minoritet uppnås om Tyskland, Österrike, Polen, Nederländerna och Sverige röstar nej och/eller avstår. Vilket EU-nämnden skulle kunna bestämma sig för redan nu.

Hur som helst är bollen i spel igen. Kanske ända in i vårens EU-valrörelse.

Chatcontrol vacklar. Därför är det viktigt att vi håller trycket uppe!

Vi ses på Mynttorget i morgon bitti kl 9.

Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Aktivism, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-nämnden, Justitieutskottet, regeringen, riksdagen

Chatcontrol: När Justitieutskottet tystnar

18 september 2023 av Henrik Alexandersson

Vad är det som är så hemligt med Justitieutskottets behandling av regeringens förlag om EU:s nya förslag till massövervakning – Chatcontrol?

Hemlighetsmakeri i den demokratiska processen är ett problem. Trots offentlighetsprincipen döljs många viktiga beslutsprocesser för medborgare och media.

Den 14 september sammanträdde riksdagens Justitieutskott. Den första punkten var EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chatcontrol.

Ett dygn innan mötet fick ledamöterna regeringens förslag till svensk ståndpunkt. Detta dokument är dock svårt att få fram för vanliga medborgare. Riksdagen hänvisar till att inget kan lämnas ut förrän protokollet blir officiellt, den 21 september.

Vilket är lite märkligt eftersom det inte handlar om vad som sagts eller eventuellt beslutats – utan om ett dokument som inkommit till utskottet och som sådant inte påverkas av vad som skett under utskottssammanträdet.

Men varför är det så bråttom att få ut dokumentet? Dagen efter att protokollet blir offentligt (21/9) håller riksdagens EU-nämnd möte (22/9) för att fastställa den svenska positionen om Chatcontrol, inför EU:s ministerrådsmöte (28/9).

Detta ger medborgare och media minimalt med tid för att analysera och uppmärksamma frågan inför EU-nämndens möte. Vilket är en händelse som ser ut som en tanke.

Naturligtvis har dokumentet läckt ut ändå. Inte desto mindre är det skillnad mellan läckta andrahandsuppgifter och officiella dokument.

Men om vi utgår från att läckan är korrekt kan man konstatera att förslaget är riktigt dåligt och innebär automatiserad massövervakning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden och möjligen även spionprogram i våra mobiltelefoner.

Vi har skrivit en sammanfattande analys som du hittar här. Och IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka har en längre och mer grundlig sågning av regeringens förslag.

Tystnaden innebär även att vi får vänta på besked om hur de politiska partierna agerat i Justitieutskottet.

Tidigare har SD+C+MP+V sagt nej till Chatcontrol. Socialdemokraterna säger ja. Och från regeringspartierna är tystnaden kompakt.

Av erfarenhet (t.ex. FRA-striden) vet vi att det är ett dåligt tecken när informationen sinar. Men svenska folket får just nu inget veta. I vart fall inte förrän det i praktiken är för sent.

Hur var det nu… Den som inte har något att dölja har inget att frukta?

I sammanhanget kan man undra varför media inte tycks bry sig. De förväntas ju granska makten. Och under våren gjorde de ett stort nummer av Chatcontrol, för att nu in stort sett vara tysta.

Våra senaste debattartiklar:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »
• Svenska Dagbladet: Regeringen kan stoppa chat control »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Justitieutskottet, regeringen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 10
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Domstol stoppar fransk ålderskoll för nätporr30 juni 2025
  • Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka27 juni 2025
  • EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation25 juni 2025
  • Tre obekväma frågor för Almedalen23 juni 2025
  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS