Femte juli

Nätet till folket!

Länktips

Vi använder kategorin länktips dels när vi vill tipsa om något intressant, dels när vi publicerar andra poster med många och/eller bra länkar.

Nördarna som räddar Twitters själ?

av

Vilket liv det blev när Musk nu vill köpa Twitter. Litar man mindre på honom när det gäller det fria ordet än de nuvarande ägarna? Vilka är BlackRock, Morgan Stanley och det saudiska kungahuset.

Om jag får spekulera, så tror jag att Musk har idéer. Han har redan talat om open source. Tänk om han kan utnyttja Twitters användarbas för att skapa något verkligt universellt? Vad håller just nu på att bli tekniskt möjligt?

På Twitter skriver företagets medgrundare Jack Dorsey:

»In principle, I don’t believe anyone should own or run Twitter. It wants to be a public good at a protocol level, not a company. Solving for the problem of it being a company however, Elon is the singular solution I trust. I trust his mission to extend the light of consciousness.«

Detta handlar kanske om något mer än det fria ordet. En räddningsoperation för en teknisk vision.

• Bloomberg: Musk Is the ‘Singular Solution I Trust’ for Twitter, Dorsey Says »

EU-kommissionen låter samtidigt påpeka att det är den som bestämmer hur allt skall vara:

Social scoring testas nu även i Europa

av

Det system med social scoring som provats i delar av Kina har väckt uppmärksamhet och förfäran. Nu testas konceptet i Europa.

Italienska Bologna prövar nu en »Smart Citizen Wallet«. Det är en (än så länge) frivillig app, i vilken medborgarna kan samla poäng genom att till exempel sopsortera och åka kollektivt. En liknande app har testats i Rom.

Den som är duktig, lydig och välkammad kan komma att få olika former av rabatter.

Den stora frågan är OM detta skulle bli ett mer allmänt system – VEM är det då som skall bestämma VILKET BETEENDE som skall belönas eller straffas? Och på vilka grunder?

Det saknas inte politiska trender och en vilja till förmynderi som kan få genomslag här.

Man kan också fundera över om det är så bra att gradera medborgarna efter förment präktighet. Här finns en uppenbar risk att människor kommer att tillerkännas olika rättigheter inför staten. Som i Kina.

Detta för att inte nämna riskerna vad gäller skydd av persondata, rätten till privatliv och risken för övervakning.

Social scoring var en farlig och dålig idé i Kina – och är det även i Europa.

• Bologna führt Pilotprojekt für Sozialkredit-System ein »

Mer information och sämre säkerhet i EU:s nya superregister

av

Det franska EU-ordförandeskapet vill utvidga lagringen av DNA, biometrisk data och persondata – automatisera den och samköra allt med AI-baserade övervakningssystem.

Statewatch rapporterar:

»The French Presidency of the Council is seeking EU-wide comparisons of every DNA profile held by police forces against all those held by other national police forces, as well as EU policing agency Europol, as part of plans to upgrade the ‘Prüm’ network of police databases. It also hopes to automate the police exchange of facial images by eliminating requirements for human review.«

»The proposals come in an amended version of a proposal originally published by the European Commission in December 2021, which will upgrade the Prüm network of DNA, fingerprint and vehicle registration databases to include facial images and “police records”, as well as driving licence data, if the Council has its way.«

Man vill alltså se registrering av fler personuppgifter och underlätta för medlemsstaterna att göra automatiska sökningar i registren, utan mänsklig kontroll.

Vilket innebär att även myndigheter i länder som Rumänien kommer att få automatisk tillgång till flera av den svenska polisens databaser. Länder med dålig IT-säkerhet. Länder som redan har problem med korruption. Länder som misstänks läcka information till kriminella nätverk och främmande makt.

Med Europols nya mandat godkänns även dess tidigare olagliga lagring av data om personer som inte är misstänkta för brott. Man får också direkt tillgång till data hos bland andra Google och Microsoft. Allt det ovanstående kan nu knytas samman i ett nätverk, tillgängligt för myndigheterna i alla 27 EU-länder plus Storbritannien.

Det skall också noteras att Frankrike driver på för mer automatiserad och AI-baserad övervakning i realtid, kopplad till just sådana register som här diskuteras.

Riskerna för informationsläckage och missbruk är uppenbara.

• EU: Policing: France proposes massive EU-wide DNA sweep, automated exchange of facial images »

Nu granskas hemlig europeisk övervakning i politiska syften

av

Idag har Europaparlamentet startat utfrågningar om spionprogramvaran Pegasus, som bland annat använts för att spionera mot oppositionella i Polen och Spanien.

Pegasus är en spionprogramvara som tillverkas av israeliska NSO Group. Enkelt uttryckt möjliggör den hemlig dataavläsning och ger tillgång till det mesta som finns på en mobil eller surfplatta.

Det finns gott om exempel på hur Pegasus använts för att övervaka journalister och oppositionella runt om i världen. Det gäller även europeiska länder som Polen och Spanien.

Katalanska politiker, ledamöter av Europaparlamentet, jurister, människorättsaktivister och deras anhöriga är exempel på personer som övervakats med detta verktyg.

Att detta är ett demokratiskt problem är uppenbart. Men problemet är även tekniskt. För att kunna använda hemlig dataavläsning behöver myndigheterna utnyttja tidigare okända säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur. Dessa luckor lämnas sedan öppna, istället för att täppas till – för att övervakningen skall kunna fortsätta. På så sätt blir vi alla mindre säkra.

Även svensk polis använder sig av hemlig dataavläsning. Om det sker med Pegasus går inte att få reda på. Men svenska staten har alltså samma slags verktyg för övervakning som de länder som inte kunnat motstå frestelsen att använda den i politiska syften.

• Extensive Mercenary Spyware Operation against Catalans Using Pegasus and Candiru »
• More Polish opposition figures found to have been targeted by Pegasus spyware »
• Pegasus och annan statlig spyware sågas av FN-kommissionär »

Faran med dåliga AI-system i statens tjänst

av

Myndigheters användning av AI för kontroll av medborgarna har redan fått förfärande konsekvenser. Nu vill EU:s franska ordförandeskap utöka användningen.

I Nederländerna använde skattemyndigheten en dålig självlärande algoritm för att komma till rätta med bidragsfusk bland barnfamiljer. Resultatet blev katastrofalt.

Tiotusentals oskyldiga familjer drabbades av stora återbetalningskrav, som ödelade deras ekonomier. Människor begick självmord. Tusentals barn togs ifrån sina familjer.

Nu har skattemyndigheten dömts till 3,7 miljoner euro i böter. Regeringen tvingades avgå. Och tiotusentals människor har fått sina liv ödelagda.

Det kan hända igen – Frankrike driver på.

Detta kan vara bra att känna till när EU nu är på väg att sjösätta sin AI Act. Hittills har man varit försiktig vad gäller att använda AI för brottsbekämpning, just på grund av att det ibland kan gå fruktansvärt fel.

Nu flaggar det franska EU-ordförandeskapet för en kursändring som leder till ökad användning av AI bland de rättsvårdande myndigheterna. Speciellt gäller detta polisens användning av biometrisk data.

Vilket i sin tur ligger helt i linje med EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till system som samkör bland annat kameraövervakning med ansiktsigenkänning i realtid, övrig biometrisk data, AI-baserad beteendeanalys samt myndigheternas existerande och nya register. Redan för tio år sedan varnades för konsekvenserna av detta.

Inget datasystem är bättre än hur det utformas. Och självlärande AI-system tycks tendera att förvärra ogenomtänkt input över tid.

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

Länkar:
• Dutch scandal serves as a warning for Europe over risks of using algorithms »
• EU: AI Act: Plans to loosen controls on law enforcement use of artificial intelligence »
• Civil society calls on the EU to ban predictive AI systems in policing and criminal justice in the AI Act »

Podcast om EU:s förbud mot anonyma krypotobetalningar, nätcensur och ChatControl

av

Jag medverkar i podcasten Bara Bitcoin – som denna gång inte bara handlar om Bitcoin.

Vi diskuterar bland annat EU:s förslag om förbud mot anonyma betalningar med kryptovaluta, nätcensur och Trusted Flaggers i EU:s nya Digital Services Act samt förslaget om av-kryptering och granskning av all e-post och alla elektroniska meddelanden (ChatControl2).

Lyssna på Spotify eller där poddar finns »

EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring

av

EU-domstolen har idag – återigen – slagit fast att medlemsstater inte kan använda sig av olaglig datalagring i rättsfall.

Med anledning av ett uppmärksammat rättsfall på Irland upprepar EU-domstolen att medlemsstater inte får använda den datalagring som redan ogiltigförklarats av densamma i sina nationella domstolar.

2014 upphävde domstolen EU:s datalagringsdirektiv. Den slog fast att allmän, urskiljningslös lagring av data om medborgarnas tele- och datakommunikationer inte får förekomma utan konkret misstanke om brott. Sådan lagring strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Om datalagring alls skall förekomma måste den begränsas i omfattning och tid samt avse ett specifikt hot eller brott.

Vilket många medlemsstater i stort sett har struntat i. Domstolen skriver i ett pressmeddelande:

»The Court confirms that EU law precludes the general and indiscriminate retention of traffic and location data relating to electronic communications for the purposes of combating serious crime.

The national court may not impose a temporal limitation on the effects of a declaration of invalidity of a national law that provides for such retention.«

Dagens dom kan bli vägledande för domstolar i hela EU.

Länkar:
• EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »
• Reuters: Top EU court says phone data cannot be held ’indiscriminately’ »

EU-förbud mot anonyma kryptobetalningar

av

Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE) respektive ekonomi (ECON) föreslår ett förbud mot anonyma kryptobetalningar. En förordning kan komma mycket snabbt.

Det började med att EU-kommissionen föreslog ett förbud mot anonyma kryptobetalningar över 1.000 euro, vilket är dumt nog i sig.

En reglering kommer inte bara att drabba kryptobranschen, utan även alla som sänder eller tar emot betalning i kryptovaluta. Allt måste registreras.

Innan kryptotillgångar realiseras skall den handelsplats du använder kontrollera att du inte ägnar dig åt penningtvätt eller terrorfinansiering. Det blir med andra ord samma tjafs som om du försöker hantera kontanter på banken.

Som vanligt blir resultatet att bara de stora, etablerade aktörerna kommer att ha råd med all administration, all juridik och allt krångel. Startups och andra mindre aktörer på kryptomarknaden kommer att slås ut.

Service providers som handelsplatser skall registreras och godkännas. Alla andra skall stoppas. Hur man nu tänkt sig att det skall gå till.

Även enskilda personer som har en fristående (self-hosted) kryptoplånbok måste hålla en förteckning över sina transaktioner. I detta fall verkar det dock som om anmälningsplikt uppstår först vid transaktioner på över 1.000 euro.

Utöver penningtvätt och terrorfinansiering anger man även Rysslands invasion av Ukraina som skäl till förslaget. Vilket är ironiskt då kryptovalutor kan vara räddningen för många på flykt som inte har tillgång till sin ukrainska bank.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar förslaget:

»Banning anonymous crypto currency payments altogether would not have any significant effect on crime, but would deprive law-abiding citizens of their financial freedom. For example, opposition figures like Alexei Nawalny are increasingly dependent on anonymous donations in virtual currencies. Banks have also cut off donations to Wikileaks in the past. With the creeping abolition of real and virtual cash, there is the threat of negative interest rates and the shutting off of the money supply at any time. We should have a right to be able to pay and donate online without our financial transactions being recorded in a personalised way.«

»To disrupt the promising development of alternative and decentralised options in finance in this way is outrageous. We need to find ways to take the best features of cash into our digital future. The Pirates will continue to fight for the proposal to be thrown off the table.«

Detta för att inte nämna säkerhetsriskerna med nya databaser för transaktioner med kryptovaluta. En honungsburk för cyberskurkar och för dem som vill snoka i folks liv.

Elefanten i rummet är att resten av världen inte kommer att bry sig om EU:s nya regler. Eller har man tänkt blockera alla de miljontals aktörer som handlar med eller i kryptovalutor utanför unionen?

EU är på väg att stifta en lag som inte går att upprätthålla. Samtidigt gör den miljontals vanliga människor till brottslingar om de använder sina egna kryptotillgångar utan att det rapporteras till staten. Detta är tecken på en dålig lag.

Dessutom driver vi ännu en del av IT-branschen ut ur EU genom överdriven reglering, ogenomtänkta lagar och onödigt krångel. Kryptovalutor kommer att forma vår framtid. Men Europa kommer inte längre att vara i framkant. Det hela är häpnadsväckande inskränkt.

Så vad händer nu? Europaparlamentet skall rösta om saken i plenum. Det kan ske redan denna vecka, även om ärendet inte kommit upp på dagordningen ännu. Annars lär det bli i början av maj.

Sedan går frågan till trilogförhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. Utfallet av dessa förhandlingar skall sedan godkännas av både ministerrådet och parlamentet. Sedan blir det lag. (Under vissa förutsättningar kan det gå ännu snabbare.)

Som det ser ut nu kommer parlamentet att rösta igenom utskottens förslag med bred majoritet – om det inte uppstår en folkstorm illa kvickt.

Länkar:
• Coindesk: EU Parliament Passes Privacy-Busting Crypto Rules Despite Industry Criticism »
• Euronews: EU lawmakers back tough traceability rules on crypto transfers in fight against money laundering »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Digital cash: EU Parliament attacks anonymous payments in cryptocurrencies »

Varannan svensk vågar inte uttrycka sin åsikt

av

Varannan svensk ägnar sig åt självcensur. Och halva befolkningen vill inskränka sina meningsmotståndares demokratiska rättigheter.

SOM-institutet har genomfört en opinionsundersökning med en del uppseendeväckande resultat.

  • 53% av svenskarna svarade att de inte anser sig kunna tala öppet om sina uppfattningar eftersom andra kan tycka att de är stötande.
  • 21% av svenskarna kan tänka sig att inskränka den grundlags­stadgade rätten att få uttrycka sina åsikter i tal och skrift, för grupper de själva ogillar.
  • C:a 35% är beredda att upphäva dessa gruppers rätt att demonstrera eller att bilda en organisation.
  • 45% ansåg att personer som tillhör den ogillade gruppen inte borde få kandidera till riksdagen.
  • De mest ogillade grupperna var sverigedemokrater, vaccinmotståndare, abortmotståndare och muslimer.
  • Minst toleranta mot andra är de som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.

Hälften av svenskarna vågar alltså inte säga vad de tycker. Och nästan hälften av befolkningen vill inskränka de demokratiska rättigheterna för andra, vars åsikter man inte delar.

Vad är det för demokrati om hälften av befolkningen skräms till tystnad?

Principen om allas lika rättigheter är central för en demokratisk rättsstat. Det är när man lämnat den som man öppnat för historiens mörkaste kapitel.

Givet dessa siffror är det kanske inte konstigt att så få bryr sig när internets frihet inskränks, information censureras och kontrollstaten rullas ut.

• Läs mer: Intolerans och självcensur präglar det politiska klimatet »

Oklart om överföring av persondata från EU till USA, trots uppgifter om provisoriskt avtal

av

Ännu en gång annonseras ett avtal om överföring av persondata från EU till USA. Och ännu en gång tycks man ha missat kärnfrågan.

Det har meddelats att EU och USA har ingått ett nytt preliminärt avtal för att reglera överföring av europeisk persondata (från Facebook, Google och många andra) till USA.

Någon text att ta ställning till finns dock inte ännu. Och man har inte förklarat hur man tänkt komma runt de problem som fällde den senaste varianten av EU-US Privacy Shield.

Kärnfrågan gäller EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och risken för att europeisk användardata kan komma att hamna i den amerikanska massövervakningens händer.

Enkelt uttryckt vill EU att samma skydd skall gälla för persondata som överförs till USA som för persondata som lagras i EU.

Kommer man inte runt detta, då är risken uppenbar att EU-domstolen kommer att ogiltigförklara avtalet, på samma grund som de tidigare varianterna.

Och än så länge finns inga tecken på att den underliggande principfrågan är löst.

Juristen Max Schrems driver motståndet mot överföring av persondata till USA som inte håller europeisk standard. Han säger:

»We already had a purely political deal in 2015 that had no legal basis. From what you hear we could play the same game a third time now. The deal was apparently a symbol that von der Leyen wanted, but does not have support among experts in Brussels, as the US did not move.«

Det ser med andra ord ut som om överföringen av persondata från EU till USA kommer att hänga i luften ett tag till. Tyvärr, då detta innebär stor osäkerhet för många företag.

Länkar:
• Början på slutet på molnkaoset? Nytt provisoriskt avtal mellan USA och EU »
• ”Privacy Shield 2.0”? – First Reaction by Max Schrems »
• EU, US strike preliminary deal to unlock transatlantic data flows »

Relaterat:
• Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA »