Vi tittar närmare på hur EU förhåller sig till de mänskliga rättigheterna online. Denna gång handlar det om rätten till privatliv och privat kommunikation.
Privatliv
Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, vilket bland annat slås fast i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna samt i EU:s stadga. Här publicerar vi nyheter om hur myndigheter, företag och andra aktörer vill skaffa sig tillgång till vår privata information.
Kamp mot filter på Stockholm Pride
Stiftelsens Oscar Swartz var förvånad att under Stockholm Pride finna tre unga kvinnor som engagerade sig mot filterlösningar för att skydda barn från innehåll på nätet där. De ville motbevisa ett vanligt förhållningssätt: ”Filter är alltid bättre än inget även om de inte är perfekta.”
Föredrag
Digitala filterlösningar och dess påverkan på HBTQI-unga
Stockholm Pride, 3 augusti 2022
Vad försöker vuxenvärlden egentligen skydda barn från och varför. Diskussionen var inte så djup men de utgick från någon miniminivå: Förhindra ofrivillig exponering av material de kan må dåligt av. Rent allmänt verkar vuxenvärlden orolig för just porr. Den anses ge en skev bild av sexualitet. Något som i och för sig kunde stämma men borde motverkas med sexualupplysning snarare än skadliga filter, enligt denna RFSU-föreläsning.
De gick igenom tre principiella filtermetoder:
- Textbaserad
- Bildbaserad
- Adressbaserad (blockera URL:er)
Som alltid kan finnas problem med över- och underfiltrering, jämfört med vad syftet egentligen var. Högst relevanta frågor för HBTQI-ungdomar om sexualtekniker, sexualupplysning, information visade sig ofta blockerad. Skrev man in ”analsex” visade en demo att man med filter fick avskräckande sidor om problem vid förlossningsskador och problem och sjukdomar medan den ofiltrerade sökningen gav en lång rad relevanta sexualupplysningssidor. SLM:s (Scandinavian Leather Men) klubbsidor för Stockholm och Göteborg var blockerade medan Malmös slank igenom, förmodligen för att ordet ”fetisch” där var felstavat på svenska.
Metoder att gå runt filter uppfinns och sprids snabbt. På Tik Tok började man skriva ”seggs” istället för ”sex”. Instagrambilder plockas bort av algoritmer om andelen hudfärgad yta av en bild är för stor i relation till resten (alla hudfärger?), vilket gjorde att transcommunityn taggade bilder av bröstomformningar med #cancer för att slippa igenom.
Lite oväntat men logiskt argumenterat: FN:s Barnkonvention gäller som svensk lag sedan 1 januari 2020. De filterlösningar som gicks igenom strider mot denna. Hur? Jo genom att lösningarna inte är transparenta för användarna, dvs barnen får inte veta hur saker tas bort och vad för material de i princip inte visas. När de t.ex sökte på ordet ”homosexuell ” gav den föräldrakontrollerade appen Guardy ett rött trafikljus som svar. En nyfiken HBTQI-ungdom får helt enkelt en bekräftelse på att området är förbjudet och avskyvärt, vilket borde kunna leda till dålig självkänsla och problem.
Att filterlösningar koncentrerar sig på porr och sex är förresten frapperande: Siffror från Statens medieråds undersökningar Unga och Medier visades, där man undersökt vad för material unga blivit ledsna, rädda eller deppiga av. Porr visade sig hamna längst ned av alla kategorier. Exponering för fattiga människor, miljöförstöring, barn som lider och mår dåligt, skräckfilmer, mobbning och mycket annat slog porr med skyhöga siffror, ja till och med reklam ledde till mer obehag.
Kvinnorna rekommenderade samtal med barn och att upprätta förtroendefulla relationer, snarare än att installera filter.
Ingångsbild av surasak_ch på Unsplash (beskuren).
WhatsApp tar strid mot #ChatControl
Meddelandetjänsten WhatsApp tar strid mot förslag från brittiska politiker och EU om att av-kryptera alla användares meddelanden och att granska innehållet i våra elektroniska kommunikationer.
Facebook-ägda WhatsApps chef Will Cathcart säger till BBC att meddelandetjänsten inte kommer att sänka sin säkerhetsnivå. Han säger vidare att det vore dåraktigt att acceptera politikernas försök att försvaga eller kringgå kryptering.
Reaktionen kommer med anledning av britternas (försenade) Online Safety Bill. På samma sätt som EU:s »ChatControl« vill man bereda sig tillgång till innehållet i användarnas meddelanden och bildarkiv.
I båda fallen används sexuella övergrepp mot barn för att upphäva användarnas rätt till privatliv och privat korrespondens. En rätt som för övrigt är en konventionsskyddad mänsklig rättighet.
Man skall dessutom komma ihåg att kommunikationsappar inte bara används i UK och EU:
”If we had to lower security for the world, to accommodate the requirement in one country, that…would be very foolish for us to accept, making our product less desirable to 98% of our users because of the requirements from 2%,” Mr Cathcart told BBC News.
”What’s being proposed is that we – either directly or indirectly through software – read everyone’s messages,” Mr Cathcart said. ”I don’t think people want that.”
Ett sätt att kringgå kryptering kan vara client side scanning, redan på din telefon, platta eller dator. Vilket är vad Apple aviserade (vad gäller bilder) för något år sedan. Detta förslag drogs dock tillbaka, efter att ha utsatts för hård kritik. Vilket inte hindrar politikerna från att försöka igen…
Några röster från brittiska nätaktivister:
Ella Jakubowska, policy adviser at campaign group European Digital Rights, said: ”Client-side scanning is almost like putting spyware on every person’s phone.”
”It also creates a backdoor for malicious actors to have a way in to be able to see your messages.”
Dr Monica Horten, policy manager for the campaign organisation Open Rights Group, agreed: ”If Apple can’t get it right, how can the government?
”Client-side scanning is a form of mass surveillance – it is a deep interference with privacy.”
Prof Alan Woodward, of the University of Surrey, told BBC News that scanning could be misused: ”Of course, if you say: ’Do you think children should be kept safe?’ everyone’s going to say ’yes’.
”But if you then say to someone: ’Right, I’m going to put something on your phone that’s going to scan every single one of your images and compare it against the database,’ then suddenly you start to realise the implications.”
Länk:
• WhatsApp: We won’t lower security for any government »
Relaterat:
• En grundlig sågning av #ChatControl »
EU upphäver rätten till privat korrespondens
Datalagring och Chat Control (meddelandekontroll) är exempel på hur EU inskränker vår rätt till privatliv och privat korrespondens.
Rätten till privatliv och privat korrespondens är en konventionsskyddad mänsklig rättighet.
Mänskliga rättigheter är individens yttersta försvar mot övergrepp från staten. Och rätten till privatliv är till för att staten inte skall veta allt om alla. Den vars privatliv blottas för överheten blir sårbar och utlämnad till politikers och byråkraters godtycke. Människor skall helt enkelt ha rätt till en privat sfär.
Rätten till privatliv skall gälla även online. FN:s så kallade 5 juli-deklaration (A/HRC/RES/20/8) slår fast att mänskliga rättigheter skall gälla även online. Men hur står det till i verkligheten?
Precis som när det gäller yttrandefriheten online kommer mycket av lagstiftningen från EU.
Datalagringen har varit en följetong i EU-politiken. Den går ut på att lagra data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner med mera.
2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv. För att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.
Generell, svepande övervakning får inte ske utan misstanke om brott.
Sedan dess har domstolen gång på gång givit medlemsstaterna bakläxa för att de ändå fortsätter med datalagringen. Kreativiteten för att kringgå domstolens beslut har varit stor. EU-kommissionen och EU:s ministerråd funderar just nu på ett nytt datalagringsdirektiv.
Även Sverige har tvingats ändra sin lag om datalagring. Dock är det troligt att även den nya svenska, reviderade lagen om datalagring strider mot EU-domstolens principiella beslut.
Ett annat, högaktuellt hot mot rätten till privat kommunikation är det som populärt kallas Chat Control. EU-kommissionen föreslår att alla medborgares all e-post, alla elektroniska meddelanden och andra elektroniska kommunikationer skall avkrypteras, öppnas – och att dess innehåll skall granskas.
Detta är med andra ord tillfället då man inte bara bereder sig tillgång till metadata om våra kommunikationer – utan även själva innehållet.
Syftet sågs vara att kontrollera att du inte sprider barnporr. Vilket är ett syfte man tar till då EU egentligen inte har rätt att fatta beslut som rör nationell säkerhet. Och vem vill eller vågar väl argumentera mot ett förslag som går ut på att bekämpa sexuella övergrepp mot barn?
När detta system sedan finns på plats, då kan syftet lätt utökas. Det vore inte första gången. Övervakningslagar brukar drabbas av ändamålsglidning. Frågan diskuteras redan i ministerrådet.
Chat Control är med alla rimliga måttstockar en kränkning av rätten till privatliv och privat korrespondens. En kränkning av en av våra grundläggande mänskliga rättigheter.
I EU:s ministerråd gör Tyskland halvhjärtat motstånd mot Chat Control. Och i Europaparlamentet finns ett visst motstånd.
Men för att Chat Control skall kunna stoppas – då krävs att frågan kommer upp på dagordningen i samhällsdebatten, att media intresserar sig och att folk börjar protestera.
Förlorar vi rätten till privat korrespondens online nu, då lär den vara borta för alltid.
Vi måste protestera när de mänskliga rättigheterna inskränks. Innan det är för sent.
Länkar Chat Control:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• EU-förslag: 18-årsgräns för alla meddelandeappar »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
Datalagring: EU-kommissionen blundar för sina egna synder
När EU-kommissionen går igenom tillståndet för rättsstaten i unionen väljer den att bortse från sina egna övertramp. Till exempel vad gäller datalagring.
EU-kommissionen har publicerat sin årliga Rule of Law Report. I den tar man upp tillståndet för rättsstaten i EU och dess medlemsstater.
Det är även intressant att se vad den inte tar upp. Som datalagring.
Som bekant upphävde EU-domstolen redan 2014 direktivet om datalagring. Domstolen säger alltså nej till urskillningslös lagring av data om allas alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner med mera utan misstanke om brott.
Domstolen har sedan dess upprepat sin dom, gång på gång, när medlemsstater struntat i den. Danmark och Belgien är exempel på länder som på olika vägar försöker kringgå domen.
Även Sverige har en reviderad lag om datalagring, som också bryter mot den grundprincip som EU-domstolen slagit fast: Ingen urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
Enda skälet till att Sverige inte fått förnyad kritik av domstolen är att vårt fall inte har prövats. Ännu.
Men det är inte bara medlemsstaterna som konstrar. EU-kommissionen själv har struntat i Europaparlamentets begäran om att se till att medlemsstaterna följer EU-domstolens utslag.
Istället har kommissionen samarbetat med ministerrådet för att hitta sätt att fortsätta datalagra ändå.
Detta nämns över huvud taget inte i kommissionens Rule of Law Report – trots att det handlar om att man struntar i EU-domstolens utslag.
Man ignorerar även konventionen och stadgan om de mänskliga rättigheterna, som slår fast medborgarnas rätt till privatliv och privat kommunikation. Detta är dokument som utgör delar av EU:s fördrag – vars väktare, i teorin, skall vara EU-kommissionen…
Länkar:
• EU Rule of Law Report: Data Retention is a blind spot »
• EU-kommissionen: 2022 Rule of law report »
Relaterade tidigare poster:
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring »
• Den ständiga striden om datalagring »
Facebook och Instagram hotar stänga ner i EU
Åter stoppas överföring av persondata från EU till USA. Meta överväger därför om de alls kan driva verksamhet som Facebook och Instagram i Europa.
Frågan av överföring av persondata mellan EU och USA har varit problematisk i mer än 15 års tid.
Från början handlade det om överföring av data i bulk om europeiska banktransaktioner, men rör idag mer sociala media och allmän affärsverksamhet.
Frågan fick ny aktualitet sedan Edward Snowdens avslöjande om hur amerikanska NSA, Homeland Security med flera har ambitionen att samla in allt de kan komma över inom ramen för den globala massövervakningen.
Europaparlamentet, EU-domstolen, nationella dataskyddsmyndigheter och aktivister vill ha garantier för att europeisk persondata inte kommer att delas med ovan nämnda amerikanska myndigheter.
Tidigare avtal har upphävts, på grund av att sådana garantier inte kunnat lämnas.
Nya förhandlingar pågår mellan EU-kommissionen och den amerikanska administrationen. Men de går enligt uppgift trögt.
Idag har den irländska dataskyddsmyndigheten sagt stopp.
Politico rapporterar:
»The Irish Data Protection Commission on Thursday informed its counterparts in Europe that it will block Facebook-owner Meta from sending user data from Europe to the U.S. The Irish regulator’s draft decision cracks down on Meta’s last legal resort to transfer large chunks of data to the U.S., after years of fierce court battles between the U.S. tech giant and European privacy activists.
The European Court of Justice in 2020 annulled an EU-U.S. data flows pact called Privacy Shield because of fears over U.S. surveillance practices. In its ruling, it also made it harder to use another legal tool that Meta and many other U.S. firms use to transfer personal data to the U.S., called standard contractual clauses (SCCs). This week’s decision out of Ireland means Facebook is forced to stop relying on SCCs too.«
Den irländska dataskyddsmyndigheten skall nu samråda med sina motsvarigheter i övriga EU-stater.
Redan i mars månad uttalade sig Facebooks och Instagrams ägare, Meta, om saken för U.S. Securities and Exchange Commission:
»If a new transatlantic data transfer framework is not adopted and we are unable to continue to rely on SCCs or rely upon other alternative means of data transfers from Europe to the United States, we will likely be unable to offer a number of our most significant products and services, including Facebook and Instagram, in Europe.«
Meta hotar alltså att stänga ner Facebook och Instagram för användare i EU-länder.
Detta är en fråga med flera olika sidor. Som användare vill man naturligtvis inte att ens persondata och allt Meta samlar in om oss skall hamna i den amerikanska övervakningsbyråkratins händer.
Samtidigt är Facebook och Instagram värdefulla tjänster som låter oss hålla kontakt med släkt och vänner var de än befinner sig. Speciellt för mindre företag är de en ovärderlig kanal för att komma i kontakt med potentiella kunder.
Dessutom är överföring av persondata till USA en nödvändighet för en lång rad andra företag.
Nu ökar trycket på EU-kommissionen att komma framåt i förhandlingarna med USA. Samtidigt aktualiseras frågan om inte Meta skulle kunna hantera sina europeiska persondata inom EU, utan att sända över dem till USA.
Avslutningsvis känns det inte särskilt troligt att Meta skulle stänga ner en lönsam verksamhet i EU. Men man kan inte utesluta att de kommer att känna sig tvingade att göra det.
• Politico: Europe faces Facebook blackout »
Relaterat:
• Oklart om överföring av persondata från EU till USA, trots uppgifter om provisoriskt avtal »
• Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA »
Kortvideo: Mänskliga rättigheter online – FN:s 5 juli-deklaration
Tio år sedan FN:s 5 juli-resolution om mänskliga rättigheter på internet
Den 5 juli 2012 antog FN:s människorättsråd (HRC) en resolution som stadgar att mänskliga rättigheter skall gälla även på internet. Men hur har det gått i verkligheten sedan dess?
På sin 31:a session den 5 juli 2012 antog FN:s Människorättsråd (Human Rights Council) resolution A/HRC/RES/20/8, som stadgar att mänskliga rättigheter även skall gälla på internet, särskilt vad gäller yttrandefrihet.
Länder som Kina och Kuba hade invändningar, men godtog den ändå utan votering. En vecka senare antogs resolutionen av FN:s Generalförsamling. Drivande krafter bakom initiativet var USA och Sverige.
1. Affirms that the same rights that people have offline must also be protected online, in particular freedom of expression, which is applicable regardless of frontiers and through any media of one’s choice, in accordance with articles 19 of the Universal Declaration of Human Rights and the International Covenant on Civil and Political Rights;
2. Recognizes the global and open nature of the Internet as a driving force in accelerating progress towards development in its various forms;
Det är nyckelformuleringarna.
Människors rättigheter måste respekteras, även online. Inte minst yttrandefriheten.
Man understryker även vikten av internets öppna natur.
Den artikel i FN:s Människorättsstadga (PDF) som artikel ett ovan hänvisar till (19) lyder:
»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«
Det är för att upprätthålla dessa värden som 5 juli-stiftelsen finns. På användarnas sida. Mot inskränkningar av det fria ordet online.
Och för mänskliga rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens även online. För ett fritt och öppet internet.
Hur har det då gått sedan resolutionen antogs? Det korta svaret är: Inte strålande.
Det finns uppenbara bovar i dramat, som Kina och Ryssland. Ibland blir det spektakulärt som när Belarus dirigerade ner ett passerande trafikflygplan – för att gripa en oppositionell bloggare. Skurkstater över hela världen vet att information är makt och handlar därefter.
Men problemen kryper närmare. Dels har vi de redan så utskällda sociala medierna. Klämda mellan motstridiga intressen tvingas de dra gränser för vad som får uttryckas.
Med tiden har de utsatts för allt mer tryck från politiken – som gärna ser att sociala media begränsar yttrandefriheten genom sina användarvillkor. Så att nämnda politiker inte behöver ta den striden genom lagstiftning, med tillhörande demokratisk process och debatt.
Det är – rätt eller fel – en allmänt utbredd uppfattning att människor censureras i sociala media av politiska skäl. Och vad som får sägas varierar uppenbarligen över tid.
Det finns tydliga drag av ängslighet över modereringsfrågan – när techföretagen tvingas förhålla sig till olika för tillfället trendande politiska drev och krav från särintressen.
En annan aktör är EU. På senare år har man presenterat en aldrig sinande ström av förslag som stryper internets frihet och öppenhet. Och som samtidigt ökar politikens makt över nätet.
Allt vi laddar upp skall inspekteras och godkännas av maskiner. Man har beslutat att alla medlemsstater skall ha statligt godkända nätgranskare. Och nu vill EU-kommissionen att all e-post och alla elektroniska meddelanden skall öppnas och dess innehåll granskas, av maskiner.
Potentialen för missbruk är enorm. Yttrandefriheten, liksom rätten till privatliv, naggas ständigt i kanten.
Sedan har vi den tilltagande polariseringen i samhällsdebatten. Enligt Uppsala Universitet anser 20% av svenska folket att grupper de ogillar inte fritt skall få uttrycka sina åsikter. Mer än 50% anser sig i dagens politiska klimat inte öppet kunna uttrycka sina åsikter.
Speciellt allvarligt blir det om åsiktsintoleransen letar sig in i offentlig verksamhet.
5 juli-resolutionen och de mänskliga rättigheterna handlar visserligen främst om individens fri- och rättigheter i förhållande till staten. Men under de tio år som gått kan man konstatera att hoten mot rätten att »utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer« hotas från allt fler håll.
5 juli-deklarationen är därför än viktigare idag än när den antogs.
Kampen går vidare!
Nu är det klart: EU förbjuder anonyma betalningar med kryptovaluta
EU:s ministerråd och Europaparlamentet har i veckan enats om att förbjuda anonyma betalningar med kryptovaluta. Nu återstår bara ett sista godkännande i Europaparlamentet, vilket mest är en formsak.
Som vi tidigare rapporterat håller EU på att förbjuda anonyma betalningar med kryptovaluta. EU-kommissionens förslag om en gräns på 1.000 € har fallit, vilket innebär att den nya lagstiftningen gäller alla betalningar oavsett belopp.
Detta gäller alla som använder digitala plånböcker hos serviceföretag (hosted wallets). De nya reglerna gäller även alla som har fristående plånböcker (un-hosted / self-hosted wallets) och som genomför betalningar på 1.000 € eller mer till hosted wallets, som då måste identifiera sig.
Det enda möjliga undantaget är följande (ur EU-kommissionens pressmeddelande):
»The rules do not apply to person-to-person transfers conducted without a provider, such as bitcoins trading platforms, or among providers acting on their own behalf.«
Det verkar dock som om att enskilda personer som har en self-hosted wallet måste hålla en förteckning över sina transaktioner och rapportera alla transaktioner på över 1.000 €.
Skälet man anger för den nya lagstiftningen är penningtvätt, brottslighet och terrorfinansiering.
Piratpartisterna i Europaparlamentet verkar vara de enda som protesterar. Patrick Breyer (PP, DE) säger:
»These rules will deprive law-abiding citizens of their financial freedom. For example, opposition figures like Alexei Nawalny are increasingly dependent on anonymous donations in virtual currencies. Banks have also cut off donations to Wikileaks in the past. With the creeping abolition of real and virtual cash, there is the threat of negative interest rates and the shutting off of the money supply at any time. We should have a right to be able to pay and donate online without our financial transactions being recorded in a personalised way.
There is no justification for effectively abolishing anonymous virtual payments: Where Virtual Assets have been used for criminal activities in the past, prosecution has been possible on the basis of the current rules. Banning anonymous crypto currency payments altogether will not have any significant effect on crime. The stated aim to tackle money laundering and terrorism is only a pretext to gain control over our private business.«
När förslaget först dök upp på vår radar skrev vi:
»Detta för att inte nämna säkerhetsriskerna med nya databaser för transaktioner med kryptovaluta. En honungsburk för cyberskurkar och för dem som vill snoka i folks liv.
Elefanten i rummet är att resten av världen inte kommer att bry sig om EU:s nya regler. Eller har man tänkt blockera alla de miljontals aktörer som handlar med eller i kryptovalutor utanför unionen?
EU är på väg att stifta en lag som inte går att upprätthålla. Samtidigt gör den miljontals vanliga människor till brottslingar om de använder sina egna kryptotillgångar utan att det rapporteras till staten. Detta är tecken på en dålig lag.
Dessutom driver vi ännu en del av IT-branschen ut ur EU genom överdriven reglering, ogenomtänkta lagar och onödigt krångel. Kryptovalutor kommer att forma vår framtid. Men Europa kommer inte längre att vara i framkant. Det hela är häpnadsväckande inskränkt.«
Länkar:
• EU-kommissionen: Crypto assets: deal on new rules to stop illicit flows in the EU »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Digital cash: EU to end anonymous payments in cryptocurrencies »
Tidigare, relaterad bloggpost:
• EU-förbud mot anonyma kryptobetalningar »
COM(2022) 209 – lagen som upphäver den digitala brevhemligheten
Är det nu den digitala brevhemligheten upphävs i EU? COM(2022) 209 – populärt kallad Chat Control – är ny lagstiftning som leder till granskning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer.
Med sitt förslag vill EU-kommissionen – med kommissionär Ylva Johansson i spetsen – att innehållet i din e-post, meddelanden och chattar skall granskas. För att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuellt utnyttjande av barn.
För vanliga, hederliga människor är detta naturligtvis ett gigantiskt intrång i den personliga integriteten.
Innehåll som folk lagrar på molntjänster kan också komma att granskas. En 18-årsgräns införs för meddelande- och chatt-appar. App-utvecklare som vägrar acceptera Chat Control kommer att utestängas från Googles och Apples app-stores.
Oaktat syftet är den digitala brevhemligheten under attack. Rätten till privatliv och privat kommunikation är faktiskt en mänsklig rättighet, inskriven i till exempel Europakonventionen.
Och syftet, det kan enkelt utökas. Terrorism är redan på bordet. Ministerrådet diskuterar Chat Control som ett generellt verktyg för brottsbekämpning.
Systemet kan även utökas till att spana efter vissa yttranden eller åsikter som anses vara problematiska. De potentiella riskerna för missbruk är enorma.
De mänskliga rättigheterna är ytterst till för att skydda individen mot staten. Och en av dessa rättigheter är den till privatliv och privat kommunikation.
De som skrev vår rättighetskatalog såg faran i att bryta brevhemligheten.
Men nu vill man alltså runda den ändå. Med maskiner som söker igenom vad vi skriver till varandra.
Vad kan möjligen gå fel?
Vill du läsa mer och ha länkar till bakgrundsmaterial? Klicka här »