Femte juli

Nätet till folket!

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Österrike: Ny lag skall göra det möjligt att begära ut nätanvändares personuppgifter

av

Österrike är på väg att införa en lag som kan få högst oönskade konsekvenser: Plattformar och forum skall tvingas lagra detaljerad persondata om sina användare. Dessa uppgifter skall sedan kunna begäras ut – ifall myndigheter eller någon annan överväger rättsliga åtgärder mot användaren ifråga.

Det kommer alltså att räcka med att någon påstår sig överväga rättsliga åtgärder för att till exempel få ut en enskild användares namn och adress. I dessa tider av näthat, de-plattformering och politisk polarisering är det inte svårt att räkna ut vad det kan få för konsekvenser. EDRi kommenterar…

Rather than improving safety online, the resulting “chilling effect” will lead to individuals avoiding sharing their most controversial opinions on a forum that possesses their detailed personal data. In essence, this is a way of imposing self-censorship on individuals.

Vi kan redan se hur bland andra vänster- som högerextrema grupper hotar personer vars åsikter de inte delar, hur enskilda utsätts för politiskt motiverat våld och hur människors bostäder utsatts för skadegörelse och attacker. Är det verkligen klokt att underlätta sådant?

EDRi » Austria: New “responsibility” law will lead to self-censorship »

Polsk Facebook-censur till domstol

av

I Polen har Civil Society Drug Policy Initiative (SIN) fått problem med censur på Facebook. Tillsammans med nätfrihetsorganisationen Panoptykon Foundation tar man nu nätjätten till domstol.

SIN – som kämpar för en evidensbaserad drogpolitik – ger bland annat sina följare utbildning om droger, råd om hur man undviker skadliga effekter och allmän rådgivning till droganvändare. Gruppen fokuserar på harm reduction, vilket är en linje som även drivs av bl.a. flera FN-organ

Men på Facebook är det stopp. Förra året tog Facebook bort SIN:s fan-page, utan varesig föregående varning eller förklaring. Även SIN:s Instagram-konto stängdes ner.

EDRi skriver…

Big tech companies such as Facebook, Google and Twitter present content selected by algorithms on the basis of users’ online activity. However, they also moderate the content published online, thus deciding what users will not get to see. Panoptykon fights for content removal to be based on clear and easily accessible rules and for users to have the right to effectively contest the decision. This means for example that the user has to be informed why their content was blocked, and to be able to present arguments in their defense. The appeal should also be considered by people who did not play a role in the initial decision. In addition, platforms’ final decisions should be subject to independent scrutiny by courts.

Panoptykon filed the case with the expectation that the court case will give online platforms an incentive to move away from their current opaque and arbitrary methods of blocking, and to introduce solutions which will better protect our freedom of expression. The case is expected to set standards that will influence policies of not only Facebook, but also other platforms.

Även om Facebook är ett privat företag som har rätt att bestämma vem som får verka på dess plattform – så är det en intressant civilrättslig fråga om de kan bryta en kundrelation utan att ge en tillfredsställande förklaring eller förvarning.

EDRi » SIN v Facebook: Tech giant sued over censorship in landmark case »

EU:s ministerråd vill ha nytt direktiv om datalagring

av

EU:s ministerråd vill att EU-kommissionen utreder de lagliga möjligheterna för datalagring. Vilket kommissionen säger att den helst inte vill. Detta efter att EU-domstolen upphävt det förra datalagringsdirektivet och ett antal medlemsstaters nationella lagstiftning på området, däribland Sveriges.

Det ursprungliga direktivet, från 2006, upphävdes av EU-domstolen eftersom dess krav på svepande lagring av alla medborgares teledata (telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

I Sverige har frågan varit en följetong där regeringen gjort flera försök att komma runt EU-domstolens beslut, men utan framgång. Ett nytt förslag är på väg, men utan att regeringen lyckats hantera grundfrågan. Vilket (om det blir svensk lag) förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen ger Sverige bakläxa en gång till.

Ett problem i sammanhanget är att den svenska datalagringen, trots dess påtagliga ingrepp i individens privatliv har använts för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Datalagringen har också använts av Skattemyndigheten för att i stor skala snoka i människors privatliv. Detta trots att ansvariga politiker lovat att datalagringen bara skulle komma att användas för att utreda synnerligen allvarlig brottslighet och terrorism.

Läget är i stort sett detsamma i flera andra medlemsstater. Därav ministerrådets önskan om en utredning som kan komma att leda fram till ett nytt direktiv. Men här är grundproblemet detsamma som i det svenska fallet. Urskiljningslös datalagring strider mot EU:s egen Charter of Fundamental Rights. Så man kan förstå om EU-kommissionen helst inte vill ta i frågan.

Detta kommer att bli en infekterad fråga under den kommande EU-mandatperioden 2019-24. Så det vore intressant att höra vad de olika partiernas kandidater till Europaparlamentet tycker. Innan valet.

Statewatch: Council wants a ”comprehensive study” on data retention that considers ”a future legislative initiative” »

Processen mot Assange – ett justitiemord?

av

Under hela den rättsliga cirkusen kring Wikileaks grundare och huvudredaktör Julian Assange har han särbehandlats – negativt – just för att han är den han är. Och denna särbehandling fortsätter.

Assange är dömd till 50 veckor i fängelse för att ha brutit mot de borgensregler som gällde när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London. Detta kan till exempel jämföras med den man som höll sig undan den brittiska rättvisan utomlands, efter att ha varit inblandad i en båtolycka på Themsen där en kvinna dog. Hans straff för att ha brutit mot borgensreglerna blev ett halvår i fängelse. Det vill säga halva tiden jämfört med Assange.

Man kan också konstatera det anmärkningsvärda i att Assange, som inte är dömd för något annat än en mindre formell förseelse har placerats i högsäkerhetsfängelset Belmarsh prison.

Man kan misstänka att detta kan ha att göra med att man inte vill ha Assange på fri fot ifall rättsprocessen kring utlämning till USA drar ut på tiden.

Utlämningsfrågan kommer garanterat att bli en utdragen rättslig process. Även om Assange än så länge bara är delgiven misstanke om något slags stämpling till ett ej fullbordat dataintrång – så finns det tydliga tecken på att han kommer att anklagas för fler brott om/när han blir utlämnad till USA.

Att döma av olika amerikanska politikers och tjänstemäns uttalanden genom åren, så är risken uppenbar att Assange kan komma att åtalas för spioneri för sin publicistiska verksamhet. Därmed finns även en risk för dödsstraff. Eller i vart fall livstids fängelse.

The UN working group on arbitrary detention (WGAD) är oroad över det som sker. The Guardian rapporterar…

The UN working group on arbitrary detention (WGAD) said it was deeply concerned by the “disproportionate sentence” imposed on Assange for violating the terms of his bail, which it described as a “minor violation”. (…)

The working group is further concerned that Mr Assange has been detained since 11 April 2019 in Belmarsh prison, a high-security prison, as if he were convicted for a serious criminal offence. This treatment appears to contravene the principles of necessity and proportionality envisaged by the human rights standards.

Detta kan mycket väl komma att utvecklas till ett justitiemord, redan innan en eventuell utlämning till USA.

/ HAX

Länk: UN calls for Julian Assange’s release from UK high-security jail »

Problemen med att Facebook stänger av Alex Jones och andra besvärliga människor

av

Facebook har bannlyst ett antal högljudda röster på sin plattform. Det gäller till exempel den populäre konspirationsteoretikern Alex Jones, ledaren för Nation of Islam Louis Farrakhan och alt-right-provokatören Milo Yiannopoulos.

Facebook är ett privat företag och får naturligtvis själva bestämma vilka som skall finnas på deras plattform. Men det innebär inte att företaget har rätt att slippa kritik eller att man inte kan problematisera kring beslutet.

Det finns förvisso en gräns för yttrandefriheten. Den går där ett hot uttalas i en sådan kontext att det föreligger en uppenbar fara för andras säkerhet och/eller egendom. Men i övrigt kan man endast säga att yttrandefrihet råder om folk tillåts säga vad de vill. Hindrar man dem, då har man per definition inte yttrandefrihet.

Det är möjligt att de nu avstängda har gått över gränsen. Men följande klipp från The Guardian väcker frågor:

The individuals have been banned from Facebook and Instagram under its policies against “dangerous individuals and organizations”. The company said it would continue its policy of banning accounts that praise or support these figures on the platform.

Frågan är vad som kan betraktas som »farligt« i sammanhanget. Och för vem. För Mark Zuckerbergs anseende? För Facebooks annonsinkomster? Eller för samhället som sådant? Hur avgör man i så fall objektivt den senare frågan?

Den andra meningen är också intressant. Innebär det att Facebook kommer att stänga av användare som protesterar mot de aktuella avstängningarna?

The bans highlight the arbitrary nature of Facebook’s decisions to bar prominent individuals from posting on its services. The company acts as both judge and jury on who is allowed to host material on its network, with accounts often removed only following sustained criticism in the media.

However, in recent months, the company has become increasingly willing to issue outright bans against individuals deemed to spread hate speech – in effect cutting many “alt-right” figures off from the social networks that allowed them to gain an audience in the first place.

Det finns skäl att tro att det är medial uppmärksamhet och organiserade anmälningskampanjer från de aktuella kontonas politiska motståndare som fått Facebook att agera – snarare än objektiva bedömningsgrunder som tillämpas lika för alla.

Facebook har som sagt rätt att göra som de vill på sin egen plattform. Men det förändrar inte det faktum att det som sker kan vara problematiskt och att det väcker frågor. Speciellt med tanke på Facebook/instagrams dominerande ställning bland sociala media.

Det behövs helt klart nya, konkurrerande sociala plattformar. Synd bara att EU stiftar lagar som gör det omöjligt att ta upp konkurrensen med nätjättarna.

/ HAX

Länk: Facebook bans Alex Jones, Milo Yiannopoulos and other far-right figures »

Genomsökning av datorer och telefoner vid inresa till USA nu till domstol

av

EFF meddelar att man nu tillsammans med ACLU tar DHS genomsökning av data på resenärers datorer, plattor och mobiler till domstol.

The Electronic Frontier Foundation (EFF) and the ACLU today asked a federal court to rule without trial that the Department of Homeland Security violates the First and Fourth Amendments by searching travelers’ smartphones and laptops at airports and other U.S. ports of entry without a warrant.

The request for summary judgment comes after the groups obtained documents and deposition testimony revealing that U.S. Customs and Border Protection and U.S. Immigration and Customs Enforcement authorize border officials to search travelers’ phones and laptops for general law enforcement purposes, and consider requests from other government agencies when deciding whether to conduct such warrantless searches.

Förra året genomfördes 33.000 sådana kontroller.

Länk » New Documents Reveal DHS Asserting Broad, Unconstitutional Authority to Search Travelers’ Phones and Laptops »

Moment 22 i kampen mot massövervakning i USA

av

Electronic Frontier Foundation, EFF, försöker stoppa amerikansk massövervakning genom juridisk aktivism. Så här ser det senaste hindret i den kampen ut:

”The Justice Department insists that our legal fight against this spying is bound by a Catch-22: no one can sue unless the court first determines that they were certainly touched by the vast surveillance mechanisms of the NSA. But, the government argued successfully, the court cannot decide whether any particular person’s email, web searches, social media or phone calls were touched by the surveillance unless the government admits it. Which, of course, it will not do.”

Länk: Judge Dodges Legality of NSA Mass Spying, Citing Secrecy Claims »

Känslig personlig information blir tillgänglig för polisen i alla EU-länder

av

EU går vidare med sitt projekt för automatiserad informationsdelning mellan medlemsstaternas polismyndigheter.

Syftet är att öka de lokala polismyndigheternas tillgång till information för att bekämpa brottslighet, terrorism m.m.

Samtidigt skall man vara medveten om att detta även gäller medlemsstater som har brister vad gäller att upprätthålla rättsstatens principer. Och medlemsstater som har problem med korruption inom de rättsvårdande myndigheterna.

Ett problem me detta är risken för att känslig personlig information kommer att läcka till obehöriga, när den blir tillgänglig för polisen i 28 olika medlemsstater.

Statewatch: Police press ahead with efforts to automate cross-border data-sharing »

Behöver AI en värdegrund? I så fall vilken?

av

Debatten om artificiell intelligens – AI – är på väg in på ett nytt spår. Nu handlar det om vilken »värdegrund« AI-systemen skall utrustas med.

Här finns två kolliderande synsätt: Antingen att AI-system skall utgå från verkliga förhållanden, vara objektiva och neutrala – för att åstadkomma optimala resultat. Eller att framtidens AI bör utrustas med något slags värdegrund.

Båda synsätten har sina problem.

Ett »neutralt« AI kan bli överdrivet utilitaristiskt på ett sätt som strider mot humanistiska principer, rättsstatens grunder och de demokratiska värdena.

Ett moraliskt riggat AI måste å andra sidan matas med något slags värdegrund. Frågan är då vilken värdegrund. Och vem som skall bestämma över detta.

(Sedan är AI naturligtvis inte ett universellt system, utan många olika.)

Detta är frågor som redan diskuteras och där det kan bli fråga om politiska beslut.

EU vill ta fram ett etiskt regelverk för AI. I den sammanfattande beskrivningen kan vi bland annat läsa… »AI systems should be used to enhance positive social change and enhance sustainability and ecological responsibility.« Vilket i sig är parametrar som öppnar för många olika, subjektiva tolkningar.

Samtidigt menar en del forskare att det är ett problem att AI främst utvecklas av vita, heterosexuella män…

Man kan även fundera över vad AI kommer att innebära vad gäller frågor som centralplanering, övervakning och maktutövning i vidare termer. Dessa verktyg kommer att kunna användas för att manipulera folket – och för att förtrycka det. I det fördolda eller öppet. Detta är dock en aspekt av frågan som i princip inte alls diskuteras.

Länkar:
• Europe to pilot AI ethics rules, calls for participants »
• Forskare varnar för diskriminerande artificiell intelligens »

USA tycks förbereda spioneri-åtal mot Julian Assange

av

USA har som bekant begärt Wikileaks grundare och huvudredaktör Julian Assange utlämnad från Storbritannien. Detta rör ett fall av misstänkt (men inte fullbordat) fall av dataintrång, med ett maximalt straff på fem år i fängelse.

Det är många som misstänkt att detta bara är en täckmantel för att få Assange utlämnad. Och när han sedan är på amerikansk mark – då kan man åtala honom för ytterligare brott. Till exempel spioneri, som kan ge dödsstraff.

Tyska Netzpolitik.org rapporterar:

”Right after the London police carried Julian Assange from the Ecuadorian embassy, the United States demanded his extradition. A March 2018 indictment charges him with conspiracy to commit computer intrusion, carrying a maximum penalty of five years in prison. But that is not the entire truth.

Only one day after writing the indictment, the US Attorney’s Office admitted it was also investigating Assange for the „unauthorized receipt and dissemination of secret information“. That is what the Department of Justice wrote in a letter to former WikiLeaks spokesperson Daniel Domscheit-Berg, which we are publishing in full.”

Om detta stämmer, då har det betydelse för det brittiska utlämningsärendet. Storbritannien får inte utvisa människor till länder där de riskerar dödsstraff.

Brevet från United States Department of Justice och United States Attorney’s Office som bekräftar den utökade amerikanska utredningen publiceras i sin helhet i den länkade texten nedan.

Netzpolitik: WikiLeaks: The US is indeed investigating Assange for publishing secret information, DOJ letter suggests »