Pewdiepie säger n-ordet inför 57 miljoner barn

Detta har hänt: Under en spelsession förolämpar Felix ”Pewdiepie” Kjellberg sin motspelare genom att kalla honom n-ordet, det vill säga ”nigger”, tätt följt av ”asshole”:

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Detta följs av krigsrubriker världen över, vilket inte är särskilt konstigt eftersom Felix Kjellberg med sina 57 miljoner prenumeranter driver Youtubes största kanal.

Slutligen publicerar Felix Kjellberg en mycket seriös ursäkt:

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Han försöker inte ens bortförklara saken på något sätt, utan konstaterar bara att han är en ”idiot”:

It was something that I said in the heat of the moment. I said the worst word I could possibly think of, and it sort of slipped out. And I’m not gonna make any excuses to why it did, cause there are no excuses for it.

Är då detta en storm i ett vattenglas? Absolut inte. Felix Kjellberg är en makthavare och det är naturligt att varje video han gör nagelfars. Man ska inte avfärda honom som en rolig clown bara för att hans videor riktar sig till Björnes magasin-publiken, tvärtom. (Och Björne sa aldrig ”nigger” vad jag vet.)

Vad gäller sakfrågan får förstås var och en avgöra vad de tycker om användandet av n-ordet. Själv går jag på vad jag tycker är respekt och artighet – om ett ord blir laddat och kan såra så undviker man det, oavsett vad som är anledningen till att ordet blivit laddat. Ganska enkelt.

Alexander Bard är mer principfast. Så här sa han i SVTs program Godmorgon Sverige år 2011:

Människor som är rasister är rädda för att säga neger.

Säger man att man är bög, då får man säga att en svart människa är neger. Då är man inte rasist.

Jag är aldrig rädd för folk som talar klarspråk. De är aldrig farliga. De farliga människorna är de som är politiskt korrekta och slänger sig med lite fina ord och är känsliga med vad de uttrycker. Dem ska man se upp med!

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Slutligen: Att Felix Kjellberg sa n-ordet beror inte på att han är en idiot, utan på att han är svensk. Vi kan inte fatta vilken laddning ordet har i USA. Vi vet att det är fel, men vi känner det inte ända in i märgen, som amerikanerna.

Lyssna

Vi diskuterade Felix Kjellberg i avsnitt 42 av 5 juli-podden från 28 februari 2017. Den gången var han i blåsväder på grund av att medier anklagade honom för att vara antisemit. Det är lyssningsvärt!

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Skådespelare vill förbjuda IMDB att publicera deras ålder

Amerikanska skådespelarfacket Screen Actors Guild (SAG) har tagit ställning i ett pikant mål.

Det gäller skådespelerskan Junie Hoang, som stämde filmsajten IMDB för att de publicerat hennes ålder, vilket hon hävdar ska ha lett till att hon förlorade filmroller till ett värde av en miljon dollar på grund av åldersdiskriminering.

I stället för att försvara yttrandefriheten och motarbeta åldersdiskriminering i filmbranschen väljer nu SAG att ställa sig bakom Hoang mot IMDB, detta eftersom ”IMDb.com facilitates that discrimination as the go-to website for casting decisions”.

En rolig detalj i sammanhanget är att det framkommit att Junie Hoang hittills dragit in 2000 dollar per år på sina filmroller. Baserat på den lönen kräver hon alltså att IMDB ska finansiera hennes nästa 500 år som skådespelerska (1 miljon dollar genom 2000 dollar per år = 500 år).

Skådespelare är visserligen inte kända för kallhamrad logisk stringens, men att kräva att medier censurerar vissa fakta tar nog priset.

Techdirt vann mot Shiva Ayyadurai

En domare i USA har ogillat Shiva Ayyadurais stämning av nyhetssajten Techdirt och nekat honom ytterligare åtgärder.

Shiva Ayyadurai stämde Techdirt för förtal för att sajten hånat honom för att han hävdade att han var epostens uppfinnare.

Shiva Ayyadurai anlitade advokaten Charles Harder, som tidigare haft framgång med att sänka en obekväm nyhetssajt – se tidigare inlägg.

Läs mer

Techdirt: Case Dismissed: Judge Throws Out Shiva Ayyadurai’s Defamation Lawsuit Against Techdirt

Johann Scheff

Ansiktsigenkänning den nya rasbiologin?

En ny studie visar att en dator genom mönsterigenkänning av ansiktsbilder kan gissa rätt på en persons sexualitet i 80 procent av fallen vad gäller män och i 74 procent av fallen vad gäller kvinnor. Detta är en högre träffsäkerhet än hos människor. Dessutom ökade datorns träffsäkerhet till 91 respektive 83 procent om den matades med fem bilder av försökspersonen.

Det som ska gissas är om personer på en dejtingsajt identifierar sig som homo- eller heterosexuella. TNW beskriver mönstret som framträdde:

What they found was, gay men tend to have “gender-atypical” features, expressions, and grooming styles. Simply put, to the algorithm, these men often appeared more feminine and often had narrower jaws, longer noses, and larger foreheads than straight men. Gay women were the opposite, generally having larger jaws and smaller foreheads.

Beskrivningen hade kunnat vara tagen från Magnus Hirschfelds Institut für Sexualwissenschaft, som mätte kropparna på homosexuella män och kvinnor i 1920-talets Berlin, för att stärka tesen om ett ”tredje kön”. Sedan andra världskriget har den typen av mätande av människor ansetts kontroversiell, och Hirschfelds idéer om ett tredje kön – framförallt att detta skulle manifestera sig kroppsligt – har förkastats av gayrörelsen. Men allt går i vågor och numera är tankar om ett tredje kön inte bara rumsrena utan närmast mainstream – tänk hen.

Jag deltog i tyska Netzpolitiks årliga konferens den 1 september 2017, där Maya Indira Ganesh talade om olika slags forskning på ansiktsigenkänning:

Maya Indira Ganesh, Netzpolitik NP13, Berlin 1 september 2017

Hon berättade att hon sett ett föredrag av Michal Kosinski, medförfattare till den nya studien, där han berättade om sin forskning på ansiktsigenkänning av människor som identifierar sig som homo- och heterosexuella:

And the next slide he showed us was a map with all the places in the world where homosexuality is criminalized and in some places punishable by death, and he said: ”Wouldn’t it be really unfortunate if this kind of technology was available to governments in these places?” I think he was concerned, but that did not make him think about the technology he was developing.

Det är den eviga frågan: Är det etiskt försvarbart att forska på sådant som kan användas i ont syfte?

Michal Kosinski skapade senast rubriker när hans företag Cambridge Analytica kunde gissa sig till en hel del saker om facebookanvändare baserat på deras gillningar. Se HAX post How dangerous is Big Data? från januari 2017. Företaget har även ansetts ha haft en del i Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet 2016.

Huvudbild: Johann Scheff, en ung prostituerad man i Berlin 1932. Homosexuell? Heterosexuell?

Läs mer

Se hela Maya Indira Ganesh föredrag här:

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Ännu en nyhetssajt stäms av Hulk Hogans advokat

Charles Harder är advokaten som Terry ”Hulk Hogan” Bollea anlitade när han stämde nyhetssajten Gawker. Processen finansierades av Peter Thiel och ledde till att Gawker gick i konkurs.

Charles Harder driver även Shiva ”jag uppfann eposten” Ayyadurais process mot tekniknyhetssajten Techdirt, vars existens nu är hotad – se tidigare Femte juli-rapport.

Och nu är det dags igen. Artistcoachen (vågar vi kalla honom sektledaren utan att bli stämda?) Greg Scherick har stämt nyhetssajten Jezebel för att den enligt honom smutskastar hans business i en artikel, som han vill att de ska ta bort. Återigen är det Charles Harder som håller i trådarna.

Vi har nu alltså tre fall – varav två pågående – där penningstarka intressen (inte alltid den målsägande – i Gawkerfallet var det finansiären Thiel som ville sänka sajten) attackerar medier.

Är detta en ny affärsmodell? Advokater som specialiserar sig på att sänka obekväma nyhetssajter? Är Harder en pionjär?

Läs mer

Uppdatering: Techdirt vann mot Shiva Ayyadurai

Har USA kriminaliserat kryptering?

En man i USA har nu suttit fängslad i två år för att ha vägrat att avkryptera två hårddiskar.

Den anklagade, Francis Rawls, menar att det skulle bryta mot den amerikanska konstitutionens femte tillägg att avkryptera hårddiskarna, eftersom en anklagad inte ska tvingas göra något som kan användas som bevis mot honom.

Men en domare har klassat hans vägran som ”contempt of court”, för vilket man kan hållas inspärrad i 18 månader. Rawls har dock varit frihetsberövad i hela 23 månader sedan domstolsbeslutet. Två högre instanser har nekat honom prövning. Mannens offentliga försvarare Keith Donoghue har sagt att de nu överklagar till USAs högsta domstol, Supreme Court.

Mannen är alltså inte dömd för något brott. Rick Falkvinge var inte nådig i sin kritik när han skrev om fallet i mars 2017:

Without going through Congress, without public debate, without anything, the fuzzy “contempt of court” has been used to outlaw encryption of files. When authorities can jail you indefinitely – indefinitely! – for encrypting files out of their reach, the net effect of this is that file level encryption has been outlawed.

Läs mer

Nätneutraliteten hotad i USA

Vid midnatt amerikansk tid är det deadline för att kommentera FCCs (Federal Communications Commission) förslag att släppa på reglerna kring nätneutralitet. Hittills har det kommit in 22 miljoner kommentarer – de flesta förmodligen mallbrev och robotkommentarer – som protesterar mot förslaget, som myndigheten valt att kalla ”Restoring Internet Freedom”.

Efter att Last Week Tonight-programledaren John Oliver uppmanat sina tittare att protestera mot förslaget hävdade FCC att de blev utsatta för en ddos-attack, men på uppmaning kunde de inte presentera några bevis för att så var fallet.

FCCs vilja att avreglera internetmarknaden ses av många som att den nya administrationen vill rulla tillbaka de regler som infördes under demokratiskt styre. Till och med debattörer som normalt är på internetoperatörernas sida mot nätneutralitet har kritiserat förslaget (se nedan).

Läs mer

Lyssna

Vi gick på djupet i frågan om nätneutralitet i avsnitt 30 av 5 juli-podden, där vi samtalar med Oscar Swartz och intervjuar Patrik Fältström (”Paf”):

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Amerikanska justitiedepartementet backar i datautlämningsfall

Amerikanska justitiedepartementet (Department of Justice – DOJ) krävde att hostingföretaget Dreamhost skulle lämna ut information om webbsajten disruptj20.org, som ansågs ligga bakom demonstrationerna under Inauguration Day i januari 2017, när Donald Trump tillsattes som USAs president.

Dreamhost uppmärksammade i ett blogginlägg att DOJs begäran omfattade extremt mycket:

The request from the DOJ demands that DreamHost hand over 1.3 million visitor IP addresses — in addition to contact information, email content, and photos of thousands of people — in an effort to determine who simply visited the website.

Hostingföretaget överklagade därför justitiedepartementets begäran – i samarbete med Electronic Frontier Foundation – vilket ledde till att DOJ faktiskt släppte kravet på att få ut all denna information. De hade helt enkelt inte fattat hur mycket information det var som de begärde ut, förklarade de. Utredningen gäller bara ”a small and focused group of individuals”, enligt DOJ, som nu ändrat sin begäran till att gälla mycket mindre information.

En seger för integriteten, skriver Dreamhost i ett uttalande:

We see this as a huge win for internet privacy, and we absolutely appreciate the DOJ’s willingness to look at and reconsider both the scope and the depth of their original request for records.

James Damore och peak gender

James Damore är den googleanställde som kritiserade sin arbetsgivares metoder för att få fler kvinnor att att söka sig till tekniska tjänster, som traditionellt är manligt dominerade. Han gjorde så i ett tiosidigt ”memo” med titeln Google’s Ideological Echo Chambernu med egen wikipediasida.

Damore var inte emot att fler kvinnor borde söka sig till traditionellt manliga yrken, tvärtom – han lyfte rentav fram att även män kanske skulle må bra av att bejaka traditionellt kvinnliga sidor. Men i sin argumentation hänvisade han till biologiska skillnader mellan könen. Detta gick emot Googles jämställdhetspolicy, förklarade företagets vd Sundar Pichai, hastigt influgen från familjesemestern, och Damore sparkades omedelbart.

Det säger något om vad som är vår tids hetaste potatis när vd:n för världens kanske mäktigaste företag avbryter sin semester för att ta itu med ärendet. Händelsen blev också en rivstart för Danielle Brown, företagets nyss tillträdda ”head of diversity and inclusion”.

Vid en första anblick kan man fråga sig vad som är nytt här. Har inte en viss typ av unga män alltid vänt sig mot ”jämställdhetshetsen”? Och är det inte bra att företag tar de svagares parti (om man nu köper deras synsätt att kvinnor, bögar, svarta med flera per definition är svaga)? Är inte Damore bara ännu ett troll, en privilegierad ung man som klagar på det moderna samhället?

Nej, det är just det han inte är. Och det är just därför den här händelsen blivit så stor.

Damore har gett intervjuer till ett flertal konservativa medier sedan han sparkades. Han verkar själv inte vara konservativ – som klassisk nörd är han snarare intresserad av vetenskap än av politik. Men han ger inte heller intryck av att vara avogt inställd, utan snarare öppen för intryck från den politiska flank som nu hyllar honom som en hjälte.

Den senaste i raden av intervjuer gjordes av Milo Yiannopoulos, den amerikanska alt-right-rörelsens diva. Den timslånga intervjun är sevärd, även om det mest är Milo, sminkad upp till tänderna, som lägger ut orden på sitt narcissistiska men fängslande vis:

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

En av teorierna de två lägger fram är just att Damoreaffären aldrig skulle ha briserat om Damore bara hade betett sig som en misogyn slyngel. Då hade man kunnat hantera honom. Men eftersom Damore, med magisterexamen från Harvard, i stället författade ett seriöst och välunderbyggt dokument blev han ett hot på riktigt. Han säger i intervjun att det är som att de visste att han hade rätt. Det var därför han var tvungen att tystas.

Det är orättvist, tänker folk. I intervjun hänvisas till enkäter från Google, Facebook och Uber som visar att en majoritet av de anställda där tyckte att det var fel av Google att avskeda Damore. Klyftan växer mellan teknikföretagens ”jämställdhetsdirektörer” och deras anställda.

Händelsen sätter ljus på hur Silicon Valleys i grunden goda jämställdhetssträvanden kanske börjar gå överstyr. Vad händer när teknikföretag skär ner på budgeten för forskning och utveckling och i stället satsar samma summa på jämställdhetsarbeten, som Milo nämner i intervjun? Är det vettigt, eller är det bara den senaste trenden för företagsledare som vill framstå som moderna?

Det finns ett missnöje bland unga män i hela västvärlden i dag. Dessa får hela tiden höra att de är privilegierade och oönskade. Att de inte ”släpper fram” andra grupper. Att de är förtryckare – bara genom sin själva existens. Hittills har dessa unga män inte haft någon seriös röst som företrätt dem. De har varit hänvisade till gapiga nationalister och bittra biologister. Offermentalitet, kort sagt.

Tills nu. När en öppensinnad, ung akademiker på ett seriöst och konstruktivt sätt ifrågasätter sitt företags program för att få fler kvinnor att söka sig till tekniska tjänster. Och direkt blir sparkad.

Detta kommer inte att tas emot väl.

Jag tror att vi bara sett början på Damoreaffären. Den har slagit an en nerv långt utanför teknikföretagens värld. Kanske kommer James Damore att bli ihågkommen som symbolen för ”peak gender” – vändpunkten.

EFF belönar alternativ journalistik

Amerikanska Electronic Frontier Foundation har utsett årets vinnare av Pioneer Awards:

  • Chelsea E. Manning – visselblåsaren som läckte dokument till Wikileaks och satt i amerikanskt fängelse tills hennes straff kortades av Barack Obama.
  • Annie Game – executive director för Ifex, en paraplyorganisation för journalistiska organisationer som kämpar för yttrandefrihet världen över.
  • Mike Masnick – grundare av och redaktör för Techdirt, en nyhetssajt som vi på Femte juli följer.

Techdirt är just nu inblandat i en rättsfejd som riskerar att släcka sajten helt. Den självutnämnde ”uppfinnaren av epost” Dr Shiva Ayyadurai har stämt Techdirt för att sajten ifrågasatt och gjort narr av hans påstående att det var han som uppfann eposten.

Det intressanta i sammanhanget är att Dr Ayyadurais advokat Charles Harder tidigare representerade Hulk Hogan när denne stämde skvallersajten Gawker, som förlorade målet och gick i konkurs. I det fallet visade det sig att det var Paypalgrundaren med mera Peter Thiel som finansierat rättsprocessen för Hulk Hogan, eventuellt för att hämnas på Gawker för att skvallersajten 2007 avslöjade att Peter Thiel var bög.

Att Charles Harder nu är inblandad i ännu ett stort mediemål väcker frågor kring vem som finansierar stämningen.

På ett mer generellt plan kan diskuteras om man ska få finansiera andras rättsprocesser, om man i så fall ska få göra det i hemlighet, och hur lyckat det är att man kan tysta ett nyhetsmedium om man bara har tillräckligt mycket med pengar. För som Mike Masnick själv skriver: Även om Techdirt skulle vinna målet finns risken att sajten går under, eftersom rättsprocessen kostar så mycket pengar.

Stöd Techdirt här:

https://www.isupportjournalism.com/

Lyssna

Lyssna gärna på några ord från Danny O’Brian, international director på EFF, som vi träffade på Republicakonferensen i Berlin i maj 2017 och klipper in i avsnitt 57 av 5 juli-podden (citatet börjar vid 18:43):

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud