• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sökresultat för: datalagring

Därför är det klokt av SD att säga nej till Chat Control

2 april 2023 av Henrik Alexandersson

Jag har lovat att förklara felen med Chat Control på SD:s web-tv Riks. I denna bloggpost vill jag därför krydda med några argument speciellt riktade till SD-väljare.

Sverigedemokraterna och Centern säger nej till Chat Control. Speciellt hos SD tror jag att det finns en efterfrågan på mer information. Därför gör jag ett blixtbesök i Stockholm under måndagen för att medverka i partiets Youtube-kanal, Riks.

Mitt mål är tvådelat. Dels att på objektiv grund gå igenom varför Chat Control är ett galet förslag. Dels att diskutera varför jag anser att det är en god idé för just SD att säga nej till Ylva Johanssons förslag om att kontrollera innehållet i våra elektroniska kommunikationer.

För den som söker de vanliga praktiska, principiella och formella skälen för att säga nej till Chat Control, följ denna länk »

Nu skall jag använda denna bloggpost för att tänka högt. Vilka ytterligare argument kan tänkas vara relevanta för sverigedemokrater?

• Chat Control gör åsiktsförtryck möjligt

Siffror visar att människor på högerkanten upplever betydligt större problem vad gäller att fritt kunna uttrycka sin åsikt än vänsterfolk. Med Chat Control kan det bli än värre.

Jag påstår inte att Chat Control är skapat för att bedriva åsiktsförtryck. Men det är ett perfekt verktyg för att påverka och begränsa den fria åsiktsbildningen, om man skulle vilja.

Chat Control innebär att man granskar innehållet i våra personliga, privata kommunikationer. Och vad staten vill att verktygen skall leta efter är upp till den politiska dagsformen. Syfte och omfattning kan lätt utökas.

Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning. Ta till exempel datalagringen som bara skulle användas för att utreda allvarliga brott, men som istället kom att användas för att jaga fildelare och av Skatteverket för att snoka i folks privatliv.

Och det saknas verkligen inte krav från olika håll om att inskränka yttrandefriheten. Identitetspolitiken, klimatfrågan och andra politiska symbolfrågor kännetecknas emellanåt av intolerans mot oliktänkande.

Idag håller myndigheterna koll på vad vi säger offentligt, så att vi inte uttrycker något som är förbjudet. Med Chat Control kommer staten även att kunna kontrollera vad vi skriver till varandra i privata kommunikationer. Vilket kan få långtgående konsekvenser.

Att granska innehållet i människors kommunikationer har alltid varit ett verktyg för regimer som förtrycker sitt folk – från gamla Östtyskland till dagens Kina.

• Chat Control bryter mot den västerländska kulturtraditionen

Det som skiljer den västerländska kulturen från många andra är en idétradition som bygger på tusentals år av filosofisk idéutveckling med influenser från en kristen värdegrund.

Hos oss har individen grundläggande rättigheter som skyddar henne mot staten. Man kan säga att de mänskliga rättigheterna är essensen av vår kultur. Det är därför vi inte kastar bögar från tak, stenar otrogna eller betraktar kvinnan som mannens egendom. Det är därför vi har rätt till privatliv, yttrandefrihet med mera.

Våra rättigheter är helt enkelt en minsta gemensam nämnare för fredlig, civiliserad samexistens som vuxit fram genom en konservativ process med stegvis utveckling baserad på erfarenhet. Vilket på flera sätt är en bra sak.

Det är dessa rättigheter – vilka skiljer vårt samhälle från mer våldsamma delar av världen – som EU-kommissionär Ylva Johansson vill urholka. I förslaget skrivs rakt ut att Chat Control inskränker folks möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter, till exempel rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Med andra ord, EU-kommissionen vill montera ner några av de principer som utgör grunden för den västerländska kultursfären. Vilket är raka motsatsen till värdekonservatism.

• Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra hela tiden

Alla är överens om att de som misstänks för brott skall kunna övervakas. Vilket är en helt annan sak än att övervaka alla andra, hela tiden. Polisens arbete kan snarare bli mer effektivt om man fokuserar på att lösa de brott man redan känner till.

De som verkligen har något att dölja kommer att använda andra sätt att kommunicera – som inte träffas av Ylva Johanssons förslag. Chat Control kommer istället att granska och analysera vad helt vanliga, hederliga människor skriver och sänder till varandra.

När ett liknande system prövades i Schweiz visade det sig att minst 80% av flaggningarna var falska. Det vill säga att mängder av oskyldiga människor drabbats av anklagelser som är fruktansvärda även om de senare visar sig vara helt felaktiga.

Det finns redan gott om outredda fall med övergrepp mot barn som samlas på hög hos de olika europeiska polismyndigheterna. Tillför polisen resurser för att utreda dessa – istället för att låta ett AI gissa och missuppfatta vad du skriver och menar i dina privata meddelanden.

Läs mer om problemen med Chat Control här. »

Chat Control bör fällas på sina egna bristande meriter. Men man skall även vara medveten om de övriga risker som kan bli följden av sådan EU-lagstiftning. Det visar sig ju emellanåt att lite mer konsekvensanalys hade varit en bra sak i den politiska debatten.

Nu drar jag iväg på mitt blixtbesök i Stockholm. Lite senare i veckan skall jag skriva om varför Moderaternas ja till Chat Control är ett svek mot partiets själ och idétradition.

Ur den östtyska strafflagen, bild från Stasi Museum Berlin.

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, CSAR, meningsfrihet, SD

Allt du behöver veta om #ChatControl – resurser, analyser och länkar

29 mars 2023 av Henrik Alexandersson

Äntligen har EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i alla våra elektroniska meddelanden fått genomslag i den svenska debatten. I denna bloggpost listar vi texter och andra resurser om Chat Control för intresserade, aktivister och journalister.

• Vad är Chat Control?

Förslaget heter formellt »Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council laying down rules to prevent and combat child sexual abuse COM/2022/209« även förkortat CSAR.

Syftet är att övervaka och granska innehållet i alla medborgares elektroniska meddelanden – för att med hjälp av AI identifiera kända och tidigare okända bilder på sexuella övergrepp mot barn – samt att identifiera försök till sexuella kontakter med barn (grooming) i textmeddelanden, IP-telefoni, chattar m.m.

Förslaget föreskriver även en 17-årsgräns för meddelande-appar – och ett förbud mot meddelande-appar som inte respekterar detta.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

• Vad är problemet med Chat Control?

Kritiken går främst ut på att förslaget leder till massövervakning av alla människors elektroniska kommunikationer. Syftet och omfattningen kan sedan lätt utökas.

Förslaget strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa rättigheter är inskrivna i FN:s och EU:s stadgor om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges grundlag.

EU-domstolen har redan upphävt ett snarlikt direktiv – datalagringen (som går ut på att samla metadata om alla elektroniska kommunikationer). Enkelt uttryckt har domstolen slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra, hela tiden.

EU-kommissionen skriver själv i sitt förslag (sid 13) att det begränsar användarnas möjlighet att kunna utöva sina grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och privat kommunikation samt yttrandefriheten. Man nämner även ”informationsfriheten” och skyddet för personuppgifter. Ändå väljer man att lägga fram förslaget.

• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• Chat Control i den svenska debatten

Det har varit lång startsträcka för frågan i Sverige. Men nu tycks det ha lossnat. Bidragande kan ha varit VPN-operatören Mullvads massiva reklamkampanj mot Chat Control och en serie ledartexter i Svenska Dagbladet:

• Mattias Svensson: Chat control måste stoppas »
• HAX: Var står svenska partier i frågan om Chat Control? »

Dessutom hade TV4:s morgonprogram en lång och grundlig genomgång av Chat Control, med Emanuel Karlsten.

Ett avgörande ögonblick var när SvD:s ledarpod ordnade en diskussion mellan ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson och IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka – i vilken det blev uppenbart att Johansson inte vet vad hon talar om och inte har förstått vad hon själv föreslår.

Vid ett tillfälle frågade programledaren Andreas Ericson kommissionären om källor fortfarande kommer att kunna tipsa SvD på ett säkert och anonymt sätt genom meddelande-appen Signal. Ylva Johansson svarade ja. Ericson frågade då hur det då kan vara att den som sprider olagligt material inte skulle kunna använda samma app för sina syften. Johansson hade inget svar.

Således kräver Chat Control att man bryter krypteringen för alla meddelandetjänster – även sådana som används för helt legitima syften som journalistik, av visselblåsare, själasörjare, terapeuter, läkare etc.

K.E. Nikka lyckades då driva hem poängen att inte ens EU-kommissionen kan knäcka end-to-end-krypterade meddelanden / totalsträckskryptering (GPG), vilket är vad många som sprider olagligt material med barn använder. Ändå kräver kommissionen just detta i sitt förslag på sidan 29-30. (Se även KEN:s Twitter.)

Vad Ylva Johanssons förslag däremot gör är att kräva att alla vanliga meddelandetjänster / appar bryter sin egen kryptering, vilket gör alla människors elektroniska kommunikation övervakad och mindre säker. Utan att man för den sakens skull kommer åt det problem förslaget är tänkt att lösa.

Andra intressanta medieinslag är till exempel SR P1 Morgon den 27/3. I del ett hör vi Mullvads VD Jan Jonsson kritisera förslaget om Chat Control – och i del två kommissionär Johansson försvara det. Åter blir det uppenbart att Ylva Johansson inte vet vad hon talar om.

Efter detta har dammluckorna öppnats och bl.a. Aftonbladet, NWT, Borås Tidning och Uppsala Nya Tidning kritiserar förslaget.

I politiken var Sverigedemokraten och ledamoten av Europaparlamentet Charlie Weimers först ut med att säga nej till Chat Control. Även Centerpartiet säger nej.

Uppdatering 5/4: Vänsterpartiet säger också nej.

Uppdatering 31 mars: Regeringen och Socialdemokraterna säger ja till Chat Control.

Uppdatering 18 april: Moderaterna i Europaparlamentet säger nej, men regeringen säger fortsatt ja.

Uppdatering 18 april: Miljöpartiet säger nej till Chat Control i sin nuvarande form.

Uppdatering 19 april: Regeringen säger varken ja eller nej till Chat Control.

Och medias intresse är just nu stort, vilket är till hjälp för att driva på politiken. Så att detta inte blir ännu ett fall där vi ställs inför fullbordat faktum, som i tryckfrihetsfrågan nyligen.

• Vad händer nu?

Både EU:s ministerråd och Europaparlementets utskott arbetar just nu med Ylva Johanssons Chat Control.

I ministerrådet säger Tyskland och Österrike nej till Chat Control. Flera andra länder är tveksamma. Sverige har inte intagit någon position, vilket kan bero på att regeringen vill hålla sig neutral i sin roll som ordförandeland.

Det finns ännu ingen blockerande minoritet i ministerrådet. För en sådan krävs antingen 13 medlemsstater eller minst fyra medlemsstater som representerar minst 35% av EU:s befolkning.

I Europaparlamentet ligger frågan nu hos utskottet för mänskliga rättigheter, LIBE (som samlar andra utskotts rapporter om förslaget). 14 april är det stopp för ändringsförslag i LIBE och den 19 maj kommer man att votera om utskottets slutliga rapport. Därefter läggs den fram för hela parlamentet som kommer att rösta om den (och ytterligare eventuella ändringsförslag) under sommaren eller hösten.

Därefter uppstår förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen – bakom stängda dörrar i en så kallad trilog. Om enighet uppstår skall resultatet slutligen klubbas en gång till i rådet och parlamentet. Om man inte kommer överens eller om rådet eller parlamentet röstar nej till det slutliga förslaget går frågan tillbaka till kommissionen. Totalt har kommissionen tre försök på sig att få igenom ett förslag som alla kan acceptera – annars faller förslaget helt. (Om kommissionen inte ger upp innan dess.)

Om ministerrådet och Europaparlamentet kommer överens direkt kan Chat Control vara klubbad och klar till hösten. Men om frågan går i långbänk kan den mycket väl spilla över till EU-valrörelsen våren 2024. Vilket de flesta politiska partier vill undvika.

• Kampen mot Chat Control fortsätter

Nu gäller det att hålla frågan levande och trycket uppe. Helst tillräckligt länge för att göra den till en EU-valfråga.

Följ utvecklingen genom att prenumerera på våra bloggposter (se högerspalten) och genom att följa oss på Twitter där vi heter @femtejuli.

Nedan en vägg med matnyttiga länkar. Därefter ett par videos och podcasts som vi gjort om Chat Control.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• Regeringen föreslår 18-årsgräns för meddelande-appar
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »

• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

TL;DR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

Några av våra produktioner på Youtube och Soundcloud nedan. Det är fritt fram att citera, dela och kopiera innehållet med eller utan hänvisning till källan (CC0).

• Chat Control – på djupet

Youtube » | Soundcloud »

• EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter

Youtube » | Soundcloud »

• Skilj på övervakning och massövdervakning

Youtube » | Soundcloud »

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, mänskliga rättigheter, Ylva Johansson

Förslaget om Chat Control är slöseri med tid

17 mars 2023 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i allas elektroniska meddelanden är ett slöseri med tid och resurser – som skulle kunna användas bättre om det är barnens bästa man har för ögonen.

Egentligen är det mycket enkelt. EU-kommissionen skriver själv i sitt förslag till #ChatControl (granskning av innehållet i allas elektroniska meddelanden) att det inskränker användarnas möjlighet att utöva sina grundläggande rättigheter.

De grundläggande fri- och rättigheter som kommissionen nämner är rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten. (Man nämner också ”informationsfriheten” även om den formellt sett inte är en fördragsskyddad rättighet. Samma sak gäller skyddet av personuppgifter.)

Låt oss nu backa bandet till 2014. Då ogiltigförklarade EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv (lagring av data om folks tele- och datakommunikationer m.m.). Skälet man angav var att det strider mot rätten till privatliv.

Enkelt uttryckt: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra hela tiden.

Jämfört med datalagringsdirektivet (som rörde metadata) är Chat Control värre – då det senare förslaget handlar om att granska och analysera innehållet i allas elektroniska meddelanden.

Allt tyder på att EU-domstolen även kommer att ogiltigförklara Chat Control / CSAR om förslaget skulle bli lag.

I så fall har EU satsat åratal av tid samt massor av engagemang och resurser på ett förslag som aldrig borde ha lagts fram från början. Tid, engagemang och resurser som kunde lagts på vettigare saker – inte minst för de barn som förordningen säger sig vilja värna.

Den ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson bör dra tillbaka sitt sitt förslag.

Istället kan hon fundera över vad man bör göra för att hantera alla de anmälningar om verkliga övergrepp mot barn som idag ligger på hög och samlar damm hos polisen i medlemsstaterna.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »

TL;DR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, CSAR, EU-domstolen, EU-kommissionen, Ylva Johansson

Övervakningsstaten är mer än folk kanske tror

22 februari 2023 av Henrik Alexandersson

I en rättsstat övervakar man dem som misstänks för brott, inte alla andra.

»Sverige måste bli ett övervakningssamhälle« kräver Anna Dahlberg på Expressens ledarsida.

Sedan skriver hon »Antingen bestämmer vi oss för att börja övervaka de gängkriminella eller så accepterar vi risken att det svenska tillståndet urartar ännu mer.«

Här uppstår en begreppsförvirring. Att man får övervaka människor som misstänks för brott är i princip alla med på. Men är det ett övervakningssamhälle?

Visserligen har användningen av hemliga tvångsmedel sina problematiska sidor. Men i allmänna termer kan man säga att de i vart fall har något slags juridisk grund baserad på att någon är på väg att kränka eller har kränkt någon annans rättigheter – och att detta skall utredas.

Om detta är en övervakningsstat, då är förmodligen de flesta för den.

Problemet är att övervakningsstaten håller på att växa till något helt annat: Övervakning av alla människor hela tiden.

Detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, närmare bestämt rätten till privatliv och privat korrespondens.

2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet. Detta föreskrev lagring av data om alla människors telefonsamtal, SMS, e-post, uppkopplingar och positioner. Detta skapar metadata som kan avslöja väldigt mycket om människors privatliv.

Så principen slog fast: Spana på dem som misstänks för brott, inte alla andra.

Nu har EU-kommissionen kommit med ett nytt förslag: Alla människors elektroniska meddelanden skall öppnas (vilket kräver av-kryptering) och dess innehåll skall granskas av maskiner – med programvara som tillhandahålls av en ny EU-myndighet kopplad till Europol.

Syftet är att skydda barnen på nätet. Vilket lätt kan utökas.

Förslaget strider uppenbart mot den princip EU-domstolen redan slagit fast ovan. Och mot de mänskliga rättigheterna.

Detta är övervakningsstaten. Så Expressen bör kanske se upp med vad den kräver i sina rubriker.

(Ett skarpt förslag ligger just nu på ministerrådets och Europaparlamentets bord.)

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, mänskliga rättigheter

EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter

25 januari 2023 av Henrik Alexandersson

Jag vill inte låta alarmistisk. Men Österrikes regering, den tyska regeringen, den europeiska dataskyddsmyndigheten och FN:s människorättskommissionär har en poäng:

EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden är ett hot mot rätten till privatliv och rätten till privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.

Man kan förstå att tyskarna tycker att förslaget är olämpligt. De vet ju hur det kan gå.

Spana på dem som misstänks för brott. Inte alla andra, hela tiden.

Förslaget är märkligt i så många delar. För att skydda barnen på internet vill man bland annat införa en 17-årsgräns för meddelande-appar. Vilket känns direkt verklighetsfrånvänt.

Och vad värre är, man vill låta maskiner och deras algoritmer söka igenom alla människors privata elektroniska meddelanden i jakt på misstänkt innehåll och fula gubbar.

Kommissionen vill använda AI för att identifiera misstänkt innehåll. Vilket händelsevis sammanfaller med att man vill ha ett undantag för law enforcement i EU:s AI Act.

Detta är ett verktyg som sedan kan användas för att söka efter vad som helst. Och vi vet hur det är med övervakningslagar. De utökas alltid till syfte och metod. FRA-lagen och datalagringen är ett par exempel.

Att skydda barnen är bara en lämplig, känsloladdad murbräcka för en närmast allomfattande övervakning av alla människors elektroniska meddelanden.

Ändamålsglidning är enkelt ordnad, då en ny myndighet knuten till Europol skall utforma verktyget. Sedan räcker det med ett klubbslag för att utöka syftet. Vilket som sagt är vad som brukar ske.

En nördig detalj är att förslaget – #Chat Control – hänvisar till den inre marknaden som rättslig grund. Man litar inte på att medlemsstaterna kan sköta saken.

Och man tar inte medborgarnas rättigheter på allvar, utan väljer att istället vifta bort dessa.

Här är ett citat ur den inledande texten (sid 13) i EU-kommissionens förslag:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten. Även om dessa rättigheter är mycket viktiga är det ingen av dem som måste skyddas till varje pris, utan de måste beaktas i förhållande till deras funktion i samhället.«

Vänta nu! Med risk för att tjata:

De mänskliga rättigheterna är i någon mening absoluta. Det finns visserligen specificerade undantag. Men våra rättigheter skall i princip vara orubbliga. Inte kompromissas bort.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra, hela tiden. Detta skedde när den 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

De mänskliga rättigheternas syfte är att skydda individen från övergrepp från staten. Det är deras ”funktion i samhället”. Därför bör man se upp när statens styrande vill inskränka dessa rättigheter.

Kommissionen skriver som synes rakt ut att dessa rättigheter inte behöver försvaras. Tillåt mig framföra en avvikande mening.

Övergrepp mot barn skall bekämpas med lämpliga lagliga medel – inte genom att upphäva alla människors grundläggande mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

(Men även om kommissionen avfärdar de mänskliga rättigheterna anger den (på sid 12) att förslaget i vart fall är prövat så att det överensstämmer med klimatlagstiftningen.)

Detta förslag kan och bör gå i papperskorgen.

Det finns nämligen redan lagstiftning som tillåter plattformar och operatörer att frivilligt skanna sina användares kommunikationer i jakt på sexuella övergrepp på barn. Vilket sker på bred front.

Vad den nya lagen syftar till är att göra sådan övervakning obligatorisk. Och den skall ske med EU:s egenutvecklade sökverktyg – istället för med de som redan framgångsrikt används. Allt under överinseende av en ny myndighet kopplad till Europol.

Vad kan möjligen gå fel?

Den svenska regeringen – som just nu är ordförandeland i EU – bör göra gemensam sak med Österrike och Tyskland och säga nej till ChatControl.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Några relevanta länkar:
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, mänskliga rättigheter

Bryr sig politiker om mänskliga rättigheter?

20 december 2022 av Henrik Alexandersson

Under de 15 år som jag sysslat med internet- och övervakningsfrågor har jag gång på gång stött på påståendet att man måste ”balansera” mänskliga rättigheter mot ditt eller datt.

Varje sådan kompromiss leder med nödvändighet till att våra fri- och rättigheter gröps ur och försvagas.

Det stämmer visserligen att de mänskliga rättigheterna inte är absoluta. Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Det vill säga när någon kränkt någon annans säkerhet eller egendom. Eller när nationell säkerhet och allmän ordning står på spel. Så det finns redan gott om undantag.

Ändå fortsätter politikens krypskytte mot de grundläggande rättigheterna som sådana och dess underliggande värden.

Ibland har politiken fått backa. Som när EU 2009 var på väg att stänga av fildelare från internet. Det stoppades med hänvisning till en av rättsstatens grundläggande principer: Inget straff utan föregående rättslig prövning.

Just nu står striden kring frågan om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (av maskiner som sänder misstänkta kommunikationer vidare till en ny institution, kopplad till Europol).

Vilket – som vi regelbundet påpekar – bryter vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantaget för att bekämpa brott är inte tillämpligt eftersom det i så fall måste handla om ett specifikt brott, en konkret misstanke, en misstänkt eller liknande. Man får inte övervaka alla hela tiden. Det har EU-domstolen redan slagit fast vad gäller datalagringen.

Men politikerna bryr sig inte. Till exempel kommer den senaste svenska lagen om datalagring inte runt EU-domstolens principiella invändning. Enda skälet till att den fortfarande finns på plats är att den inte prövats i unionens domstol.

Som vi också brukar påpeka är våra mänskliga rättigheter individens yttersta skydd mot övergrepp från staten. Och staten styrs av politikerna. Det vill säga samma människor som steg för steg urholkar nämnda mänskliga rättigheter. Detta är ett principiellt problem.

Skälet till att de mänskliga rättigheterna är konventionsskyddade är att de inte skall kunna kringgås eller ändras.

EU-kommissionen förväntas vara fördragens väktare. I dessa fördrag ingår EU:s rättighetsstadga. Ändå är det ofta kommissionen som föreslår inskränkningar av våra rättigheter. Sedan blir dessa förslag som regel värre under behandlingen i ministerrådet och Europaparlamentet.

I Sverige ligger ansvaret hos regering och riksdag. Dessa institutioner tävlar snarast om att hitta på nya inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Detta trots att de konventioner som våra rättigheter vilar på har samma ställning som våra grundlagar.

Enkelt uttryckt struntar politiker – på alla nivåer – ofta i de mänskliga rättigheterna.

Situationen blir ännu värre då dessa frågor är i medieskugga, aldrig diskuteras i valrörelser och därför aldrig heller backas upp med något demokratiskt mandat. Utvecklingen är att allt fler av våra mänskliga rättigheter gröps ur, utan att folket får en chans att påverka situationen.

De flesta vet inte ens vad som sker. De flesta bryr sig inte. Och skulle någon ändå vara intresserad är EU:s politiska beslutsprocess inte i närheten av så transparent som man skulle önska. Svensken i allmänhet är totalt ovetande om de förslag som formas i Bryssel.

Det bristande intresset från media gör dessutom att inget ansvarsutkrävande sker – trots att i princip alla övervakningslagar med tiden drabbas av ändamålsglidning. Detta borde vara öppet mål för vilken journalist som helst.

Allt politiken lovade under FRA-striden har den frångått och verksamheten är idag mer omfattande än vi kritiker varnade för. Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa synnerligen allvarliga brott, men kom att brukas för allt från att jaga fildelare till att låta skattemyndigheten snoka i folks privatliv. Vi har fått uppladdningsfilter som leder till automatiserad censur och vars användningsområde ständigt växer. Och nu vill man alltså granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer.

Om inget ändras kommer det att bli som vanligt: Ingen reagerar förrän vi ställs inför fullbordat faktum. Och då är det redan för sent.

När verktygen väl finns på plats – då har vi inga garantier för att dessa kommer att användas återhållsamt och på ett omdömesgillt sätt. Alla övervakningslagar drabbas om inte annat av ändamålsglidning.

Ursäkta om jag tjatar, men detta är viktigt.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Övervakning, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: grundläggande rättigheter

Är vi verkligen villiga att ge upp våra grundläggande mänskliga rättigheter?

16 december 2022 av Henrik Alexandersson

Det finns en inkonsekvens i att många med rätta kritiserar Big Datas insamling av personuppgifter – men samtidigt är ointresserade när staten inskränker vår rätt till privatliv.

Många är – med rätta – skeptiska till hur Big Data samlar in och använder våra personuppgifter. Frågan är populär i media och i samhällsdebatten. Gott så.

Samtidigt föreligger ett närmast komplett ointresse för hur staten övervakar oss, samlar in information och hur den används. Vilket är allvarligt, då statligt missbruk av övervaknings- och kontrollapparaten kan få förödande konsekvenser.

Det verkar som att man försöker säga till buset att vi ser er, så det är ingen idé att ni gör något dumt. Vilket dock inte tycks avskräcka varesig organiserad brottslighet eller skjutande gäng.

Samtidigt kan vetskapen om att man ständigt är övervakad ändra eller minska interaktionen mellan helt vanliga, hederliga människor. Vet man att varje ord man skriver kommer att granskas, då tänker man sig för – även om man inte har något att dölja.

Sådant skapar ett otrevligt samhälle, där man hela tiden har en känsla av att någon kikar över ens axel. Och vem vet hur helt triviala kommunikationer kan misstolkas av de maskiner som söker mönster och vissa typer av innehåll.

»If you give me six lines written by the hand of the most honest of men, I will find something in them which will hang him.« – Cardinal Richelieu

Det är ingen framtidsdystopi. Förslaget kommer fån EU-kommissionen och kallas allmänt för #ChatControl. Det går ut på att innehållet i e-post och alla elektroniska meddelanden skall genomsökas – av maskiner – i jakt på visst olagligt innehåll.

Syftet sägs vara att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Men detta syfte kan naturligtvis lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar.

Förslaget strider mot vad de konventionsskyddade mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa mänskliga rättigheter är ytterst individens skydd mot övergrepp från staten.

Man bör vara uppmärksam när statens ledare (politikerna) vill inskränka de rättigheter som skyddar oss mot dem. Och det är inte som om de tänkt fråga folket om saken.

Vi har inte en aning om vilka morgondagens ledare är. Men man kan anta att de inte alltid kommer att vara kloka, demokratiskt sinnade och godhjärtade. Vill vi ge dem massövervakningens verktyg? Och det behöver inte handla om ont uppsåt – det räcker med inkompetens, missriktad välvilja eller överdrivet nit för att missbruka dem.

Besluten om att inskränka våra fri- och rättigheter fattas formellt sett i god demokratisk ordning. Därmed anses de få legitimitet trots att de gröper ur rättigheter som det tagit oss tusentals år att uppnå.

Nu är såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som EU:s rättighetsstadga att betrakta som grundlagar. De skall inte kunna ändras bara för att någon vill det eller för att det blir enklast så.

Även om den ibland tycks vackla något står EU-domstolen på fri- och rättigheternas sida, i vart fall vad gäller rätten till privatliv. Förhoppningen är att domstolen – om ingen annan – kommer att stoppa ChatControl.

Från politiken kommer en ständig ström av nya, problematiska förslag. Snart kan det till exempel bli dags för ett omarbetat datalagringsdirektiv. Steg för steg inskränks vår rätt till privatliv och privat korrespondens.

Tänk om folk kunde engagera sig lika mycket i detta som i att sociala media mjölkar våra persondata för att kunna sälja oss saker.

Det demokratiska västerländska samhället är resultatet av en lång process av trial and error. Till slut kom man fram till en modell som minimerar risken för att bli utsatt för våld, som någorlunda respekterar individens frihet och som skyddar henne från godtycklig maktutövning.

Våra fri- och rättigheter är resultatet av denna process. De är formeln för civiliserad och fredlig samexistens. Därför är de värda att försvaras, när de hotas.

Arkiverad under: Dataskydd, Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: ChatControl, mänskliga rättigheter

EU vill granska innehållet i dina elektroniska kommunikationer

11 december 2022 av Henrik Alexandersson

Skall vår digitala korrespondens av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU. Och den svenska regeringen får en nyckelroll.

EU-kommissionen vill att medborgarnas e-post och elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas i jakt på olagligt innehåll.

Granskningen skall göras av maskiner och allt misstänkt skall sändas över till en ny EU-institution, kopplad till Europol.

Detta gäller alla dina SMS-meddelanden, chattar, WhatsApp-konversationer, Messenger-meddelanden, IP-samtal med mera. Alla skall med – och om någon e-postleverantör eller meddelande-tjänst vägrar, då kan den komma att förbjudas i EU.

Syftet är att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Därför har man även föreslagit en 18-årsgräns för användning av elektroniska meddelandetjänster. Man vill även kolla upp vad du har i dina molntjänster.

Även om syftet är vällovligt blir konsekvenserna orimliga. Och syftet kan lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar. Vilket redan uppmuntras av vissa medlemsstater.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga slår fast rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall även gälla online.

Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Men då måste det finnas ett specifikt brott, någon misstänkt eller något annat konkret att ta på.

Man får inte övervaka hela folket hela tiden. Det slog EU-domstolen fast i samband med att den upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

Vi befinner oss alltså i en situation där en av våra grundläggande mänskliga rättigheter hotas.

Hur hamnade vi här?

Det började med att EU faktiskt fattade ett bra beslut, som gick ut på att stärka medborgarnas rätt till privatliv online.

Snabbt kom dock protester, som gick ut på att detta skulle omöjliggöra den skanning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer som redan sker på vissa plattformar och tjänster.

Protesterna leddes av Hollywood-stjärnan Ashton Kutcher och Thorn, en organisation som han startat med sin före detta fru Demi Moore. Thorn äger i sin tur det kommersiella verktyget Safer, som används av nätjättarna för att upptäcka sexuella övergrepp mot barn online.

De har haft samtal med såväl EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som ansvarig kommissionär, Ylva Johansson. Samtidigt har kommissionen vägrat träffa företrädare för de organisationer som försvarar den digitala brevhemligheten.

Resultatet blev en tillfällig lag som tillåter frivillig skanning av innehållet i användarnas elektroniska kommunikationer – hos de operatörer som vill.

Detta har kommissionen sedan följt upp med det nu aktuella förslaget – »Chat Control« – som gör sådan skanning obligatorisk. Alla skall med.

Tanken är att ingen skall kunna kommunicera med någon annan utan att innehållet granskas.

Denna granskning kommer att ske med hjälp av algoritmer och maskiner. Erfarenheter från liknande försök pekar på att upp till 90% av allt som flaggas av sådana system är felaktiga flaggningar. (Som ändå kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.)

Man kan ifrågasätta om förslaget över huvud taget är effektivt i förhållande till sitt syfte. Den som ägnar sig åt övergrepp mot barn har som regel helt andra kanaler och verktyg än de som omfattas av detta förslag. Och det finns enligt uppgift fler fall att utreda än vad de nationella polismyndigheterna hinner med, redan nu utan obligatorisk Chat Control.

En orimlighet är att förslaget förutsätter att man kringgår den kryptering som skyddar våra kommunikationer. Att bygga in bakdörrar eller på annat sätt försvaga krypteringen kommer att göra oss alla mer sårbara för angrepp från ondsinta aktörer. Sådana svagheter utnyttjas alltid.

Antingen har man solid kryptering eller så har man det inte.

I EU:s ministerråd säger Österrike bestämt nej till Chat Control då den strider mot landets konstitution. Det mesta tyder på att även Tyskland kommer att säga nej. Men det räcker inte för en blockerande minoritet.

Frågan kommer nu att landa hos den svenska regeringen, som är ordförandeland i EU första halvåret 2023.

Därför är det extra viktigt att frågan kommer in i samhällsdebatten här. Media måste uppmärksamma saken. Människorätts- och nätaktivister måste reagera. Politiken måste uppleva att det finns en kritisk opinion.

Annars väntar oss en orwellsk framtid.

EU-kommissionen vill urholka rätten till privatliv och privat kommunikation. Man vill upphäva den digitala brevhemligheten.

Det är på riktigt. En av våra grundläggande mänskliga rättigheter står nu på spel.

Läs mer:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »

• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR

EU: Ministerrådet öppnar dörren för AI-stödd massövervakning

7 december 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s ministerråd kan tänka sig AI-stödd massövervakning. Samtidigt säger en majoritet i Europaparlamentet nej.

EU:s ministerråd har enat om en gemensam linje för de kommande förhandlingarna om unionens nya AI Act. Man kan notera att rådet är oroväckande vagt vad gäller användning av artificiell intelligens för massövervakning.

Många medlemsstater är närmast entusiastiska inför möjligheten att använda AI för övervakning och kontroll. Det gäller inte minst AI som stöd för biometrisk massövervakning.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»The position adopted today would enable a dystopian future of biometric mass surveillance in Europe, potentially exposing everybody to constant identification, monitoring their behaviour and analysing their emotions in public spaces. It would justify the permanent and ubiquitious deployment of face surveillance to look for the thousands of ‚victims‘, ‚threats‘ and suspects of ‚serious crime‘ that are wanted at any time. We must not normalise a culture of suspicion and side with authoritarian regimes which use AI for repression of civil society, for social scoring, human rights violations, and total surveillance.«

I sammanhanget är det värt att notera att experiment med till exempel AI-stödd automatiserad ansiktsigenkänning visat sig ha en hög felprocent (falska positiva).

I grunden ligger samma principfråga som för datalagringen. EU:s datalagringsdirektiv upphäves av EU-domstolen för att det strider mot rätten till privatliv. Enkelt uttryckt får övervakning endast inriktas mot personer som misstänks för brott – inte omfatta alla hela tiden, utan skäl.

I Europaparlamentet säger samtidigt en majoritet nej till AI-stödd massövervakning.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: AI Act, EU:s ministerråd

EU talar med kluven tunga om digitala rättigheter

29 november 2022 av Henrik Alexandersson

Gör som vi säger, inte som vi gör – tycks vara budskapet i EU:s nya deklaration om digitala rättigheter. Skulle man leva upp till det man skriver, då skulle flera aktuella lagförslag behöva gå i papperskorgen. Vilket knappast kommer att ske.

EU:s tre institutioner har enats om en deklaration om digitala rättigheter och principer för ett »digitalt årtionde« (European Declaration on Digital Rights and Principles for the Digital Decade). PDF »

Detta är inte lagtext utan mer ett styrdokument. Men även sådana får konsekvenser i verkligheten.

Deklarationen innehåller en del bra saker plus en hel del godhetsignalering. Alla utsatta grupper nämns och miljön får sitt avsnitt.

»The EU way for the digital transformation of our societies and economy encompasses in particular digital sovereignty in an open manner, respect of fundamental rights, rule of law and democracy, inclusion, accessibility, equality, sustainability, resilience, security, improving quality of life, the availability of services and respect of everyone’s rights and aspirations. It should contribute to a dynamic, resource efficient, and fair economy and society in the EU.«

Imponerande. Men låt oss fokusera på kärnfrågorna.

Dokumentet bekänner sig till rätten till privatliv. Dock får man en känsla av att det mer handlar om individens förhållande till Big Data och mindre om relationen till staten.

Det finns tecken på att EU ställer högre krav på andra än på sig själv. Som när man vill att innehållet i alla människors e-post, alla elektroniska meddelanden, alla chattar med mera skall granskas av maskiner. Vilket är att avskaffa den digitala brevhemligheten.

Vilket i sin tur är ett brott mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Samma sak gäller datalagringen. Det blir konstigt när kommissionen och rådet understryker vikten av fundamentala rättigheter – när de samtidigt försöker runda EU-domstolens nej till datalagring, vilket just motiveras med att den strider mot nämnda rättigheter.

Vad gäller yttrandefrihet säger deklarationen:

Everyone has the right to freedom of expression and information, as well as freedom of assembly and of association in the online digital environment.

Även detta klingar en smula falskt, då EU-institutionerna snarare tycks vara intresserade av att begränsa det fria ordet online.

Till exempel genom att ge myndigheter, organisationer och »kollektiva intressen« rollen som statligt godkända nätpoliser – med makt att rekommendera att innehåll skall plockas bort. Utan föregående rättslig prövning. (Trusted Flaggers i EU:s nya Digital Services Act.)

I övrigt innehåller denna deklaration många vackra, men vaga skrivningar. Även om en del saker är bra, så är detta ytterligare en framflyttning av politikens makt över nätet.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 21
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS