Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Going dark – EU:s krig mot krypterad kommunikation

av 8 kommentarer

Den svenska regeringen öppnade Pandoras ask. Nu planerar EU kriget mot kryptering och ny datalagring i en hemlig grupp bakom stängda dörrar.

För snart ett år sedan höll EU:s justitie- och inrikesministrar ett informellt möte i det då nytillträdda ordförandelandet Sverige. Efter lunch torsdagen den 26 januari var det dags att ge sig i kast med den svenska regeringens arbetsdokument »Going dark«.

Inledningen beskriver allehanda brottslig verksamhet som är kopplad till nätet och vilka problem detta medför för de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt då krypterad kommunikation. Fast med betydande demokratiska brasklappar:

»In the view of the Presidency, it is therefore time to discuss ways and means to uphold the rule of law in the digital era, while preserving security, protecting privacy and fundamental rights, and also increasing European competitiveness. Effective law enforcement, acting in full compliance with democratic values, is a prerequisite for protecting the fundamental rights of our citizens, including the right to the protection of personal data, respect for private and family life, and freedom of expression.


In light of this, the Presidency wishes to initiate a holistic discussion, rooted in fundamental rights and also legal and technical realities, on access to data for law enforcement and judicial purposes. This discussion should seek to reconcile the protection of the right to a private life and personal data with the need for secure online environments and digital services to ensure the protection of victims of crime and keep our citizens and societies safe.«

Vilket faktiskt låter relativt balanserat. Problemet är att när man väl öppnat lådan kommer även de mindre balanserade, de dåliga och de direkt farliga förslagen. Så är det i princip alltid i EU – hur vackert man än uttrycker sig i ruta ett. The cat is out of the bag.

Dokumentet fortsätter att problematisera kring frågan med krypterad kommunikation och uppmanar till diskussion med alla inblandade intressenter. Allt är mycket allmänt hållet.

Det hela landade i att man skulle tillsätta en »High-Level Expert Group«. Därmed hamnade det hela under EU-kommissionen och inrikeskommissionär Ylva Johansson.

Gruppens syfte är att formulera en »strategisk vision för framtiden« och att föreslå hur man kan utöka och förbättra myndigheternas tillgång till data. (I sammanhanget kan nämnas att Europol nyligen fick rätt att bereda sig tillgång till data hos privata aktörer.)

Snabbt ändrades namnet från »High-Level Expert Group« till »High-Level Group«. För expertgrupper gäller nämligen högre krav på öppenhet och allsidighet, vilket man kanske tyckte var olämpligt i detta fall.

Under det svenska ordförandeskapets sista dagar, i juni 2023 höll denna grupp sitt första möte. Någon diskussion med alla inblandade intressenter var det inte längre fråga om. Men den kallar sig fortfarande en »collaborative and inclusive platform« på sin hemsida.

Enligt regelverket kan gruppen bjuda in representanter från en privata sektorn, akademien, NGOer, advokater och dataskyddsexperter vid enstaka tillfällen. Inga sådana finns dock representerade i gruppen.

Efter att detta uppmärksammats har man dock lovat att bjuda in representanter för civilsamhället till ett möte, efter årsskiftet.

Den europeiska dataskyddsmyndigheten EDPS och en representant för Europaparlamentets människorättsutkott LIBE kan – men måste inte – erbjudas observatörsstatus.

Så vilka sitter då i denna högnivågrupp? Svaret är att det får vi inte veta. Det går visserligen att begära ut en deltagarlista – men bara med alla namn maskade.

Här formas framtidens övervakning, bakom stängda dörrar. På sina möten har gruppen bland annat diskuterat client-side-scanning (på din telefon), tillgång till data hos operatörerna, tillgång till data i transit, statstrojaner och hur man skall komma runt EU-domstolens förbud mot generell datalagring.

Detta är inte riktigt den bild den svenska regeringen målade upp i sin skrivelse i januari:

»The Presidency aims to enable and promote such discussions. They should involve all relevant stakeholders, with the objective of identifying and presenting common solutions to better ensure access to data, electronic evidence and information for law enforcement and judicial purposes, while upholding the protection of fundamental rights and the security of electronic communications.«

Man upphör aldrig att förvånas över den svenska naiviteten i EU-sammanhang.

Djuplänkar i texten, huvudlänk här:

• Netzpolitik: Hinter verschlossenen Türen »

Så vill EU ta makten över AI

av Lämna en kommentar

Nu reglerar EU användningen av artificiell intelligens – med stora undantag för brottsbekämpande myndigheter. Här är vad man har förhandlat fram.

Det finns nu i princip en överenskommelse mellan EU:s tre institutioner om dess nya reglering av artificiell intelligens, the AI Act. I princip, eftersom det fortfarande tycks råda en viss oklarhet om vad man beslutat i detalj.

Överenskommelsen är resultatet av trilog-förhandlingar – i vilka kommissionen, ministerrådet och parlamentet stänger in sig bakom stängda dörrar för att utarbeta en kompromiss utan offentlig insyn.

Trots att det inte finns något stöd för triloger i EU:s fördrag avgörs idag nio av tio lagförslag i EU genom dessa hemliga förhandlingar. Vilket är ett demokratiskt problem. Lagstiftning måste tåla insyn.

Än mer svajigt blir det om man betänker att detta är lagstiftning där den tekniska utvecklingen går med rasande fart. Plus att det är oklart om beslutsfattarna verkligen förstår vad AI är och hur den fungerar.

Men det är som det är. Till saken. Vad har man kommit fram till?

  • EU vill ha insyn i och viss möjlighet att påverka AI-system som anses vara hög risk för individen, samhället och ekonomin. Här ställs även krav på transparens, konsekvensanalyser och energianvändning.
  • Man förbjuder automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, utom vad gäller att identifiera gärningsmän och offer vid vissa typer av brott och för att bekämpa terrorism.
  • Automatiserad ansiktsigenkänning i efterhand begränsas till utredning av allvarliga brott.
  • Användning av AI för förebyggande brotssbekämpning (pre-crime) begränsas delvis, speciellt om den bygger på personlighets- och karaktärsdrag (t.ex. ras, politisk åsikt eller religion – om inte sådana uppgifter har en direkt betydelse till ett visst brott eller hot).
  • Användning av AI för att upptäcka och registrera känslor förbjuds på arbetsplatser och inom utbildningsväsendet utom när det sker i säkerhetssyfte.
  • AI får inte användas för manipulation, exploatering av sårbarheter och sociala poängsystem (social scoring).
  • Militär användning undantas från begränsningar, så länge den är i linje med EU:s fördrag.
  • Fri och open source-mjukvara undantas från lagstiftningen utom när tillämpningen anses vara förenad med hög risk eller förbud enligt ovan.
  • Ett AI Office skall upprättas hos EU-kommissionen, en European Artificial Intelligence Board skall etableras liksom ett rådgivande forum och en vetenskaplig panel.

EU:s AI Act är tänkt att träda ikraft inom två år, med undantag för vissa förbud som skall börja gälla redan efter sex månader från det att rådet och parlamentet bekräftat trilogens kompromiss.

Hur tekniken kommer att se ut om två år och om lagstiftningen över huvud taget är relevant då är en öppen fråga.

Och som vanligt finns alltid en påtaglig risk för ändamålsglidning, missbruk av dessa verktyg och för vad de kan komma att användas till av auktoritära eller totalitära politiska krafter.

EU:s AI Act sätter också strålkastarljuset på Chat Control som nu av allt att döma skjutits på framtiden, till nästa mandatperiod. Att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden samtidigt som man ger myndigheterna relativt fria händer på området tar frågan till en ny nivå. Detta bör uppmärksammas i vårens EU-valrörelse.

Några länkar:
• Europaparlamentet: Artificial Intelligence Act: deal on comprehensive rules for trustworthy AI »
• EU-kommissionen: Commission welcomes political agreement on Artificial Intelligence Act »
• EDRi – EU AI Act: Deal reached, but too soon to celebrate »
• Euractiv: AI Act: EU policymakers nail down rules on AI models, butt heads on law enforcement »
• Euractiv: European Union squares the circle on the world’s first AI rulebook »

Från trilogförhandlingarna om EU:s nya AI Act.

Hemlig övervakning leder inte till åtal i sju av tio fall

av 1 kommentar

I sju av tio fall har polisens hemliga övervakning av elektronisk kommunikation inte använts för åtal.

I veckan presenterades den årliga redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel, avseende år 2022. Vilket i stort sett förbigåtts med tystnad i media.

Övervakning med hemliga tvångsmedel vid elektronisk kommunikation har använts vid 1.393 tillfällen. Som längst har en person övervakats i 282 dygn. Den genomsnittliga avlyssningstiden per tillstånd var 48 dagar, mediantiden 30 dagar och den kortaste avlyssningstiden en dag.

I 42% av fallen har övervakningen lett till stärkta misstankar mot den misstänkte. I 43% har uppgifterna utgjort underlag i en förhörssituation. I 41% av fallen har den på annat sätt bidragit till att utredningen kunnat föras framåt.

I endast 29% har hemliga tvångsmedel vid elektronisk kommunikation åberopats som bevisning i stämningsansökan. I 31% av fallen där någon har avlyssnats har åtal väckts (vilket även kan ha sin grund i annan bevisning).

Ett annat sätt att uttrycka saken är att nästan 60% av övervakningen inte varit användbar vad gäller misstanke, förhör eller utredning.

Samt att i 71% av fallen har hemlig övervakning av elektronisk kommunikation inte bidragit till stämningsansökan / åtal.

Mycket av övervakningen är alltså resultatlös och det finns skäl att anta att den har drabbat många oskyldiga. Fast det framgår inte av regeringens pressmeddelande. Det får man dyka ner i tabellerna för att upptäcka.

• Regeringen: Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 »

Justitieministern balanserar på slak lina

av 2 kommentarer

Bara för att ny övervakning inte formellt sett strider mot de mänskliga rättigheterna behöver det inte betyda att den är bra eller lämplig.

Gängen, organiserad brottslighet, terrorhot, det säkerhetspolitiska läget och den tekniska utvecklingen driver på marschen in i övervakningsstaten.

Vi har en regering som gick till val på att återupprätta lag och ordning – och som är beroende av ett parti som gjort hårdare tag till en framgångsrik populistisk poäng.

Det politiska ansvaret vilar ytterst hos justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han är i sammanhanget en intressant figur.

2002 var Strömmer med och grundade Centrum för rättvisa, som driver enskilda medborgares sak mot staten utan kostnad.

CFR presenterar sig själva som »en ideell och oberoende aktör med uppdrag att värna enskildas grundläggande fri- och rättigheter«. Bland annat har man tagit sitt motstånd mot FRA-lagen ända till Europadomstolen.

Givet denna bakgrund finns det skäl att anta att justitieminister Strömmer idag är mycket väl medveten om att han balanserar på slak lina. Han menar att samhällsutvecklingen har färgat uppdraget och honom själv och att det som nu sker måste ske – men i en rättssäker ordning.

Strömmer vet alltså vad han gör när han i generella termer beskär den demokratiska rättsstatens värden. Vilket känns obehagligt. Frågan är var hans röda linjer går.

Låt oss som exempel titta på den nya lag som ger polisen rätt att övervaka människor utan konkret misstanke om brott.

Nyckelordet i sammanhanget är »konkret«. Utan det hade lagen varit ett solklart brott mot den grundläggande rätten till privatliv. Det måste alltså fortfarande finnas något skäl att anta att brottslig verksamhet förekommer.

Ser man till vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv, så finns det omfattande undantag. Till exempel vad gäller att förebygga brott.

Detta är ett exempel på svensk lagstiftning som antagits med brett stöd i riksdagen, som visserligen strider mot rättsstatens och de mänskliga rättigheternas anda – men som stannar precis innan den formella röda linjen passeras.

Detta till skillnad från EU som emellanåt lägger fram förslag som allmän datalagring eller Chat Control 2 som är så svepande att de tydligt går över gränsen. EU-domstolen har därför slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Men att den expanderande svenska övervakningsstaten förmodligen stannar precis innan den går över gränsen till vad som formellt kan accepteras av internationella fördrag och i EU-domstolen innebär inte att den är oproblematisk.

Övervakning av en person utan konkret brottsmisstanke medför att massor av andra, helt oskyldiga människor samtidigt kommer att bli övervakade. Skulle övervakningen dessutom ske med hemlig dataavläsning äventyras hela vår IT-säkerhet. Vilket man inte kan bortse ifrån.

Lägg till det den uppenbara risken för ändamålsglidning samt möjligheten att alla övervakningsverktyg kan missbrukas med ont uppsåt, av överdrivet nit eller av inkompetens.

Att justitieministern vet var de formella gränserna går – och till synes håller sig precis inom dem – är en klen tröst när rättsstatens principer och de grundläggande mänskliga rättigheterna samtidigt försvagas och devalveras i ett vidare perspektiv.

Det är uppenbart att vi ständigt får en allt mer omfattande övervakning av medborgarna. Det torde också vara uppenbart att ett samhälle med total övervakning vore oförenligt med en levande demokrati och odrägligt att leva i. Ändå är det i den riktningen vi rör oss.

Så frågan är hur långt vi är beredda att gå. Som det ser ut just nu är våra beslutsfattare inte villiga att ens diskutera den större frågan. Och innan vi vet ordet av kan det vara för sent.

Utredning: Grönt ljus för statliga spionprogram

av 1 kommentar

Försöket med hemlig dataavläsning blir permanent, trots klent resultat. Samtidigt lämnar det våra telefoner och datorer öppna för angrepp från kriminella och andra illasinnade aktörer.

På onsdagen presenterades en utredning (SOU 2023:78) om att göra hemlig dataavläsning permanent. (Än så länge har lagen varit tillfällig på grund av att detta är ett nytt verktyg som innebär ett stort intrång i rätten till privatliv.)

Rekommendationen är att hemlig datalagring skall göras permanent och att den i vissa delar även skall utökas.

Hemlig dataavläsning innebär att de brottsbekämpande myndigheterna kan installera spionprogram (”statstrojaner”) på människors telefoner, plattor, datorer, spelkonsoler m.m. i syfte att utreda brott.

Dessa spionprogram kan sedan få tillgång till i princip allt som finns på en telefon. Dessutom ger de möjlighet till realtidsövervakning och loggning.

På så sätt kan till exempel meddelanden som sänds via krypterade meddelandetjänster avläsas redan när de skrivs – innan de krypterats och sänts. Alternativt efter att de tagits emot, av-krypterats och öppnats för att läsas.

Genom att använda telefonens mikrofon och kamera kan man även avlyssna dess ägare. Och alla andra som råkar befinna sig i närheten. Även den som ringer till eller blir uppringd av en telefon med spionprogram blir övervakad.

Till detta kommer att spionprogrammen kan ges tillgång till bilder, filer och allt annat som finns på en telefon eller dator.

Ett uppenbart problem med detta är att det krävs säkerhetsluckor i mjuk- och/eller hårdvaran för att myndigheterna skall kunna installera sina spionprogram i hemlighet.

Vilket innebär att kända säkerhetsbrister lämnas utan åtgärd – för att kunna användas av myndigheterna. Vilket naturligtvis är en väldigt dålig sak. Dessa brister kan då även utnyttjas av nätbedragare, främmande makt och andra illvilliga aktörer.

Utredningen skriver:

»Det kan konstateras att informationssäkerhet har en central plats i samhället. Vikten av en fungerande informationssäkerhet måste därför vägas mot vikten av en effektiv brottsbekämpning. I förarbetena till lagen om hemlig dataavläsning konstaterades att hemlig dataavläsning medför större risker för informationssäkerheten än andra tvångsmedel. En viktig utgångspunkt för våra avvägningar i denna del är att det inte kan accepteras att hemlig dataavläsning leder till minskad informationssäkerhet i någon annan utrustning än den som åtgärden avser.«

Sedan väljer man att strunta i detta. Vilket, försiktigt uttryckt, är anmärkningsvärt.

Nu gör man oss alla mindre säkra och vår IT-infrastruktur mer sårbar. Helt medvetet.

Men detta är inte allt. Utredningen skriver:

»Av de årliga redovisningarna kan konstateras att den kvantitativt uppskattade nyttan av hemlig dataavläsning generellt sett har varit något lägre än för de permanenta hemliga tvångsmedlen.«

Vilket är ett understatement. Hemlig dataavläsning har bara lett till åtal i 20 procent av de fall som domstol har gett tillstånd till. Och då skall man komma ihåg att det i dessa fall som regel även fanns annan bevisning som till exempel vittnen, fysiska bevis och dokumentation.

Dessutom har detta verktyg kommit att användas mer och oftare än man från början angett.

Nu skall systemet med ”statstrojaner” alltså bli permanent. I en något utökad form. Med en förenklad ansöknings- och beslutsprocess.

Risken för att systemet kan missbrukas är uppenbar. Det finns redan exempel på hur regeringarna i Ungern, Polen och Spanien använt denna typ av spionprogram för att spana på sina politiska motståndare.

Och när verktyget väl finns på plats räcker det med ett klubbslag i riksdagen för att syftet och omfattningen skall utökas. Vilket i princip alltid sker när det gäller övervakningslagar.

• Regeringen: Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning »
• Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning, SOU 2023:78 »
• Oisín Cantwell, Aftonbladet: Hemlig dataavläsning är soundtracket till vår tid »

Patientjournaler: EU kräver centralt register

av 1 kommentar

Redan för fyra år sedan kunde man läsa i EU-kommissionens planer att den gärna vill se ett centralt system för patientjournaler i hela EU. Nu är vi där. Vad kan möjligen gå fel?

Naturligtvis kan det vara väldigt praktiskt med alla 450 miljoner EU-medborgares samtliga patientjournaler i en och samma datamaskin. När det fungerar.

Samtidigt finns risker. Alla system läcker och vi vill inte finna våra patientjournaler plötsligt dumpade på nätet eller i orätta händer. Med så mycket väldigt känslig information finns stort utrymme för allehanda oväntade och oönskade konsekvenser. Och man kan förvänta sig bråk om systemet till exempel kopplas till vaccinationer.

De ansvariga utskotten i Europaparlamentet har nu givit det nya registret sitt godkännande. Den piratpartistiske ledamoten i parlamentet, Patrick Breyer (DE) är skeptisk:

»The lead committees of the European Parliament, LIBE and ENVI, have today voted in favour of the creation of a “European Health Data Space” (EHDS), which will bring together information on all medical treatments received by citizens. Specifically, the bill will oblige doctors to upload a summary of each patient’s treatment to the new data space (Article 7). Exceptions or a right to object are not provided for, even when it comes to particularly sensitive diseases and therapies such as mental disorders, sexual diseases and disorders such as impotence or infertility, HIV or drug abuse therapies. Patients would be able to restrict access to their health records, but not their creation.«

Europaparlamentet röstar i plenum 11-14 december och ministerrådet ger sin välsignelse den 6:e december.

• MEP Patrick Breeyer (PP, DE): European Health Data Space: EU committees vote in favour of mandatory interconnected electronic patient records for all citizens »

• Europaparlamentet: Personal health data: better portability and safe sharing »

Chatcontrol blir en valfråga i EU-valet

av 1 kommentar

Det blir sannolikt inget beslut om Chat Control 2 på ministerrådets möte den 4-5 december. Då glider frågan över till det nya belgiska ordförandeskapet och vårens EU-valrörelse.

Förra veckan hade vi en längre sammanfattning av läget kring EU-kommissionens förslag till ny massövervakning – Chat Control 2. Här kommer en kort uppdatering.

På ministerrådets möte den 4-5 december är frågan uppsatt som »information från kommissionen«. Detta bekräftar bilden av att rådet fortfarande är oenigt och därför inte redo att fatta något beslut.

Att kommissionen skall lämna information kan vara ett tecken på att man kommer att föreslå att Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden) förlängs (förmodligen med ett år) istället för Chat Control 2 (obligatorisk skanning). Detta är i så fall i linje med vad kommissionen uttryckt i andra sammanhang.

Hur som helst är det rätt säkert att frågan om Chat Control 2 inte kommer att klubbas i EU:s ministerråd i år.

Därmed går frågan över till det nya belgiska ordförandeskapet vid årsskiftet. Och Belgien är ett av de länder som är tveksamma till CC 2.

Om Belgien lyckas lösa frågan under sitt halvår som ordförande är högst osäkert. Och om man skulle lyckas sy ihop en kompromiss, då måste den ändå gå igenom trilog-förhandlingar och därefter slutligen klubbas igen i rådet och parlamentet. Det är högst osannolikt att detta kan ske under första halvåret 2024.

Det finns (minst) två sannolika utfall:

1) Kommissionen förlänger CC 1 och CC 2 blir då en fråga för nästa mandatperiod (2024-29) – och därmed en fråga i EU-valet.

2) Frågan fortsätter vara i limbo – och blir därmed en fråga i EU-valet.

Visserligen har den grupp- och partiöverskridande kompromiss som Europaparlamentet kommit fram till i någon mening desarmerat frågan där. Men detta är samtidigt ett utmärkt tillfälle att pressa den svenska regeringen till att säga nej till CC2 i ministerrådet. Vilket i sin tur kan komma att påverka hur folk röstar i valet till Europaparlamentet.

Och eftersom frågan är långt ifrån avgjord är det naturligtvis bäst att välja genuina motståndare till Chat Control 2 i sommarens EU-val.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol: Än är segern inte vunnen

av 2 kommentarer

Även om Europaparlamentet sågat Chat Control 2 är frågan inte avgjord. Ministerrådet kan fortfarande ”rädda” EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om massövervakning av medborgarnas elektroniska meddelanden.

Nu har Europaparlamentet officiellt tagit ställning mot i princip allt som är dåligt i EU-kommissionens förslag till Chat Control 2.

Detta får ses som en seger för det motstånd som fokuserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Sådant tvingar ibland politikerna att vakna upp och höja blicken.

Men detta får inte leda till att motståndet mot Chatcontrol avtar. Allt kan fortfarande gå galet. Nu riktas allt ljus mot EU:s ministerråd och dess möte den 4-5 december. (Samt riksdagens EU-nämnd den 1 december.)

EU-kommissionär Ylva Johansson tycks visserligen öppna för en förlängning av Chat Control 1 (frivillig skanning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden) om det inte går att driva igenom Chat Control 2 (obligatorisk skanning).

Men ministerrådet kan fortfarande hålla Chat Control 2 på banan. Skulle rådet ställa sig bakom det ursprungliga förslaget eller någon variant av detta – då går frågan till trilog-förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Sådana sker bakom stängda dörrar och kan landa lite hur som helst.

I ministerrådet finns länder som är för kommissionens förslag, länder som säger nej och länder som vill ha en kompromiss. Det spanska ordförandeskapet vill helst gå längre än kommissionen, men tycks ha insett att det är att gapa över för mycket.

Det finns alltså (minst) tre olika linjer i rådet, vilket kan göra det svårt att få till ett beslut.

Bland andra Tyskland, Österrike, Nederländerna och Finland säger nej. Sveriges regering driver en egen kompromiss som är nästan, men inte riktigt lika dålig som det ursprungliga förslaget.

Ett wild card är Polen, som fram tills nu sagt nej till Chat Control 2. Dock är det oklart vad den nya polska regeringen tycker. Skulle Polen byta fot från ett nej till ett ja blir det betydligt svårare att få till en eventuell blockerande minoritet i ministerrådet.

Dessutom har Europaparlamentets nej till förslagets centrala delar ändrat spelplanen. Att få igenom Chat Control 2 i sin ursprungliga form är nu i princip omöjligt.

Att rådet skulle gå på parlamentets linje är också osannolikt, eftersom många medlemsstater välkomnar Chatcontrol som ett sätt att bygga ut övervakningsstaten.

Om frågan drar ut på tiden i rådet går den vid årsskiftet över till nästa ordförandeland, Belgien. Det innebär i så fall också att frågan kan dras in i vårens EU-valrörelse, vilket många vill undvika.

En möjlighet är att rådet väljer att sända tillbaka Chat Control 2 till kommissionen för att omarbetas. Men även då kan frågan bli het i EU-valet.

Man kan också tänka sig att kommissionen själv inser att förslaget saknar nödvändigt stöd och därför drar tillbaka det. Det vore dock en allvarlig prestigeförlust – samtidigt som det öppnar för att frågan kan komma tillbaka i en eller annan form under nästa mandatperiod.

Vad som händer nu är en öppen fråga. Därför gäller det att hålla motståndet mot Chat Control 2 vid liv.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Chatcontrol: Ett stort steg framåt och ett bakåt

av 2 kommentarer

Europaparlamentet säger nej till urskiljningslös granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Men kräver samtidigt åldersgränser (ID-krav) för porrsiter.

Nu har Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter och inrikes frågor – LIBE – röstat om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, Chat Control 2.

Som vi tidigare kunnat berätta är LIBE:s partiöverskridande kompromiss ett stort steg åt rätt håll – då utskottet skrotar i princip allt som är kontroversiellt med förslaget:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Samtidigt har ett nytt problematiskt förslag smugit sig in. I den nya artikel 4a(e) om porrsiter kan vi läsa att utskottet vill införa åldersgränser.

Vilket är problematiskt på fler sätt. Ålderskontroll kräver att man identifierar sig. Vilket öppnar för registrering av folks sexuella preferenser och vanor.

Man kan även tänka sig att porrsiter fyller en seriös funktion för tonåringar under åldersgränsen som vill utforska sin sexualitet utan att blanda in någon annan.

Plus att internet inte känner några gränser. EU kan kanske tvinga europeiska porrsiter att införa en åldersgräns – men hur har man tänkt sig hantera icke-europeiska siter som inte tillämpar ålderskontroll. Skall de blockeras?

Det finns även skäl att vara försiktig med personuppgifter som kan komma att missbrukas av den som samlar in dem. Oseriösa aktörer kan sätta upp porrsiter med syfte att stjäla användarnas persondata i brottsligt syfte – om en åldersgräns med ID-kontroll blir obligatorisk.

Det är synd att en i övrigt bra kompromiss kommer med detta helt nya, ogenomtänkta och farliga förslag. Men det är lång väg kvar till beslut, så det kan komma att ändras.

Vad händer nu? Den 4-5 december skall EU:s ministerråd hantera frågan om Chat Control 2. I rådet diskuterar man fortfarande EU-kommissionär Ylva Johanssons ursprungliga förslag i olika varianter. Vilket är oförenligt med Europaparlamentets position.

Det är inte otänkbart att rådet sänder tillbaka Chat Control 2 till EU-kommissionen för att omarbetas. Det innebär i så fall att frågan skjuts upp till efter EU-valet nästa sommar.

Skulle ministerrådet däremot hålla fast vid någon variant av det ursprungliga förslaget blir det förhandlingar (trilog) mellan rådet, parlamentet och kommissionen – vilket kan sluta hur som helst.

Det finns även rykten om att EU-kommissionen kan komma att lägga förslag om att förlänga den nu gällande Chat Control 1 som ger plattformar och operatörer rätt att frivilligt söka efter olagligt innehåll – till skillnad från Chat Control 2 som gör det obligatoriskt.

Uppdatering: I en utfrågning i riksdagen säger kommissionär Ylva Johansson nu att hon vill förlänga Chat Control 1, enligt ovan.

Läs mer:
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet »
• Chatcontrol – vad händer efter Europaparlamentets nej? »
• Europaparlamentets dokument »

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli