Femte juli

Nätet till folket!

NSA-avlyssning av politiker är ingen nyhet

av

Amerikanska National Security Agency – NSA – har med dansk hjälp avlyssnat svenska politiker. Detta har skapat rubriker. Men det är ingen nyhet. Denna typ av samarbeten avslöjades redan av Edward Snowden 2013 – och bekräftades under Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen som sedan följde.

Det fanns till och med misstankar om att den amerikanska avlyssningen av den tyska förbundskanslerns telefon kunde ha skett med svensk hjälp.

I gårdagens SVT Agenda satt försvarsminister Hultqvist och försökte vara klädsamt indignerad. Men han är naturligtvis fullt medveten om att sådant här kan ske inom ramen för olika EU-länders samarbete med NSA.

För svensk del har vi haft underrättelsesamarbete med USA sedan 1950-talet. Men det formaliserades av dåvarande försvarsminister Odenberg i anslutning till striden om den svenska FRA-lagen. Snowdens läckta NSA-dokument ger vid handen att Sverige har haft ett speciellt nära underrättelsesamarbete med de så kallade Five Eyes-länderna (USA, UK, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Som trivia kan nämnas att Sverige i Five Eyes-samarbetet tilldelades kodnamnet SARDINE.

Men visst är det intressant att detta skapar uppståndelse först nu – när inte bara vanligt folk, utan även politiker har blivit övervakade.

• SVT: USA har spionerat på svenska politiker med hjälp av Danmark »
• SR: Kritik mot dansk spionhjälp: ”Måste be om ursäkt” »

Facebook, dess censur och förlorade trovärdighet

av

Facebook har problem med sitt förhållande till verkligheten. Följande har hänt:

  • Facebook censurerar postningar som hävdar att det nya corona-viruset är skapat av människan och/eller spridits från ett biologiskt labb i Wuhan, Kina. Man menar att detta är en teori som har motbevisats.
  • Samtidigt lägger den nya amerikanska administrationen ner den förra administrationens utredning om virusets ursprung.
  • Uppgifter i media (bl.a. Wall Street Journal) gör gällande att anställda på labbet i Wuhan insjuknat i vad som förefaller vara Covid-19 redan i november 2019 – det vill säga innan det egentliga utbrottet.
  • Den nya amerikanska administrationen tillsätter en ny utredning.
  • Facebook tillåter åter postningar enligt första punkten ovan.

Låt oss för ett ögonblick bortse från Trump, Biden och själva sakfrågan – för att istället titta närmare på Facebook, dess förhållande till verkligheten och dess trovärdighet.

Det som stämplades som fake news i går är uppenbarligen en möjlig sanning idag. Människor har tystats, åsikter har avfärdats och debatten har begränsats. Facebook har bidragit till osäkerhet och förvirring – och förlorat den eventuella trovärdighet man haft.

Nu kan man naturligtvis hävda att ny information tillkommit, vilket är helt riktigt. Men det ändrar inte det faktum att Facebook censurerat postningar och avfärdat påståenden som eventuellt är korrekta. Vilket skett med sedvanlig tvärsäkerhet och arrogans – och utan möjlighet till överprövning.

En fråga man kan ställa sig är om det är amerikanska inrikespolitiska hänsyn som styrt Facebooks handlande.

En annan fråga är om man kan lita på Facebook i ett vidare perspektiv. Hur skall man förhålla sig till en social medieplattform som har ett så dynamiskt förhållande till verkligheten?

Livet skulle kunna bli så mycket enklare för sociala media om de i princip bara censurerar innehåll som är uppenbart olagligt.

Rapportör vill se uppladdningsfilter i EU:s Digital Services Act

av

Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor – JURI – har nu börjat sin behandling av EU:s nya Digital Services Act – DSA.

Utskottets rapportör i ämnet är den franske, konservative ledamoten Geoffroy Didier. Vem som är rapportör är viktigt, då det är denne som sedan för utskottets eller hela parlamentets talan i framtida förhandlingar.

På dagens sammanträde med JURI stakade han ut sin väg. Mest uppseendeväckande är att han vill se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg i DSA:s verktygslåda.

Det började med upphovsrättsdirektivet vars regler kommer att leda till uppladdningsfilter. Vi varnade redan då för att detta öppnade dammluckorna. Upphovsrättsdirektivet hade sedan inte ens hunnit bli lag i de flesta medlemsländer innan nästa förslag var uppe till votering. Nämligen TERREG, Förordningen om terror-relaterat innehåll online. Även om dess text aktar sig noga för att nämna ordet uppladdningsfilter – så är det förordningen föreskriver sådant som kommer att kräva just sådana. Nyligen var Spanien ute och ville ha in uppladdningsfilter i DSA. Och idag föreslår alltså en av denna dossiers nyckelpersoner just sådana.

Du kan se diskussionen i JURI här »

Graf: Så röstade utskottet LIBE om Chatcontrol

#Chatcontrol klar för slutlig votering

av

I Europaparlamentet har Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – LIBE – nu röstat ja till avkryptering och skanning av innehållet i dina meddelanden och din epost i jakt på barnporr och olämpliga kontakter med barn.

Läs vår tidigare post om detta – och varför det är problematiskt. Med länksamling. »

Med detta kan frågan gå vidare till votering i plenum, kanske redan så snart som 7-10 juni. Där kommer #Chatcontrol att godkännas, med applåder och en förkrossande majoritet.

Röstsiffrorna i LIBE (ovan) ger en fingervisning. I sammanhanget kan man notera att Alice Bah Kuhnke (MP) röstade emot den gröna grupplinjen i utskottet.

Nästa steg blir att hålla ögonen på denna övervakning – så att den inte missbrukas, så att oskyldiga inte drabbas och så att den inte råkar ut för ändamålsglidning.

Läs mer hos MEP Patrick Breyer (PP, DE) och se även ovan nämnda bloggpost.

EU-kommissionen vill se mer blockering av annonsinkomster för oönskat innehåll

av

EU-kommissionen har idag publicerat en uppdatering av sin Code of Practice on Disinformation. Det är ett dokument fyllt av vagt EU-lingo. Här är huvudpunkterna, som de beskrivs av kommissionen på dess hemsida:

  • Larger participation with tailored commitments
  • Better demonetising of disinformation
  • Ensuring the integrity of services
  • Improving the empowerment of users
  • Increasing the coverage of fact-checking and providing increased access to data to researchers
  • Creating a more robust monitoring framework

Några tydliga svar på hur man skall avgöra vad som är sanning, vem som skall göra det och vad som skall betraktas desinformation får vi inte.

En punkt som förtjänar extra uppmärksamhet är denna:

»Platforms and players in the online advertising ecosystem must take responsibility and better work together to defund disinformation, notably by exchanging information on disinformation ads refused by one of the signatories, improving transparency and accountability around ad placements and barring participation by actors that systematically post debunked content.«

Dels är det oklart vad som egentligen menas. Man talar om att desinformation lättare skall kunna bli av med sin finansiering. Det vill säga annonser. Sedan går man vidare med att tala om att stoppa annonser som anses sprida desinformation. Men innehåll som finansieras med annonser finansieras normalt inte med annonser som själva bedöms vara desinformation. Detta är rimligen två olika saker.

Dels är det ett problem när till exempel Youtube stoppar annonsinkomster för innehåll man ogillar. Det finns exempel på att detta skett vad gäller material som varken är fel, kränkande eller omstörtande. Dagens formulering från EU-kommissionen kan närmast ses som en välsignelse och en uppmuntran av sådan av-monetarisering. Och plattformarna kommer alltid att gå längre än vad myndigheterna kräver, för säkerhets skull.

• EU-kommissionen: Commission presents guidance to strengthen the Code of Practice on Disinformation »

Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen

av

Det var inte bara svenska FRA som fick bakläxa i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i går. Även den brittiska massövervakningen får kritik.

Amnesty International:

»In a landmark judgment, the Grand Chamber of the European Court of Human Rights (ECtHR) today ruled that the UK government’s bulk interception of communications powers “did not contain sufficient ‘end-to-end’ safeguards to provide adequate and effective guarantees against arbitrariness and the risk of abuse”, thus violating the rights to privacy and freedom of expression.

The case was brought by Amnesty International, Liberty, Privacy International and several other rights organizations, following whistleblower Edward Snowden’s 2013 revelation that the UK intelligence agency GCHQ was secretly intercepting and processing the private communications of millions of people on a daily basis.«

2013 avslöjade visselblåsaren Edward Snowden Tempora-programmet, som även omfattar människor och organisationer som uppenbart saknar intresse vad gäller nationell säkerhet.

• Amnesty: Europe’s top court rules UK mass surveillance regime violated human rights »
• The Guardian: GCHQ’s mass data interception violated right to privacy, court rules »
• Privacy International: Human rights groups win European Court of Human Rights claim on UK mass surveillance regime »

FRA och Miljöpartiets svek

av

Kommer ni ihåg 2008? FRA-motståndet kokade, riksdagen skakade och dramatiken var stor.

Då stod Miljöpartiet på FRA-motståndarnas sida. Men när partiet hamnade i regeringsställning, då upphörde detta motstånd tvärt. Allt som partiet drivit i EU- och riksdagsval om internets frihet och människors rätt till privatliv var som bortblåst. Man svek sina löften och sina väljare.

Varför skriver jag om detta just nu?

Jo, idag meddelade Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna dom i målet om den svenska FRA-lagen. Den måste skrivas om. Läs mer här… »

Jag noterar speciellt att man pekar på brister i dataskyddet vid FRA:s informationsutbyte med andra länder.

2015 debatterade riksdagen den årliga granskningsrapporten om FRA och därtill hörande motioner. En av dessa föreslog en granskning av FRA:s utbyte med olika samarbetspartners. I debatten deltog bland andra Jakop Dalunde (MP) och Jens Holm (V).

Dalunde vred sig som en mask på en krok när han försökte motivera regeringens linje (nej till granskning) utan att förlora ansiktet. (Debatten finns på Youtube.)

Och idag slår alltså Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att just det utbyte som MP sagt nej till att granska är ett problem.

Utbyte mellan olika länders underrättelseorgan är alltid en knepig fråga. I vart fall om respektive underrättelsetjänst förväntas följa sitt eget lands lagar. Vilket man ibland kommer runt genom att spana åt varandra. Får tyskarna inte spana på tyskar, då kanske de låter fransmännen eller britterna göra det åt dem.

Vi vet från Snowden-läckan att FRA har tillgång till amerikanska NSA:s »spion-google« – XKeyscore. I denna databas kan man med säkerhet hitta mycket smått och gott om svenskar och svenska förhållanden som NSA, GCHQ, BND & Co snappat upp. Man kan även undra vilken information FRA delar med sig, till vem, om vem och under vilka villor.

Därför är det extra glädjande att domstolen lyfter fram denna fråga.

Miljöpartiet har alltså inte bara jamsat med sossarna om övervakningen för att få statsrådsposter. De har även bidragit till att mörka sådant som kontinentens högsta domstol för mänskliga rättigheter idag har förklarat problematiskt.

Miljöpartiet är uppenbarligen en del av problemet.

Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om

av

Efter en rättsprocess som pågått i nästan 13 år har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att den svenska FRA-lagen måste skrivas om.

Domstolen pekar ut tre brister i den gällande lagen: bristande skydd för juridiska personer, bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder och bristande tillsyn och insyn vad gäller insamlad information.

Det var 2008 som Centrum för Rättvisa anmälde den då nya svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Detta ledde till att regeringen snabbt skrev om lagen, för att i vart fall ge en bild av stärkt skydd för den personliga integriteten. 2018 godkände domstolen den nya, uppdaterade lagen – men menade samtidigt att den kunde förbättras på flera punkter. Centrum för Rättvisa begärde därför att lagen skulle tas upp i domstolens Grand Chamber, vars beslut meddelats idag.

Från Centrum för Rättvisas hemsida:

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Domen innebär dels att FRA-lagen måste skrivas om, för att möta domstolens krav. Domen blir även vägledande för statlig övervakning i alla medlemsstater i Europarådet (fler än bara EU).

Speciellt är punkten om bristande tillsyn intressant. Det är en bekräftelse av den kritik mot FRA-lagen som framfördes från början och – som trots lagändringar – aldrig hanterats på ett tillfredsställande sätt.

Länkar:
• Europadomstolens dom (PDF) »
• SR: Europadomstolen fäller Sverige för brister i FRA-lagen »
• SVT: 13 år senare: Svenska staten fälls för brister i FRA-lagen »
• Centrum för Rättvisa: Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten »
• Wikipedia: FRA-lagen »

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

av

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

Har myndigheterna en bakdörr till känslig persondata?

av

Det kommer information om att inte bara den amerikanska militären utan även andra amerikanska myndigheter köper persondata som kommer från till exempel appar, från privata data brokers. Det vill säga att man kringgår den amerikanska konstitutionens fjärde tillägg – som säger att insamling av bevis skall bygga på en tydlig misstanke och vara godkänd av en domare.

Detta väcker frågan hur det är i Sverige – och i EU.

Vad för slags persondata köper svenska myndigheter in från data brokers? Och om det sker, köper man då in data som man under svensk lag inte hade fått samla in själva?

Att granska detta känns som en uppgift för Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen).

Läs mer: Defense Department Is Buying Domestic Internet Metadata From Data Brokers »