Femte juli

Nätet till folket!

Media

Media är vår kategori för poster som berör traditionell media samt nya och alternativa media.

Svenskarna och internet 2019 – de viktigaste siffrorna på ett par minuter

av

Idag har den årliga rapporten »Svenskarna och internet« släppts. Och som vanligt innehåller den mycket smått och gott av intresse.

95% av svenska folket använder internet och 91% gör det dagligen. 91% använder internet i datorn, 90% i mobilen och 61% i surfplatta. Landsorten är på väg att hinna ikapp städerna vad gäller tillgång till bredband. Och de äldres nätanvändning är långsamt på väg att hinna ikapp alla andras.

Mest »meningsfull« upplevs användning av nätet vara vad gäller nyhetsappar, poddar/radio, film/video och ljudböcker. Det vill säga mediekonsumtion. Intressant nog upplever dubbelt så många (40%) att sociala media inte är meningsfulla, jämfört med meningsfulla (24%).

Vad gäller samhällets digitala tjänster ligger användandet på över 70% för Skatteverket och kollektivtrafiken. Användningen är högre bland unga och medelålders än bland äldre. Och högre bland högutbildade och höginkomsttagare jämfört med lågutbildade och låginkomsttagare.

45% av internetanvändarna känner sig övervakade på nätet och 30% gör det inte. Fler upplever sig övervakade av storföretag än av myndigheterna. 21% oroas av att myndigheterna inkräktar på deras integritet på nätet och 51% gör det inte.

97% av nätanvändarna uppger sig söka information på nätet, 37% gör det dagligen. »Bara 1 procent tror att all information på internet är pålitlig och lika många att ingen information alls går att lita på. Totalt sett tror 80 procent att minst hälften går att lita på varav 43 procent tror det mesta och 36 procent endast hälften. Drygt var tionde, 13 procent, tror att det endast är en liten del av informationen som är pålitlig.«

83% av användarna accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem »flera gånger« eller »någon gång«.

Andelen användare som delar eller skickar vidare andras information i sociala media har minskat från 59% förra året till 49% i år. Nivån av källkritik uppges vara hög, om än något sjunkande.

Användningen av e-post är fortsatt hög (97%). Att chatta blir stadigt och långsamt allt vanligare (86%). Internettelefoni och videosamtal används av 71% av användarna. Dock är det betydligt färre som använder dessa två tjänster dagligen.

Den vanligaste meddelandetjänsten är Facebooks Messenger (62%). Skype är på nedgående (45%) och WhatsApp på uppgående (35%).

Användningen av sociala medier håller på att plana ut. 83% av nätanvändarna använder sociala media och 65% gör det dagligen. Facebook (74%) och Instagram (61%) är fortsatt de vanligaste plattformarna. Värt att notera är att Twitter (24%) och LinkedIn (31%) har ett lågt dagligt användande på 5-7%. Snapchat har sin huvudsakliga publik i åldern 12-25 år. Och i åldersgruppen 26-45 år är Flashback större än Twitter och LinkedIn.

Ser man till mediekonsumtion är traditionell tv på nedåtgående (89%) medan play-tjänster planat ut (81%). Samma trend gäller traditionell radio (81%) i förhållande till digital radio (62%). Konsumtionen av papperstidningar är på väg ner (77%) – och intressant nog gäller den trenden även digitala tidningar (80%). Pappersboken behåller sina läsare (88%) samtidigt som e- och ljudböcker visar en tydligt uppåtgående trend (41%).

Andelen användare som ser på digital film och video ökar tydligt (86% ibland samt 36% dagligen). Youtube är fortfarande störst, framför övriga play-tjänster och Netflix. Även om det finns ett tydligt gap har Youtubes tillväxt stannat av medan Netflix fortfarande expanderar.

Vad gäller digitalt lyssnande konsumerar 87% av nätanvändarna musik varav 47% dagligen. För Spotify är siffrorna 70/37%. Radiostationer på internet 61/12%. Poddar 55/9%. Och ljudböcker 33/7%. Musik och Spotify ökar. Radiolyssnandet har planat ut. Poddar ökar stadigt.

77% läser dagstidningar på nätet, varav 37% dagligen. För bloggar är siffrorna 49/7%. Och för e-böcker 28/3%.

Vad gäller betalningsviljan, så är den i fallande för tidningarna (48%). Men stigande för film/tv/video (58%) och musik (57%).

Slutligen, när det gäller onlinespel är 60% av nätanvändarna aktiva någon gång och 26% dagligen. Här är de yngre användarna tydligt dominerande.

Läs hela Svenskarna och internet 2019 här (PDF) »

Frankrike vs. Google

av

Piratpartisten Henrik Brändén på Facebook:

Fransk nationalekonomiskt tänkande?
– Om ni länkar till oss måste ni betala!
– Då länkar vi inte till er.
– Oacceptabelt!

Läs Emanuel Karlsten: Frankrikes kulturminister om att Google vägrar betala medier för länkar: ”Inte acceptabelt” »

Uppdatering: Experter skeptiska till Frankrikes Google-hot: ”Svårt att se det bära” »

Driver SVT på för en reglering av sociala media?

av

SVT Kultur har idag ett par artiklar om sociala media. Gemensamt är att de trycker på för någon form av reglering av sociala media.

Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) säger bland annat att det behövs reglering på EU-nivå. Dels handlar det om mer överskådliga användarvillkor. Dels om innehåll.

SVT formulerar ingången till sin artikel så här. »Sociala mediers inverkan på oss människor skapar frågor om rätt och fel i det moderna informationssamhället. Är det individens ansvar att lära sig vara källkritisk eller borde nätjättar som Facebook och Google styras av ett etiskt regelverk?«

Så även om artikeln är en smula oklart skriven får man anta att det är detta han syftar på när han talar om att han och andra ministrar haft möte med de stora nätplattformarna. »Där har vi understrukit både en dialog mellan myndigheter och företag men också att företagen tar ett betydligt större ansvar.«

Vilket riktar ljuset mot de ständiga frågorna: Vem skall bestämma vad som är rätt och fel? På vilken grund skall ett sådant etiskt regelverk i så fall vila? Och är det överhuvudtaget lämpligt med reglering?

SVT har även en artikel med filosofiprofessorn tillika nya akademiledamoten Åsa Wikforss. Hon säger »Problemet har varit att de här teknikjättarna har sagt att de inte är publicister utan en ”plattform” där folk får skriva vad de vill. Därför har man inte velat gå in och ta det där ansvaret över innehållet. Men nu inser man ju att den där linjen inte riktigt håller.«

Vilket rimligen också landar i att det måste ske någon form av styrning, övervakning, kontroll, urval och begränsning av innehåll.

Båda texterna är luddigt hållna och man kanske inte skall dra allt för stora växlar på dem. Det intressanta i sammanhanget är att de presenteras av SVT som är en av landets största och mest etablerade mediekanaler. (Som dessutom ägs av staten.)

Man skulle lätt kunna misstänka att SVT försöker sätta ramarna för en debatt som syftar till att styra och begränsa innehållet i sociala media. Det är i vart fall intrycket man får när de nu kör flera sådana här inslag / texter samtidigt.

Att ropa efter reglering är alltid lätt. Men det leder till följdfrågor. Reglering av exakt vad? Hur är det tänkt att ske? Vem är det i så fall som förväntas bestämma vad andra människor skall tillåtas publicera i sociala media? Och på vilken grund?

Att formuleringarna är vaga gör bara behovet av uppmärksamhet och lite sund misstänksamhet desto större. Det är nämligen så här vägen till reglering och lagstiftning brukar börja.

Länkar:
• Digitaliseringsminstern: De globala nätjättarna borde ta betydligt större ansvar »
• Åsa Wikforss: ”Vi befinner oss i en experimentell verkstad” »

Vilka röster kommer att höras i Facebooks nyhetsflöde?

av

I USA är Facebook på väg att teckna licens-avtal med ett antal stora mediehus.

Ars Technica:

Facebook has approached several prominent news organizations to license its content for a new news-oriented section of the Facebook site, The Wall Street Journal reported on Thursday. Some outlets could get as much as $3 million per year. It’s a significant change in strategy for the social media giant, which previously explored an ad-sharing model under Facebook’s Instant Articles program.

The Journal reports that Facebook has approached a number of news outlets, including ABC News, Dow Jones (parent of the WSJ), The Washington Post, and Bloomberg.

Räkna med att detta kommer att skapa debatt om vilka media som  släpps in i Facebooks nya nyhets-sektion.

Detta får nog också ses som ett steg mot Facebooks uttalade ambition att lyfta etablerade media för att »balansera« nyhetsflödet på siten.

Nu får vi se om något likande kommer att ske på den svenska marknaden. Och i så fall vilka media man tänker lyfta fram framför andra.

Man kan även ana att detta är en modell som kommer att användas när EU:s nya upphovsrättsdirektiv blir lag i medlemsstaterna. Det vill säga att Facebook kommer att samarbeta med ett fåtal, utvalda mediepartners. Frågan blir då hur man tänker hantera andra media – som man inte har avtal med – när de läggs upp i användarnas flöde.

Länk: In strategy shift, Facebook seeks to pay millions to license news »

Nu börjar processen om Assanges utlämning till USA

av

Den brittiske inrikesministern, Sajid Javid, har nu givit klartecken till att den rättsliga prövningen av USA:s begäran om utlämning av Julian Assange kan inledas. Vilket kommer att ske under fredagen.

Med tanke på att USA dammat av uråldriga spioneri-lagar (som skrevs i en helt annan kontext) har detta kommit att handla om mycket mer än bara Assange och Wikileaks.

Den centrala frågan är om man kan döma journalister för spioneri – om de offentliggör hemligheter som har ett tydligt allmänintresse och som avslöjar missförhållanden, fulspel och övertramp.

Man måste fråga sig om syftet inte snarare är politiskt. Det vill säga att skydda den maktapparat som begått tvivelaktiga handlingar i krig, som försökt föra folket bakom ljuset i utrikespolitiska frågor och som i ett vidare demokratiskt perspektiv betett sig illa. Att i ett missriktat försök att rädda ansiktet hugga huvudet av budbäraren.

Hur skall journalister i framtiden hantera hemligstämplad information som avslöjar missförhållanden, lögner och maktmissbruk? Vad kommer detta att innebära för en av medias absolut viktigaste uppgifter – det vill säga att granska makten?

Fredagens förhandling kommer mest att handla om formalia och om att lägga ut tidtabellen för en process som kan bli mycket långdragen. Och hur den än faller ut kan man vara rätt säker på att frågan kommer att drivas ända upp till högsta instans.

Länk: Sajid Javid signs US extradition order for Julian Assange »

Breaking: Julian Assange häktas inte i Sverige

av

Uppsala tingsrätt har just beslutat att inte häkta Wiklileaks grundare och chefredaktör Julian Assange. Därmed kan inte heller någon europeisk arresteringsorder utfärdas mot honom.

Detta innebär dock inte att den svenska utredningen mot Assange skrivs av. Däremot får svenska utredare finna sig i att hålla eventuella ytterligare förhör i Storbritannien – där Assange sitter fängslad för att ha brutit sin borgensförbindelse, när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad.

Med detta kan man anta att frågan om att utlämna Assange till Sverige är avskriven tills vidare, troligen för alltid. (Med reservation för att tingsrättens beslut kan överklagas.)

Vilket kanske är lika bra, med tanke på hur Sverige tidigare sänt människor till skenrätt och tortyr – utan rättslig prövning – med hemliga CIA-plan och med en påse över huvudet.

Nu riktas fokus mot USA:s begäran om att få Assange utlämnad från Storbritannien. Denna omfattar 17 åtalspunkter, däribland spioneri. Skulle Assange utlämnas och dömas i USA riskerar han upp till 175 år i fängelse, för sin publicistiska verksamhet.

Länk: Sveriges Radio »

Chelsea Manning kallad till förhör om Wikileaks och Assange

av

Techdirt rapporterar:

”The DOJ is still moving ahead with its plan to attack free speech protections. More than eight years in the making, the attempted prosecution of Julian Assange for publishing leaked documents forges ahead slowly, threatening every journalist in its path.” (…)

”It appears the government wants Chelsea Manning to testify about her relationship with Wikileaks and Julian Assange.” (…)

Länk: DOJ Moving Ahead With Its Attempt To Prosecute Julian Assange; Subpoenas Chelsea Manning »

Vilka media skall få synas på internet?

av

EU:s nya direktiv om upphovsrätt riktar ljuset mot ett demokratiskt problem. Politiska beslut är statiska och makthavarna förväntar sig att om de gör X, då händer Y. I samhället och på marknaden är det dock inte så enkelt – då detta är dynamiska system, som kan förändras och anpassa sig på sätt som gör att politiska beslut ofta får oväntade och oönskade effekter.

I upphovsrättsdirektivets artikel 11 (den så kallade »länkskatten«) föreslås att de nätplattformar som länkar till medie-siter med mer än »enstaka ord« skall tvingas ha licens och betala en avgift för detta. Utöver det bakvända i att kräva betalt för att andra skall länka till medias siter – så riskerar förslaget att minska utbudet och mångfalden av nyheter i sociala media. Vilket är en dålig sak, eftersom folk snarare borde söka information från fler av varandra oberoende nyhetskällor.

Från början var förslaget att detta skulle gälla utan att medie-siter tillåts ställa sig utanför systemet. Det hade varit en fullständig katastrof. Men det som är kvar av artikel 11 är också problematiskt. Låt mig fundera högt om den nuvarande skrivningen:

Om man sätter sig in i t.ex. Facebooks situation, då kan de naturligtvis inte teckna avtal med alla tidningar, mediehus, nätpublikationer och nyhetssiter i hela Europa. Än mindre i hela världen. Vad de däremot kan göra är att välja ut ett visst antal större medieföretag att teckna avtal med. I Sverige skulle det t.ex. kunna handla om Bonniers och Schibsteds tidningar, SVT, TV4 och SR. Sedan gör man klart i sina användarvillkor (där man kan stadga i stort sett vad som helst) att det bara kommer att gå att länka till nyhetsmedia som finns på denna »gröna lista«. Helt enkelt för att det är det enda som är hanterbart under artikel 11.

Vilket innebär att alla andra media, nätpublikationer, nyhetssiter, alternativmedia och journalistiska start-ups kommer att bli omöjliga att länka till på Facebook.

Detta är i så fall mycket problematiskt. Nyhetsflödet i sociala media kommer då helt att fokuseras kring etablerade media och dess agenda, urval och vinklar. Vilket innebär att färre röster kommer att höras; att alternativa rapporter och analyser blir otillgängliga; att små nischmedia som specialiserar sig på sådant som MSM inte bryr sig om kommer att göras osynliga.

Detta är inte bara spekulationer och antaganden. Erfarenheter från Spanien och Tyskland – där »länkskatten« har prövats – visar att den lett till ett minskat antal besök på medie-siter i allmänhet och på små, nya och alternativa medias siter i synnerhet. Vilket i sin tur leder till att det blir ännu svårare att få dessa att gå ihop ekonomiskt.

Länkskatten är helt enkelt ett hot mot det fria ordet, mångfalden och yttrandefriheten i vidare mening.

/ HAX

Relaterat:
• Så havererade »länkskatten« i Tyskland och Spanien »
• Artikel 11: EU:s märkliga »länkskatt« »