• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Uppladdningsfilter

Uppladdningsfilter handlar om automatiska, algoritmstyrda censurfilter som kommer att bli konsekvensen av bl.a. EU:s upphovsrättsdirektiv och förordningen om terror-relaterat innehåll online. Ett av problemen med detta är falska positiva, där innehåll som bör släppas igenom blir censurerat på grund av att algoritmerna inte begriper sig på kontext, humor och satir.

Trots löften om motsatsen: Tyskland inför uppladdningsfilter

14 februari 2021 av Henrik Alexandersson

När EU antog sitt nya upphovsrättsdirektiv våren 2019 var vi många som varnade för att artikel 17 (tidigare artikel 13) skulle komma att leda till uppladdningsfilter.

Detta hävdade rapportören, MEP Axel Voss (CDU/EPP, DE) var överdrifter och skräckpropaganda. Även den tyska regeringen har försökt tona ner sådana farhågor.

Nu har vi facit, på temat vad var det vi sa..?

Den tyska regeringen vill se artikel 17 implementerad i sin nationella lagstiftning på detta sätt:

  • Först måste man kontrollera allt innehåll som alla laddar upp. På grund av de stora volymerna måste det med nödvändighet ske med automatiserade uppladdningfilter.
  • Materialet kommer sedan automatiskt att klassas i en av tre grupper.
  • Upphovsrättsskyddat licensierat material, som skall släppas igenom och publiceras.
  • Material som kanske eller kanske inte är upphovsrättsskyddat och som kanske eller kanske inte faller under undantag för parodi, satir, kritik m.m. Släpps detta innehåll igenom meddelas upphovsrättsinnehavaren, som då får möjlighet att överklaga. Stoppas det meddelas den som laddat upp det, som då får möjlighet att överklaga. Överklaganden skall avgöras inom en vecka.
  • Icke igenkänt/registrerat material (som i sig ändå kan vara skyddat av upphovsrätt, se nedan*) som släpps igenom – med reservation för att det dock måste plockas ner om det visar sig vara olagligt.

Hur denna teoretiska modell är tänkt att fungera i praktiken är oklart. En svag punkt gäller överklaganden. Hur hanterar man om tusentals, eller hundratusentals ärenden överklagas varje månad? Detta kommer antingen att kräva en omfattande administrativ apparat – eller så kommer man snabbt att bygga upp en omfattande kö med öppna ärenden. I det senare fallet (som är det troliga) minskar möjligheterna för en rättssäker behandling.

Intressant trivia (*) i sammanhanget är att det bara lär vara sådant som Big Media och Big Entertainment låtit registrera som upphovsrättsskyddat som flaggas i systemet. Men nästan allt annat (utom public domain och creative commons) är också upphovsrättsskyddat. Men dessa upphovsmän får inte samma skydd för sina verk som storföretagen. För att vara exakt, i princip inget skydd alls. Vilket antyder att det hela mer handlar om att skydda Big Business och dess intressen än upphovsrätten som sådan.

Den tyska utvecklingen är intressant inte bara för att man nu bryter löftet om att inga uppladdningsfilter kommer att krävas – utan även för att vi väntar på att den svenska regeringen skall lägga fram sitt förslag till hur upphovsrättsdirektivet skall implementeras i vår lagstiftning. Och den kikar naturligtvis på hur man gör i våra grannländer.

Läs mer på det tyska justitiedepartementets hemsida. »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: Tyskland

Regeringen oroas vad gäller yttrandefriheten i EU:s Digital Services Act

9 februari 2021 av Henrik Alexandersson

Regeringen har presenterat en faktapromemoria om EU:s nya Digital Services Act (DSA) / förordning om en inre marknad för digitala tjänster.

Bland annat noterar man att delar av EU-kommissionens förslag kan komma att strida mot den svenska yttrandefrihetsrgrundlagen (YGL). Under punkt 1.3.2 skriver man:

»Vissa webbplatser som träffas av förslaget kan omfattas av skydd enligt YGL, och det kan inte uteslutas att förslaget i några avseenden kan komma i konflikt med YGL:s bestämmelser. De eventuella konfliktytorna gentemot YGL behöver analyseras närmare och noggrant bevakas i det kommande förhandlingsarbetet för att säkerställa förordningens överensstämmelse med YGL.

Mekanismer för s.k. notice and action kan begränsa yttrandefriheten (dvs. friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor) och informationsfriheten (dvs. friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden); fri- och rättigheter som var och en gentemot det allmänna är tillförsäkrad enligt regeringsformen. T.ex. riskerar oprecisa krav kunna leda till överborttagning. Begränsningar av yttrandefriheten får enligt regeringsformen göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.«

Det är naturligtvis välkommet att regeringen tycks vara uppmärksam på detta. Frågan är dock i vilken mån den svenska yttrandefriheten kommer att kunna försvaras när förordningen genomgår behandling i EU. Sverige är en liten medlemsstat med begränsat inflytande och det saknas inte krafter som drar åt annat håll.

Under punkt 2 skriver man vidare:

»Tillhandahållare av förmedlingstjänster behöver ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll som i sig, eller med hänvisning till en aktivitet, inklusive försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte överensstämmer med unionsrätten eller lagen i en medlemsstat.«

Formuleringen »hålla borta« väcker frågor. Återigen är detta en position som i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter – även om man inte säger det rakt ut. Vilket vi känner igen från såväl EU:s upphovsrättsdirektiv som förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Detta bekräftas ett par stycken senare under punkt 2:

»Regeringen välkomnar vidare ansatsen att ge incitament till ett mer proaktivt ansvar för leverantörer av förmedlingstjänster i fråga om att ta ned och hålla olagligt innehåll borta, och att aktörer med i generell mening större inflytande åläggs ett större ansvar än de med mindre inflytande.«

Enkelt uttryckt: Om man skall kunna hålla ett visst innehåll borta – då måste man kontrollera allt som alla laddar upp. Det enda praktiskt genomförbara sättet att göra detta är med automatiserade uppladdningsfilter. Och sådana kommer att blockera mycket material på felaktiga grunder.

På det hela taget är det oklart hur sådant är tänkt att vara förenligt med eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning – som finns kvar i DSA.

Även punkt 2.1 är viktig att notera:

»Många medlemsstater förespråkar förtydligade ansvarsregler för internetplattformar. Flera medlemsstater förespråkar också regler som ger plattformarna ett utökat ansvar för innehåll. Många anser att ansvaret bör begränsas till olagligt innehåll. En del medlemsstater vill däremot att reglerna ska gälla skadligt eller olämpligt innehåll, oavsett om det är olagligt eller inte.«

Räkna med att det kan bli strid på denna punkt. Fortsättning följer.

Läs mer:
• Regeringens promemoria (PDF) »
• Piratpartiet »

Arkiverad under: Digital Services Act, EU, Länktips, Sociala media, Sverige, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet

En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter

2 februari 2021 av Henrik Alexandersson

Nu återstår bara ett steg – behandling i Europaparlamentets plenum – innan EU:s förordning om terror-relaterat innehåll online träder i kraft.

Den stora principfrågan är att detta handlar om censur av åsikter. Förvisso terroristers åsikter. Men det kan snabbt ändras, när principen väl är etablerad. Dessutom är definitionen av vad som är att betrakta som terrorism farligt vag.

Även på detaljnivå finns problematiska delar:

  • Rapporterat material skall tas ner inom en timma, utom när det är direkt omöjligt. Detta kommer att ställa stora krav på små plattformar som inte kan ha jour dygnet runt. Vilket i sin tur stärker de stora plattformarnas övertag mot de små.
  • I praktiken kommer flaggningen att ske av polis, åklagare eller andra myndigheter. Någon föregående rättslig prövning kommer inta att ske, vilket man borde kunna kräva när det gäller att tolka lagen för att inskränka yttrandefriheten.
  • Myndigheter i en av EU:s medlemsstater kommer att kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar i andra länder. Det minsta man borde kunna kräva är att en myndighet (eller ännu hellre domstol) i det land där plattformen är benägen först får yttra sig. Eller att man får vända sig till aktuell myndighet i respektive land – som i sin tur får besluta om eventuell nedtagning.
  • Material som flagats eller tagits ner en gång skall inte kunna laddas upp igen. Detta kommer att kräva kontroll av allt som alla användare laddar upp. Det enda praktiska sättet att hantera detta är med automatiska uppladdningsfilter – även om förordningen säger att sådana inte skall vara obligatoriska.

Någon direkt debatt, uppmärksamhet i media eller några protester av substans syns inte till.

Redan nu är det uppenbart att förordningen strider mot författningen i Frankrike. Det är även troligt att frågan kommer att gå till EU-domstolen, men då först efter att förordningen klubbats och blivit lag.

Voteringen i Europaparlamentet kommer att ske under våren.

Arkiverad under: Censur, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: TCO, TERREG

Corona-krisen och det fria ordet

20 januari 2021 av Henrik Alexandersson

(Berlin) Ett par månader in i den senaste partiella, men ständigt allt mer omfattande nedstängningen av Tyskland börjar tonläget bli ansträngt.

Redan från början fanns oro för att militanta vänstergrupper kan komma att ta tillfället i akt för att (enligt egen utsago) störa leveranskedjorna. Sedan kom demonstrationer mot corona-nedstängningarna, med en salig blandning av deltagare – från vanliga medborgare och oroade småföretagare till element från extremhögern. Och nu gör tysk media stor sak av att QAnon kan ha etablerat sig i landet.

Allt detta gör en saklig debatt om smittskyddsåtgärderna känslig, oavsett vad man tycker i sak. Steg för steg rör sig alla mot något slags antingen-är-du-med-oss-eller-mot-oss-attityd. Vilket naturligtvis är olyckligt. Näringslivet blöder ekonomiskt. Våld i hemmen har ökat, liksom mental ohälsa. Sådant måste kunna diskuteras förutsättningslöst, utan att klistra förenklande etiketter på folk.

Än mer olyckligt är att detta sammanfaller i tiden med att EU rullar ut verktyg som kan användas för att begränsa det fria ordet. Europol har (till synes på eget bevåg) utökat sitt mandat till att inte bara bekämpa brott, utan även desinformation. Förordningen om terror-relaterat innehåll online – med sina mycket vaga skrivningar om vad som anses utgöra terrorism – är just nu bara ett klubbslag från att bli lag och därmed etablera principen om censur av åsikter på nätet. Uppladdningsfilter introduceras bakvägen. I EU:s Digital Services Act föreslås organisationer som företräder »kollektiva intressen« få status som statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers. Och så vidare.

Utan att hänfalla till konspirationsteorier, så kan man notera att EU:s medlemsstater i en tid av kris samtidigt håller på att få nya verktyg för att begränsa det fria ordet. Det har varit på gång sedan långt innan corona-krisen. Men krisen ger politik och förvaltning ett frestande tillfälle att pröva och använda dessa verktyg.

Nu gäller det att vara uppmärksam. Hotet mot våra demokratiska fri- och rättigheter behöver inte alls komma från någon mordisk ideologi – utan kan lika gärna växa fram ur de bästa intentioner, eller rent av ur nödvändighet. Det senaste året har vi fått se vår fysiska frihet inskränkas. Risken är att vår åsikts- och yttrandefrihet står näst på tur.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet

Upphovsrättsdiektivet i Finland: Uppladdningsfilter men ingen automatisk blockering

18 januari 2021 av Henrik Alexandersson

I sommar skall alla EU-länder ha implementerat EU:s upphovsrättsdirektiv i respektive nationell lagstiftning. Det ser ut att bli en brokig uppsättning lagar, speciellt med tanke på att internet inte känner några gränser.

Finland väljer en egen lösning: Uppladdningsfilter skall identifiera sådant upphovsrättsskyddat material som finns i en databas som tillhandahålls av upphovsrättsindustrin. Sedan är det upp till upphovsrättsinnehavarna att bestämma om flaggade uppladdningar skall blockeras. Användare skall sedan kunna invända mot / överklaga en sådan blockering.

Att upphovsrättsinnehavarna själva får bestämma om de skall begära att innehåll skall tas bort kommer att innebära merarbete, men inte mer så än vad som är rätt åt dem. Vill man censurera användare, då är det minsta man kan kräva att det sker efter individuella beslut istället för med automatiska filter.

Här lämnar man även de respektive plattformarna ur loopen vad gäller vilket material som slutligen skall blockeras, även om det fortfarande är plattformarna som förväntas verkställa sådana blockeringar.

Hur detta skall gå till i praktiken är dock höljt i dunkel. Manuella processer tar tid. Och någon garanti för att man kommer att släppa igenom uppladdningar enligt principen »fair use« (parodi, satir, kritik, memes, samhällsdebatt m.m.) tycks inte finnas.

Hur Sverige tänker göra är än så länge oklart.

Läs mer:
• Piratpartiet »
• Communia »

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter Taggad som: artikel 13/17, Artikel 17, Finland, Upphovsrättsdirektivet, uppladdningsfilter

Video: Aktuella nätnyheter

4 januari 2021 av Henrik Alexandersson

Kommenterade nätnyheter:
EU-förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO)
EU:s Digital Services Act (DSA)

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: DSA, TCO, TERREG

Nästa omröstning om TERREG – EP/LIBE 11 januari

18 december 2020 av Henrik Alexandersson

Förhandlingarna om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online är som bekant klara. Nu skall kompromissen behandlas av Europaparlamentet. Första steget blir i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) den 11 januari. Utfallet av den voteringen (förmodligen röstar LIBE ja till kompromissen) kommer sedan att vara huvudförslag när parlamentet under våren röstar i plenum.

Den stora frågan i kompromissen är att onlineplattformar kan men inte måste använda sig av uppladdningsfilter. Som vi tidigare rapporterat kommer detta i de flesta fall förmodligen ändå att leda till att automatiserade uppladdningsfilter används – eftersom alternativet är manuell granskning, vilket vore oerhört resurskrävande och långsamt.

Läs mer hos Piratpartiet »

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Övervakning, Sociala media, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Europaparlamentet, LIBE, TCO, TERREG

EU begränsar yttrandefriheten i smyg

17 december 2020 av Henrik Alexandersson

EU har utvecklat en metod för att införa kontroversiella inskränkningar av nätets frihet bakvägen.

Vi har sett det när politiker vill begränsa det fria ordet på internet. När sådana inskränkningar har varit för kontroversiella eller känsliga – då har man istället utövat påtryckningar mot de sociala plattformarna, så att de gör motsvarande inskränkningar genom sina användarvillkor. Vilket flyttar makten över det fria ordet från lagstiftning och domstolar till privata aktörer. Konsekvensen blir att den enskilde användaren i princip blir rättslös.

Ett annat, aktuellt, exempel är förordningen om terror-relaterat innehåll online. När förslaget om obligatoriska uppladdningsfilter blev för kontroversiellt – då blev de »frivilliga«. Plattformarna åläggs fortfarande ett ansvar för att viss information inte sprids, men lagstiftaren lämnar det till respektive plattform att besluta hur det skall ske. Formellt sett är detta ett steg i rätt riktning. Men i praktiken innebär det att plattformarna ställs inför valet att antingen granska allt som ladas upp manuellt (vilket är en närmast övermänsklig uppgift som skulle kräva en omfattande nyanställning av granskare) eller att använda automatiska uppladdningsfilter. Och då kommer de flesta med säkerhet att välja det senare.

EDRi kommenterar:

»Although authorities can no longer impose the use of automated content filtering tools, platforms are highly encouraged throughout the text to make all efforts to delete terrorist content, including by relying on their terms of services. Given current content moderation practices, it would involve content filtering. The problems of these context-blind, ill-suited technologies remain unanswered and unaccounted for.«

I grunden är detta en demokratifråga. Om man vill inskränka det fria ordet då måste reglerna vara föremål för en öppen och grundlig demokratisk lagstiftningsprocess. Vilket även ger den som drabbats av inskränkningen rätt att få sin sak prövad i domstol, under rättssäkra former.

Det är detta EU gång på gång kringgår.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet

EU: Uppladdningsfilter införs bakvägen

11 december 2020 av Henrik Alexandersson

Även om det konsoliderade dokumentet från EU:s trilog-förhandlingar om terror-relaterat innehåll online inte finns tillgängligt ännu, så börjar vissa saker klarna.

Vad gäller eventuella uppladdningsfilter har Statewatch följande att tillföra:

»Hosting service providers exposed to terrorist content will need to take specific measures to address the misuse of their services and to protect their services against the dissemination of terrorist content. The draft regulation is very clear that the decision as to the choice of measures remains with the hosting service provider.«

Detta innebär fortfarande att flaggat material måste plockas ner och att plattformarna måste hindra att det laddas upp igen. »Nyheten« är att plattformarna själva får bestämma hur detta skall ske.

Vilket i praktiken är ett val mellan att anställa tusentals nya mänskliga moderatorer – eller använda automatiska uppladdningsfilter. Av ekonomiska och praktiska skäl kommer det med största säkerhet att bli uppladdningsfilter.

På så sätt kan EU-kommissionen och ministerrådet i praktiken tvinga plattformarna att använda uppladdningsfilter – utan att direkt nämna detta kontroversiella verktyg i lagstiftningen.

Det kommer alltså inte att finnas några uppladdningsfilter att rösta om i förslaget – men de kommer att införas ändå.

Tidigare poster:
• Motstridiga besked om uppladdningsfilter i TERREG/TCO »
• EU-förhandlingar: Ja till nätcensur och uppladdningsfilter »

Arkiverad under: Censur, EU, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: TCO, TERREG

Motstridiga besked om uppladdningsfilter i TERREG/TCO

10 december 2020 av Henrik Alexandersson

Detta är intressant. Som vi rapporterat avslutades idag EU:s trilog-förhandlingar om förordningen om terror-relaterat innehåll online.

EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande:

»Obligations for service providers to address proactively the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online.«

Jag kanske är lite trög. Men jag kan inte tolka proaktiva åtgärder som något annat än uppladdningsfilter. I vart fall inte i praktiken.

Andra sidan, Piratpartiet i Europaparlamentet via MEP Patrick Breyer DE skriver:

»After hard work and protests from civil society, we were able to achieve important partial successes: We have prevented an obligation on platforms to deploy error-prone upload filters.«

Uppenbarligen är man inte helt överens om vad man kommit överens om.

Om man skall vara proaktiv, då måste man rimligen vidta åtgärder innan något slags faktum är fullbordat. Frågan är hur det skall gå till utan den enda proaktiva åtgärd som finns på bordet – nämligen uppladdningsfilter.

Vi kommer väl att få veta, vad det lider. Men det känns som om de två sidorna tolkar utfallet från förhandlingarna på helt olika sätt. (Vilket i och för sig inte är ovanligt.)

Piratpartisterna i Europaparlamentet har säkert gjort sitt bästa. Men nu är det tyvärr EU-kommissionen och Ylva Johansson som har tolkningsföreträde.

Arkiverad under: Censur, EU, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen, Europaparlamentet, Piratpartiet, TCO, TERREG

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS