Så vill kommissionen censurera nätet

Europeiska kommissionen har i dag släppt riktlinjer för hur onlineplattformar ”ska förebygga, upptäcka och avlägsna olagligt innehåll som uppmuntrar till hat, våld och terrorism på internet”.

Věra Jourová, kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, säger:

Rättsstatsprincipen gäller i lika hög grad online som offline.

Ja tack. Låt oss skydda nätet från förhandscensur på samma sätt som vi skyddar tryckta skrifter. Men nu var det väl inte så hon menade.

Kommissionens riktlinjer gäller till en början frivillig reglering, men Jourová flaggar för att det kan bli legislativa åtgärder om inte onlineplattformarna sköter sig:

Vi kan inte acceptera en digital vilda västern och vi måste agera. Den uppförandekod jag har kommit överens om med Facebook, Twitter, Google och Microsoft visar att självreglering kan fungera som ett gott exempel och kan leda till resultat. Men om teknikföretagen inte levererar resultat kommer vi att göra det.

Företagen hon nämner ingår i EU Internet Forum, som är ett samarbete mellan kommissionen, Europol och dessa företag – se tidigare inlägg Så samarbetar Europol med de sociala nätverken.

Netzpolitik påpekar att även om kommissionen trycker på säkerhet och bekämpning av terrorism, så ska även – eller rentav främst – upphovsrättsskyddat innehåll stoppas genom åtgärderna.

Kommentar

Olagligt innehåll är redan olagligt. Det kan anmälas och tas bort inom ramen för nuvarande rättsväsende. Vad kommissionen vill göra är att låta onlineplattformarna leka poliser. Vad är det om inte vilda västern, paní Jourová?

Nederländerna blockerar The Pirate Bay

Here we go again, som flickan sa:

A court in the Hague has ordered Dutch internet service providers Ziggo and Xs4all to cut all access to The Pirate Bay within the next 10 days, local news outlet Tweakers reports. The blockage must in all cases remain active at least until the Supreme Court reaches a decision.

Därmed följer Nederländerna Sverige, där Patent- och marknadsöverdomstolen i februari 2017 beslutade att Bredbandsbolaget måste blockera ett antal fildelningssajter.

Liksom EU-domstolen, som dömde till den nederländska upphovsrättslobbyorganisationen Breins fördel i juni 2017.

Dessa två fall diskuterade vi i 5 juli-poddens avsnitt 40 och 58:

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

 

Kommissionen försökte gömma fildelningsrapport

Europeiska kommissionen gav i januari 2014 ett nederländskt företag i uppdrag att ta reda på om och hur illegal fildelning påverkar legal försäljning. För denna undersökning fick företaget 360 000 euro. Den 300-sidiga rapporten var klar i maj 2015, men kommissionen valde att inte offentliggöra den.

Varför?

Kanske för att rapporten visar att illegal fildelning inte har någon påverkan på legal försäljning. Citat:

In general, the results do not show robust statistical evidence of displacement of sales by online copyright infringements.

Vi har den tyska piratpartisten och EU-parlamentsledamoten Julia Reda att tacka för att rapporten nu går att läsa. Hon lämnade in en officiell begäran om att få ut handlingar i juli 2017. Först nu har kommissionen svarat – efter att två gånger ha missat att svara inom den tid som lagen föreskriver – och studien finns tillgänglig i Julia Redas bloggpost.

Läs även Torrentfreak: EU Piracy Report Suppression Raises Questions Over Transparency

週刊少年ジャンプ

Japansk polis slår till mot skannare

Japansk polis har arresterat fem personer som driver så kallade spoilersajter i Japan, rapporterar Tokyo Reporter.

Männen är i 30-årsåldern och hade satt i system att köpa den populära serietidningen Weekly Shōnen Jump (upplaga: 1,9 miljoner) innan den fanns i vanliga butiker. De skannade serierna och lade ut dem på sina webbplatser, som därmed blev mycket populära och drog in sammanlagt 424 miljoner yen (30 miljoner kronor) i annonsintäkter åt sina ägare sedan 2012, enligt polisen.

En av de skannade serierna var One Piece av Eiichiro Oda. Hans förlag sa i ett uttalande:

With the author pouring his heart into these works, we are strongly angered it was profitable to release inappropriately made versions. We hope that these arrests will be a warning against piracy and the unauthorized use of publications.

Det är första gången som japansk polis slår till mot spoilersajter.

EFF lämnar W3C efter införande av DRM i webbstandard

Då har det skett, det som Femte juli och många andra instanser varnat för: World Wide Web Consortium (W3C) har anammat EME-standarden för video på webben.

EME betyder Encrypted Media Extensions och möjliggör DRM (Digital Rights Management), det vill säga kopieringsskydd, i webbläsare. Storföretag såsom Netflix och Microsoft, liksom filmbolagens organisation MPAA, har lobbat för införandet av EME.

Kritiken har främst kommit från amerikanska Electronic Frontier Foundation (EFF), och den gäller att W3C för första gången överger öppna standarder.

EFF erbjöd konsortiet en kompromiss: Om EME infördes krävde EFF att det i alla fall inte skulle vara olagligt att försöka gå runt DRM, till exempel i forskningssyfte.

Men storföretagen och deras företrädare vägrade hårdnackat att kompromissa. Resultatet blev att EME antogs med röstsiffrorna 108 ja mot 57 nej, medan 20 avstod från att rösta.

EFF ser detta beslut som så avgörande att de i går meddelade att de lämnar W3C. EFFs representant Cory Doctorow skriver i ett öppet brev:

Today, the W3C bequeaths an legally unauditable attack-surface to browsers used by billions of people. They give media companies the power to sue or intimidate away those who might re-purpose video for people with disabilities. They side against the archivists who are scrambling to preserve the public record of our era. The W3C process has been abused by companies that made their fortunes by upsetting the established order, and now, thanks to EME, they’ll be able to ensure no one ever subjects them to the same innovative pressures.

We will renew our work to battle the media companies that fail to adapt videos for accessibility purposes, even though the W3C squandered the perfect moment to exact a promise to protect those who are doing that work for them.

We will defend those who are put in harm’s way for blowing the whistle on defects in EME implementations.

It is a tragedy that we will be doing that without our friends at the W3C, and with the world believing that the pioneers and creators of the web no longer care about these matters.

Effective today, EFF is resigning from the W3C.

Läs mer

Lyssna

Vi pratade om W3Cs planer på att införa EME i avsnitt 49 av 5 juli-podden. Temat börjar vid 8:26:

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

”Killen bakom Undertexter borde få pris”

Mannen som drev webbplatsen Undertexter.se, som tillhandahöll undertexter till filmer, har dömts till skyddstillsyn av Attunda tingsrätt för brott mot upphovsrättslagen. Tingsrätten menar att undertexter, även när de är författade av en utomstående, är att se som en del av originalverket.

Mannen, som är 32 år, ska också betala 217 000 kronor, vilket är vad tingsrätten anser att han tjänat på webbplatsen i form av annonser.

IDG skriver:

Undertexter.se började, enligt 32-åringens egen berättelse, som ett skolprojekt 2003. Idéen var att underlätta för personer med hörselskador och tillgängliggöra undertexter till piratfilmer.

Han var alltså i 18-årsåldern när han startade sajten. Och även om försvaret kanske skönmålar syftet en aning så är det ett faktum att undertexter hjälper många människor.

En anonym internetveteran kommenterar domen för Femte juli:

Den här killen borde ju få pris för allmännyttig verksamhet, i stället blir han dömd och får en massa böter.

Polisen slog till mot Undertexter.se 2013 efter en anmälan från Rättighetsalliansen, som verkar vara ett slags efterföljare till Antipiratbyrån. Femte juli har ställt några frågor i ett mejl till Rättighetsalliansen. Vi uppdaterar inlägget om vi får svar.

Läcka: EUs ordförandeland Estland föreslår massiv censur i upphovsrättsdirektivet

Ännu en läcka har snappats upp av organisationen Edri (European digital rights). Den här gången är det EUs ordförandeland Estland som försöker få med sig resten av medlemsländerna på en tolkning av Europeiska kommissionens förslag på upphovsrättsdirektiv som enligt Edri skulle knuffa ut direktivet ännu längre på ”olaglig mark”.

Det är som bekant länkskatten och uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) som är de mest kontroversiella delarna i det föreslagna upphovsrättsdirektivet. I det läckta dokumentet (PDF-länk) ställer Estland upp två alternativ för uppladdningsfiltret – A och B – där det första går i linje med kommissionens förslag, medan alternativ B går mycket längre.

Edri spekulerar i om alternativ B rentav finns med enbart av taktiska skäl, för att kommissionens originalversion i alternativ A ska bli lättare att svälja:

Option B is, at best, a more extreme version of Option A. In fact, it seems so extreme that it almost makes the first option look like a reasonable compromise. This may, of course, be the “diplomatic” strategy.

Läs mer

Edri: Leaked document: EU Presidency calls for massive internet filtering

Ny läcka avslöjar kritik mot upphovsrättsdirektivet

Medan EU filar vidare på upphovsrättsdirektivet visar en ny läcka att sex EU-länder kritiserat nuvarande förslag.

Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern ifrågasätter bland annat om det föreslagna uppladdningsfiltret (den så kallade censurmaskinen i artikel 13) är proportionerligt och förenligt med EU-lagstiftning:

Would the standalone measure/obligation as currently proposed under Article 13 be compatible with the Charter of Human Rights (and more specifically Article 11 – freedom of expression and information, Article 8 – Protection of personal data – and Article 16 – Freedom to conduct a business) in the light of the jurisprudence of the CJEU that aims to secure a fair balance in the application of competing fundamental rights?

Are the proposed measures justified and proportionate?

Frågorna ställs till ministerrådets juridiska avdelning, som förväntas ta upp saken under sitt nästa gruppmöte 11-12 september 2017.

Edri applåderar de sex ländernas initiativ, och kritiserar Europeiska kommissionen:

It is clear that the European Commission should have, but apparently did not, carry out a neutral assessment of these questions before launching its proposal for the copyright Directive.

Läs mer

Tyck till om databasdirektivet – deadline på onsdag!

Glyn Moody på Copybuzz uppmärksammar att tiden håller på att rinna ut för att kommentera EUs databasdirektiv. Onsdag 30 augusti 2017 är deadline för den ”public consultation” – eller ”samråd” som termen är på svenska – som pågått sedan slutet av maj.

Databasdirektivet kom till 1996 och innehåller det kritiserade begreppet ”sui generis-skydd”, som Glyn Moody förklarar så här:

These are traditional copyright protection for “original” databases, and something called “sui generis” protection for databases which aren’t original, but require a certain amount of effort in their compilation from other sources.

Typ, en kurerad tumblrblogg? Oavsett exakt vad sui generis-skyddet avser så kritiserades det av EU-kommissionens egen utredning år 2005. Den kom fram till att det inte finns någon poäng med sui generis-skyddet och att det inte gynnar samhället. Så varför tas det inte bort? Jo, för att, som Glyn Moody torrt konstaterar, när upphovsrättslobbyn väl fått in sina paragrafer i lagboken så stannar de där:

The obvious conclusion would be that the sui generis right should be repealed, since it represented a curtailment of the public’s rights to access and use data freely, but without any demonstrable gain in terms of increased database production.

However, the copyright ratchet means that once in place, copyright laws are never reversed. And so it was with the Database Directive. Despite clear evidence that it provided no benefits, the sui generis right was not repealed, and exists to this day as yet another copyright monopoly that has been imposed on society without any corresponding benefit.

Läs mer om Databasdirektivet och hur du deltar i samrådet här:

Commission launches public consultation on Database Directive

Googleskatten sågas av medieanalytiker

Den så kallade länkskatten, som vissa mediehus i EU vill att Google och andra som länkar till deras artiklar ska betala till dem, är ett av förslagen i EUs upphovsrättspaket. Ämnet har varit en ständig följetong i 5 juli-podden (främst avsnitt 43, 57 och 60).

Nu har den danske medieanalytikern Thomas Baekdal tröttnat på de dåliga argumenten, framförallt den principiella idén att just tidningar och inga andra sajter (bloggar med mera) skulle ha rätt till betalning, samtidigt som tidningarna i sin tur inte betalar källorna till sina nyhetsartiklar:

This whole argument makes no sense. Either the rules apply to all, or to nobody. The idea of creating a law that only applies to newspapers illustrates a level of entitlement that is simply shameful.

I en lång bloggpost går Baekdal igenom vad förslaget skulle innebära i praktiken. Hans beräkningar visar att Googles vinst per sökning är minimalistisk, närmare bestämt 0,0056 dollar:

Publishers think Google is making a lot of money, and they are as a whole. But on a per search basis, the profit is negligible. They just have immense scale.

Om man tar i beaktande att denna vinst kommer från sökningar där Google placerat annonser, och att nyhetssökningar sällan genererar annonser på samma sätt som produktsökningar, blir den vinst som tidningarna vill ha del av ännu lägre.

Enligt Baekdals beräkningar skulle en tidning som danska Politiken bara få in ungefär 140 dollar per månad på en länkskatt. Han konstaterar därför:

Why are we even having this discussion? The whole idea about a Google snippet tax makes no financial sense.

This is a complete waste of everyone’s time.