Debatten om artikel 11 & 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt går vidare.
I Aftonbladet skriver vi och ett antal andra nätprofiler en replik till upphovrättslobbyisten Mats Lindberg.
Nätet till folket!
Upphovsrätt rör allt från fildelning till uppladdningsfilter - och debatten om hur upphovsrätten kan användas på sätt som den inte var avsedd för, till exempel för att censurera oönskad information.
Debatten om artikel 11 & 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt går vidare.
I Aftonbladet skriver vi och ett antal andra nätprofiler en replik till upphovrättslobbyisten Mats Lindberg.
Det är sagt att Europaparlamentets omröstning om EU:s nya direktiv om upphovsrätt skall ske under Strasbourg-sessionen den 25-28 mars. Inför denna är demonstrationer planerade över hela Europa lördag den 23 mars.
Men nu kommer uppgifter (via den tyska piratpartisten och ledamoten i EP Julia Reda) om att det pågår försök att tidigarelägga omröstningen till sessionen den 11-14 mars. Alltså redan nästa vecka.
Ännu finns frågan inte uppe på föredragningslistan. Men det gäller att hålla ögonen öppna. Ändrar man datum för voteringen, då är det troligt att man försöker smyga in detta så sent som möjligt.
Det skulle inte vara det minsta förvånande om Europaparlamentets maktpartier tänker fulspela för att slippa bilden av folkligt motstånd mot artikel 11 (den så kallade länkskatten) och artikel 13 (uppladdningsfiltret). Och för att lägga lite tid mellan ett uppenbart impopulärt beslut och vårens EU-val.
Europaparlamentets kalendarium » | Plenarmötet » | Preliminär föredragningslista för vecka 11 »
Uppdatering: Det blir votering 25-28 mars, som planerat. Uppmärksamheten verkar ha givit önskad effekt.
Uppdatering 2: Ny information gör gällande att EPP-gruppen fortfarande vill flytta voteringen till nästa vecka. Beslut fattas på torsdag. Fortsätt bullra!
Europavalet närmar sig och ingen vill ha skulden för EU:s impopulära och kontroversiella upphovsrättsdirektiv.
I Europaparlamentet har nu alla svenska ledamöter lovat att rösta nej till artikel 11 och 13. (Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ har tidigare betett sig svajigt.)
Men hur är det i ministerrådet? Först var Sverige för direktivet. Sedan bytte regeringen fot och var mot, vilket räckte för en blockerande minoritet. Sedan, i sista stund, svängde justitiedepartementet igen – och röstade för.
Dessa beslut har av allt att döma fattats utan att rådfråga riksdagen eller dess EU-nämnd. Och nu är pajkastningen igång.
Moderaternas rättspolitiske talesman, Tomas Tobé (som även är toppnamn på Moderaternas EU-lista) twittrade i går:
”Moderaterna KU-anmäler Morgan Johansson. Regeringens har sagt ja till copyrightdirektivet utan ordentligt förankring i riksdagen. M kommer göra allt vi kan för att stoppa copyrightdirektiv i Europaparlamentet och i EU-nämnden. Gör om, gör rätt!”
…och länkade till denna artikel i GP: Moderaterna KU-anmäler justitieministern »
Justitieminister Morgan Johansson (S) twittrade tillbaka:
”Jag ser fram emot en KU-granskning. Regeringen har informerat riksdagen i denna fråga 8 gånger, senast den 5 februari 2019. Moderaterna har inte haft några invändningar och aldrig lagt några reservationer.”
I riksdagens EU-nämnd är bland andra vice ordförande Eskil Erlandsson (C) på krigsstigen:
”I veckan kallade näringsutskottet till sig justitieminister Morgan Johansson (S) sedan Sveriges EU-ambassadör i förhandlingar röstat ja till EU:s nya upphovsrättsdirektiv som ministerrådet och Europaparlamentet enats om. Sverige hade tidigare röstat ned förslaget.
Europaportalen kan nu avslöja att regeringen dock inte vid någon tillfälle sedan det så kallade copyrightdirektivet lanserades av EU-kommissionen 2016 hållit samråd med EU-nämnden – riksdagens speciella utskott för EU-frågor.
Enligt riksdagsordningen är regeringen skyldig att rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras inför beslut.
Men trots att förslaget blivit mycket ifrågasatt och ändrats flera gånger har regeringen bara lämnat information till nämnden en gång under våren 2018.”
Detta i en artikel hos Europaportalen: Regeringen borde ha överlagt med EU-nämnden »
Även riksdagens näringsutskott vill alltså tala med justitieministern. Arman Teimouri (L) säger:
”Regeringen fick ju 2017 ett givet mandat från riksdagen att förhandla. Så sent som i januari röstade regeringen i förhandlingarna nej till förslaget om upphovsrättsdirektiv, men nu har man godkänt det. Vi undrar vad som gjorde att man gav klartecken och på vilka punkter det ändrade förslaget skiljer sig från det som man röstade nej till för en månad sedan.”
Europaportalen: Justitieministern tvingas förklara ja till upphovsrättsdirektiv »
De politiska partierna har insett att detta kan komma att kosta röster i EU-valet – så nu är the blame game i full gång. Alla skyller på alla. Det pekas finger – även om inget av substans sägs i sakfrågan. Och media, som i stort sett ignorerat direktivet rapporterar nu yrvaket om metadebatten, men fortfarande inte särskilt mycket i sak.
Samtidigt skall man ha klart för sig att inget av riksdagens partier lyft så mycket som ett finger för att Sverige skall stoppa artikel 11 & 13 i EU:s ministerråd.
De enda som tjatat om att Sveriges position i EU:s ministerråd måste hanteras är denna blogg och den fristående journalisten Emanuel Karlsten…
EU:s nya direktiv om upphovsrätt riktar ljuset mot ett demokratiskt problem. Politiska beslut är statiska och makthavarna förväntar sig att om de gör X, då händer Y. I samhället och på marknaden är det dock inte så enkelt – då detta är dynamiska system, som kan förändras och anpassa sig på sätt som gör att politiska beslut ofta får oväntade och oönskade effekter.
I upphovsrättsdirektivets artikel 11 (den så kallade »länkskatten«) föreslås att de nätplattformar som länkar till medie-siter med mer än »enstaka ord« skall tvingas ha licens och betala en avgift för detta. Utöver det bakvända i att kräva betalt för att andra skall länka till medias siter – så riskerar förslaget att minska utbudet och mångfalden av nyheter i sociala media. Vilket är en dålig sak, eftersom folk snarare borde söka information från fler av varandra oberoende nyhetskällor.
Från början var förslaget att detta skulle gälla utan att medie-siter tillåts ställa sig utanför systemet. Det hade varit en fullständig katastrof. Men det som är kvar av artikel 11 är också problematiskt. Låt mig fundera högt om den nuvarande skrivningen:
Om man sätter sig in i t.ex. Facebooks situation, då kan de naturligtvis inte teckna avtal med alla tidningar, mediehus, nätpublikationer och nyhetssiter i hela Europa. Än mindre i hela världen. Vad de däremot kan göra är att välja ut ett visst antal större medieföretag att teckna avtal med. I Sverige skulle det t.ex. kunna handla om Bonniers och Schibsteds tidningar, SVT, TV4 och SR. Sedan gör man klart i sina användarvillkor (där man kan stadga i stort sett vad som helst) att det bara kommer att gå att länka till nyhetsmedia som finns på denna »gröna lista«. Helt enkelt för att det är det enda som är hanterbart under artikel 11.
Vilket innebär att alla andra media, nätpublikationer, nyhetssiter, alternativmedia och journalistiska start-ups kommer att bli omöjliga att länka till på Facebook.
Detta är i så fall mycket problematiskt. Nyhetsflödet i sociala media kommer då helt att fokuseras kring etablerade media och dess agenda, urval och vinklar. Vilket innebär att färre röster kommer att höras; att alternativa rapporter och analyser blir otillgängliga; att små nischmedia som specialiserar sig på sådant som MSM inte bryr sig om kommer att göras osynliga.
Detta är inte bara spekulationer och antaganden. Erfarenheter från Spanien och Tyskland – där »länkskatten« har prövats – visar att den lett till ett minskat antal besök på medie-siter i allmänhet och på små, nya och alternativa medias siter i synnerhet. Vilket i sin tur leder till att det blir ännu svårare att få dessa att gå ihop ekonomiskt.
Länkskatten är helt enkelt ett hot mot det fria ordet, mångfalden och yttrandefriheten i vidare mening.
/ HAX
Relaterat:
• Så havererade »länkskatten« i Tyskland och Spanien »
• Artikel 11: EU:s märkliga »länkskatt« »
Använd verktyget pledge2019.eu för att få Europaparlamentets ledamöter att binda upp sig för att rösta mot EU:s uppladdningsfilter (artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt) – samtidigt som du förklarar att du bara kommer att rösta på kandidater i EU-valet som är mot det.
Gör som 4,9 miljoner andra européer – skriv på petitionen mot artikel 13 hos change.org!
Och om du vill kan du skriva brev, sända e-post, faxa och ringa Europaparlamentets ledamöter. Varför inte sända ett vykort – eftersom fysiska brev och kort ofta tas på större allvar än e-postmeddelanden?
Den avgörande voteringen äger förmodligen rum i mars eller april – så det är dags att öka trycket.
Ett antal nätprofiler och samhällsdebattörer – däribland ett par av 5 juli-stiftelsens medarbetare – har en debattartikel om EU:s »länkskatt« och nätcensur i dagens Aftonbladet.
Youtubeprofilen Henrik Jönsson granskar kritiskt EU:s nya direktiv om upphovsrätt.
Det har varit påtagligt tyst i svenska media om EU:s nya upphovsrättsdirektiv på senaste tiden – trots att dramatiken varit rätt stor.
Vilket har fått många att fråga sig om det faktum att de stora tidningsutgivarna i Europa vill ha direktivets artikel 11 (»länkskatten«) kan vara en orsak till det svala intresset.
Nu kommer det dock andra signaler från både det internationella och europeiska journalistfacket. De har granskat påståendet om att artikel 11 är till för att journalisterna skall få betalt – och kommit fram till att det inte stämmer.
These discriminatory provisions and proposals contained in Article 11 and Recital 35 of the text dash any hopes that the Directive would support authors in the press sector in obtaining fair and proportionate remuneration for their work under this law or in future national legislation.
Enkelt uttryckt: Artikel 11 tillför inget av värde för journalister. Snarare uppmuntrar den mediehusen till avtal i vilka journalisterna hamnar i ett sämre läge.
På Techdirt konstaterar Mike Masnick uppgivet:
In short, the final text pays lip service to the idea that publishers should pass on money to journalists, but also provides a massive loophole in that all the publishers need to do is write this requirement out of any contract and not have to worry about it.
It appears that this kind of tactic is found throughout Articles 11 and 13. The text says you don’t have to use filters, but provides no workable alternative. The text says that memes are allowed, but never explains how a site can comply with the law without blocking all memes. The text of the directive basically pays lip service to all the complaints and obvious consequences, but rather than deal with the consequences, it just says ”and don’t let those consequences happen.” This is no way to make policy.
Nu när detta är klarlagt – kan vi nu få se lite mer intresse från media i en fråga som kan komma att förändra internet som vi känner det, till det sämre?
Kommer det över huvud taget att vara möjligt för oss som bor i EU att använda sociala plattformar som Instagram i framtiden?
Så här: Artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt föreslår att nätplattformar med användargenererat material kommer att hållas ansvariga för eventuella intrång i upphovsrätten.
Därför kommer dessa plattformar att tvingas filtrera och censurera sådant som du lägger upp så att ingen text, ingen bild, inget ljud och ingen video strider mot någon annans upphovsrätt. Vilket i princip är omöjligt. Det finns inget register över allt som är skyddat av upphovsrätten – och detta skydd uppstår så fort någon skapar något.
Ta en godtycklig Instagram-bild som du laddat upp. Följande gäller då:
Detta kommer att avgöras av automatiska, algoritm-styrda filter. Frågan är hur de skall veta vad som gäller för den bild du vill lägga upp. Svaret är att det är omöjligt att veta.
Det skall bli intressant att se hur Instagram kommer att hantera detta. Kanske drar de samma slutsats som Youtube – som överväger att blockera användare och tittare i EU, eftersom de nya reglerna är omöjliga att efterleva.
Detta brukar avfärdas som skrämselpropaganda av dem som är för artikel 13. Men de har samtidigt inget svar på hur problemet skall lösas. Nada.
Artikel 13 är ett exempel på hur EU stiftar regler som rör upphovsrätt och internets fria informationsflöde utan att göra någon vettig konsekvensanalys. Man fattar beslut om sådant som man inte förstår. Och man viftar bort all kritik och alla invändningar – tills det är för sent.
Det är som vanligt i EU: Först stiftar man lagar, sedan tar man reda på fakta och därefter utbryter en yrvaken debatt – när det uppstår oväntade och oönskade konsekvenser.
/ HAX
Jag hittade en saklig och intressant text om hur EU:s nya »länkskatt« (artikel 11 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv) fungerat när den prövats i Tyskland och Spanien. Eller, rättare sagt, inte fungerat. Det blev pannkaka av alltihop. Och nu vill man alltså upprepa sina misstag i EU-skala. (Texten är från förra året, men beskriver ändå saken väl.)
Tyskland:
Spanien:
En intressant detalj är att de spanska erfarenheterna visar att små och nya media är de som drabbas hårdast.
Den länkade texten påpekar också att EU:s förslag kan bryta mot artikel 10 i Bern-konventionen (den internationella konventionen om upphovsrätt). Det betyder att om EU går vidare med idén om »länkskatt« – då kan vi vända oss till världshandelsorganisationen WTO för att försöka få den upphävd.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att »länkskatten« har prövats – och visat sig vara misslyckad. Det vore märkligt att upprepa misstaget, speciellt i en större skala över hela EU.
/ HAX
Relaterade länkar:
• Artikel 11: EU:s märkliga länkskatt »
• Artikel 13: Allt om EU:s uppladdningsfilter »
• The text of Article 13 and the EU Copyright Directive has just been finalised »
• Stoppa EU:s digitala järnridå! (video) »