Femte juli

Nätet till folket!

Coronavirus

Mobilspårning – Vad? Hur? Varför?

av

De stora teleoperatörerna tänker dela mobilpositionsdata med EU. Förmodligen har detta redan börjat. Syftet är att följa virusets väg och utbredning. Hur man nu tänkt göra det.

Inrikesminister Ygeman verkar inte veta så mycket om det här, hänvisar till EU, kan inte ge något tydligt svar på om svenska mobilkunder omfattas – men är i stora drag positiv till verksamheten.

Till och med Vänsterpartiet – som var den sista bastionen för privatlivets helgd i riksdagen – har vikt ner sig. SR:

Tillfällig datainsamling vore positivt, anser Jens Holm, riksdagsledamot i Vänsterpartiet.

– Jag ser det här som någonting ytterst begränsat som man gör under coronakrisen som vi befinner oss i, säger han.

Moderaterna hugger till med att detta är en fråga för Folkhälsoinstitutet.

Den totala förvirringen tyder på att man befinner sig i panik. Vilket är ett dåligt tecken.

Och det hela kan ändå redan vara igång, i EU:s regi.

Vi har inte ens fått reda på vad detta egentligen handlar om, hur det är tänkt att fungera och hur man avser använda verktyget. Gäller det »bara« heatmaps över koncentration av människor och deras resor – eller kan man göra spårning ner på individnivå?

En sak kan vi dock vara rätt säkra på: När systemet väl är infört – då kommer det att bli kvar. Sedan blir det värre. Så är det i princip alltid.

Den information övervakning ger upphov till är en allt för stor frestelse för de styrande. Åter till SR:

Samarbetet får också kritik. Datadelningen kan leda till utökad övervakning av mobilanvändare, enligt aktivisten och den tidigare Pirate Bay-grundaren Peter Sunde.

– Jag tror det finns konsekvenser som vi inte hinner tänka igenom och som jag tror är farligare än smittan, säger Peter Sunde.

EU:s egen Data Protection Supervisor Wojciech Wiewiorowski säger:

– The EDPS often stresses that such developments usually do not contain the possibility to step back when the emergency is gone.

Visst, EU meddelar att datan skall vara anonymiserad. Man säger även att all data skall raderas efter krisen. Men hur kan vi vara säkra på det? Hur går det till? Det räcker inte med löften – om det inte finns någon öppenhet och insyn.

Och här måste jag undra: Om EU:s mål med mobilspårningen är att följa virusets väg och utbredning – hur är det tänkt att fungera om datan skall vara anonymiserad? Då vet man ju inte vilka av alla dem man följer som är smittade, sjuka, tillfrisknade eller friska. Vilket man knappast vet ändå, eftersom testning inte sker av hela befolkningen.

Vad man däremot kan göra är att observera befolkningens grad av rörlighet. För att kontrollera i vilken mån vi lyder. Vilket ger rätt starka Storebrors-vibbar. Men är detta verkligen skäl nog för att introducera ännu ett verktyg för övervakning av befolkningen?

Men vi verkar, som sagt, stå inför fullbordat faktum. Nu gäller att man respekterar följande punkter:

  • Man måste vara helt säker på att all data verkligen är anonymiserad.
  • Verksamheten måste upphöra så fort krisen är över.
  • Allt måste ske med total öppenhet och transparens vad gäller vilken data som samlas in, hur det sker, hur den anonymiseras, vilket syftet är och hur informationen är tänkt att användas.

Alla tre punkterna är nödvändiga krav som måste ställas – och uppfyllas.

För att slutligen påpeka det uppenbara: Mobilspårning kan missbrukas av rädda, fega, principlösa, inkompetenta eller onda makthavare. Och som verktyg för att hålla ett öga på vad folket har för sig i största allmänhet passar det naturligtvis överheten utmärkt.

Länkar:
• Politiker positiva till att spåra viruset via mobiler »
• Vodafone, Deutsche Telekom, 6 other telcos to help EU track virus »
• Corona: Mobiloperatörer delar nu platsdata med EU »

Relaterat: Europe quietly becoming a spy superpower »

Video: Smittbekämpning genom mobilspårning?

av

Om myndigheterna vill använda mobildata för smittbekämpning behöver tre villkor uppfyllas:

  1. Insamlad data måste vara anonymiserad.
  2. Verksamheten måste upphöra när krisen är över.
  3. Verksamheten måste vara transparent och öppen med vad för slags data man samlar in, hur den samlas in och hur den kommer att användas. Data, analys och slutsatser bör även delas med allmänheten.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Nu stresstestas det öppna samhället

av

Låt mig börja med att säga att jag inte tror annat än att de åtgärder som nu sätts in mot coronaviruset införs med de bästa intentioner och utan baktankar. De är förmodligen rimligt rätt och nödvändiga.

Men vi skall hålla i minne att det är en sak att införa frihetsinskränkningar – och en helt annan att avskaffa dem. Det är lätt hänt att makthavare ser sin sin chans att istället göra dem permanenta. »Slösa aldrig bort bort en bra kris« – som det politiska ordspråket säger.

Kommer till exempel insamlingen av den (förvisso anonymiserade) mobildata som EU nu vill ha att upphöra när krisen är över? Eller kommer den politiska makten och dess funktionärer att inse vilken oerhört rik källa till information om folket sådan data är? Så att de kan betrakta oss från ovan, som en myrstack – även efter krisen.

Snart kommer attackerna på det fria ordet och mot ett fritt och öppet internet. Det är bara en tidsfråga.

Detta är förvisso första gången mänskligheten möter en livestreamad existentiell kris i en uppkopplad värld. Så vi rör oss på delvis outforskad mark.

Och när nu även vanliga människor kan göra sin röst hörd online, ifrågasätta och lägga sig i – då blir det fria ordet på nätet lätt ett störningsmoment för överheten.

Detta medan internet i själva verket är det nya, fantastiska verktyg som vi kan använda för att så snabbt som möjligt bygga upp vår värld igen efter krisen. Och som låter oss arbeta, kommunicera och beställa hem mat (och prylar från Amazon) på ett smittsäkert sätt.

Möjligen kan man befara att traditionell media och internet ibland är en olycklig kombination. Jag har påpekat det tidigare:

Den nyhetscykel som förr var något dygn är i vår uppkopplade tid på sin höjd ett par timmar. Allt måste ständigt drivas framåt. Läsarna måste ges omedelbar tillfredsställelse och man måste få större genomslag än konkurrenterna. Varje klick är viktigt.

Så media måste alltid ha något nytt att komma med – för att hålla sig flytande. Vilket kan bidra till att skruva upp tonläget och skapa något slags masspsykos.

Jag tror helt enkelt att medias sensationalism i sammanhanget är ett större problem än att vissa vanliga människor gapar och bär sig åt i sociala media.

Detta sagt utan att undervärdera krisens djup och allvar. Men få saker blir bättre av att vi stressar upp oss över sådant som ännu inte har inträffat – och i många fall aldrig kommer att inträffa. Om inte annat för att människor i panik tenderar att fatta sämre och mindre rationella beslut än de som håller huvudet kallt.

 

Corona: Mobiloperatörer delar nu platsdata med EU

av

Vodafone, Deutsche Telekom, Orange, Telefonica, Telecom Italia , Telenor, Telia och A1 Telekom Austria delar nu platsdata med EU för att spåra smitta.

Reuters:

»Worries about governments’ use of technology to monitor those in quarantine and track infections have intensified in recent weeks over possible privacy violations, with some raising the spectre of state surveillance.

The Commission will use anonymised data to protect privacy and aggregate mobile phone location data to coordinate measures tracking the spread of the virus, an EU official said.

To further assuage privacy concerns, the data will be deleted once the crisis is over, the official said, adding that the EU plan is not about centralising mobile data nor about policing people.«

EU:s Data Protection Supervisor (EDPS) Wojciech Wiewiorowski påpekar samtidigt att det är viktigt att detta bara är en tillfällig åtgärd:

»The EDPS often stresses that such developments usually do not contain the possibility to step back when the emergency is gone. I would like to stress that such solution should be still recognised as extraordinary.«

Dessutom lanserar enskilda EU-länder egna appar. I Polen har man till exempel en för att hålla koll på människor i hemkarantän. Den som inte laddar ner den riskerar att få besök av polisen.

Länk: Vodafone, Deutsche Telekom, 6 other telcos to help EU track virus »

Hur hade krisen sett ut utan internet?

av

Vi skall vara tacksamma för att vi lever i en tid då världen är uppkopplad – när vi drabbas av kriser som Corona-viruset.

Nu kan vi hålla kontakt med nära och kära, jobba på distans, beställa hem allt från verktyg till pizza, konsumera nöjen och kultur, vara omedelbart uppdaterade om utvecklingen och tillsammans finna nya lösningar på nya problem.

Redan om vi backar bandet bara några årtionden hade denna kris sett helt annorlunda ut: What if the coronavirus had hit us 25 years ago? »

»Imagine, for a moment, that the Coronavirus had hit us, say, 25 years earlier. I’m not talking about the Middle Ages, or the Victorian era. Just 25 years – a time that is well within living memory (or at least, I remember it quite well).

What would “Corona ‘95” look like?

For a start, if you are staying indoors, your only connections to the outside world are a landline telephone, TV, radio, and if you have a subscription, a newspaper. There is this new thing called “the internet”, but unless you are a tech whizz, you will probably not have heard of it yet (I certainly hadn’t). There are so few internet users that nobody even bothers to count them. Records on internet usage begin in 1998, when just 9% of UK households had internet access (today: 93%.)«

Vilket leder oss fram till vårt komplexa förhållande till internet idag. Mark Scott i Politico: Coronavirus crisis shows Big Tech for what it is — a 21st century public utility »

»There’s deep irony in Big Tech’s new role as a utility.

First in Europe, and then in the U.S., some lawmakers called for these digital behemoths to be broken up, urging the need for greater competition in a world that has come to be dominated by a select few Silicon Valley brands.

But it’s this exact dominance — Google in search results, Facebook in social media, Amazon in online deliveries — that has made their collective response to COVID-19 so essential.

By becoming monopolies in each of their digital arenas, these firms have done things that, say, a litany of mini-Googles could not have done: provide a one-stop-shop for people in dire need of information, communication and other basic online services. In a crisis, it turns out that such network effects — everyone congregating in one place online — can actually save lives.«

Även om nätjättarnas dominans kan vara problematisk är det möjligt – eller rent av troligt – att politisk inblandning och styrning ger oss ett sämre internet, sämre sociala plattformar och sämre onlinetjänster. Och därmed även gör oss sämre på att kunna hantera kriser och katastrofer.

I morgon kommer det att finnas helt nya, ännu bättre och mer användbara tjänster på internet. Tjänster och plattformar som vi ännu inte känner till och som ännu inte har sett dagens ljus. De kommer att byggas av entreprenörer, kreatörer och riskkapitalister – inte av staten.

Därför är det problematiskt att EU är på väg att reglera sönder internet, så till den grad att de startups som skulle kunna bli morgondagens nätjättar aldrig kommer att se dagens ljus. I vart fall inte i Europa.

Och därför är kampen för ett fritt och öppet internet så viktig.

Massövervakning i smitto-krisens spår

av

Nu börjar vi se hur mobilteknik och positionsdata börjar rullas ut i Corona-krisens spår.

»Att kunna spåra hur misstänkta bärare av coronaviruset rör sig har visat sig vara ett viktigt verktyg för att kontrollera pandemin, säger Marylouise McLaws, teknisk rådgivare till Världshälsoorganisationens globala enhet för kontroll av infektioner, och tillika professor i folkhälsa vid University of New South Wales i Australien.« (…)

»För att kontrollera att den misstänkt smittade inte lämnar hemmet har myndigheterna bett de misstänkta att slå på lokalisering på sina mobiler och att klicka på länkar som skickar per sms med jämna mellanrum. Klicken måste ske inom en viss kort tid så att de misstänkt smittade inte kan lämna hemmet med mobilen lämnad hemma. I vissa fall har myndigheterna även gjort fysiska besök för att kontrollera att den misstänkte håller sig hemma.«

Computer Sweden: WHO:s rådgivare: Dags att spåra smittade med mobilen »

»The Coronavirus (COVID-19) disease poses a global public health challenge of unprecedented proportions. In order to tackle it, countries around the world need to engage in co-ordinated, evidence-based responses. Our responses should be grounded in solidarity, support and respect for human rights, as the Council of Europe Commissioner for Human Rights has highlighted. The use of high-quality data can support the vital work of scientists, researchers, and public health authorities in tracking and understanding current pandemic.

However, some of the actions taken by governments and businesses under exceptional circumstances today, can have significant repercussions on freedom of expression, privacy and other human rights both today and tomorrow.«

EDRi: EDRi calls for fundamental rights-based responses to COVID-19 »

»Governments around the world are demanding new dragnet location surveillance powers to contain the COVID-19 outbreak. But before the public allows their governments to implement such systems, governments must explain to the public how these systems would be effective in stopping the spread of COVID-19. There’s no questioning the need for far-reaching public health measures to meet this urgent challenge, but those measures must be scientifically rigorous, and based on the expertise of public health professionals.

Governments have not yet met that standard, nor even shown that extraordinary location surveillance powers would make a significant contribution to containing COVID-19. Unless they can, there’s no justification for their intrusions on privacy and free speech, or the disparate impact these intrusions would have on vulnerable groups. Indeed, governments have not even been transparent about their plans and rationales.«

EFF: Governments Haven’t Shown Location Surveillance Would Help Contain COVID-19 »

Datasäkerhets-gurun Bruce Schneier sätter upp ett antal krav man bör kunna ställa när sådan övervakning rullas ut:

  • Intrång i människors privatliv måste vara nödvändiga och stå i proportion till vad som offras.
  • Datainsamling måste grunda sig på vetenskap, inte förutfattade meningar.
  • Datainsamlingen måste upphöra när krisen är över.
  • Transparens: Myndigheterna måste förklara vad de gör, varför och vilken data de samlar in.
  • Rättsstatliga principer: Om en individs fri- och rättigheter inskränks på grund av insamlad data måste det finnas en möjlighet att få saken rättsligt prövad.

Bruce Schneier: Emergency Surveillance During COVID-19 Crisis »

Och i länder som Tyskland finns redan en omfattande debatt om saken: Regierung will mehr Durchgriffsrechte »

Läs även vår tidigare post: Kommer smitto-krisen att leda oss in i en Storebrors-stat? »

Twitterkarantän – följ oss direkt i stället!

av

De senaste dagarna har Femte julis twitterkonto blockerats gång på gång på grund av ”misstänkt aktivitet”. Blockeringen kan hävas genom sms-bekräftelse, men det är inte alltid det funkar på första försöket, och det är inte alltid vi upptäcker blockeringen direkt. (Nu har det hänt igen, märker jag!)

Blockeringen är med största sannolikhet ett resultat av att nätplattformarna i coronatider lämnat över granskningen av misstänkta robotkonton med mera till algoritmer, som vi rapporterat i veckan:

Att detta visar på en enorm svaghet med dessa nätjättar som medieaktörer är bara förnamnet. Vad händer med allmänhetens förtroende för sociala media som nyhetsspridare när algoritmerna går bärsärkagång även över innehåll från traditionella medier som Dagens Nyheter? Och hur kul är det att kastas ut från Twitter i princip varje gång man försöker logga in, något som nu även händer HAX och mig på våra privata konton? Jag föreställer mig att det finns en tröskel någonstans för användarna av sociala media.

Vad är då alternativet? Jo, att göra som man gjorde förr: Gå direkt till webbsajterna.

Seriöst! Det är dags att sätta lite motstånd till den kommersiella feedekonomin. De flesta av oss har en handfull sajter som vi följer, men många av oss har blivit bekväma och klickar på länkar i twitter- och facebookflödet i stället för att besöka sajterna och ladda om dem lite då och då för att se om något nytt innehåll publicerats. Jag blir nostalgisk och revanschlysten när jag tänker på detta ”gamla” sätt att ta del av media på. Att hitta sina favoritsajter och följa hyperlänkar till relaterade sajter. Det är ju det nätet är: Länkar. Inte ett kabeltevenät styrt från ovan men drivet av hårt arbetande uppmärksamhetssökande ”vänner”.

Detta kan vara början på slutet av sociala medie-eran. En sångtext av Mikael Wiehe dyker upp i mitt huvud: ”Det började som en skakning på nedre däck.” Googla om ni inte tillhör generationerna som växte upp med den låten. Och låt oss tillsammans ta tillbaka internet från storföretagen!

PS: Vi har förstås ett RSS-flöde också.

Internet och fri information – smittans motkrafter

av

Det är i tider som dessa som vi skall vara tacksamma för att vi har ett fritt och öppet internet.

Och hade Kina inte strypt den fria informationen – då hade vi haft minst ett par, tre veckor extra för att förbereda oss för coronaviruset. Spridningen hade varit mindre.

Men nu är det som det är. Tack vare att vår del av internet är fritt och öppet kan vi skaffa oss en rimligt god bild av vad som sker – istället för att behöva spekulera.

Om det blir störningar i den fysiska världens logistik – då kan man ändå hålla kontakt med nära och kära över nätet. Och med alla andra.

På nätet kan människor organisera sig för att hjälpa varandra på olika sätt – utan att behöva utsättas för smittorisk. (Till exempel kan själv-isolerade människor behöva hjälp med att få hem mat, om det här drar ut på tiden.)

Online kan vi även följa hur våra valda politiker och våra myndigheter hanterar situationen. Vilket så väl ger oss viktig information som möjlighet att granska hur en eventuell kris möts.

Transparens är i sammanhanget ett centralt begrepp. Människor som får korrekt information kan göra rationella val. Människor utan relevant information är utelämnade till ödet.

Detta är ett av skälen till att vi måste slåss för ett fortsatt fritt och öppet internet och fria informationsflöden.