Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Statligt godkända nätgranskare och gränsöverskridande nätcensur – klubbat av Europaparlamenet

av 2 kommentarer

EU:s Digital Services Act (DSA) har nu klubbats av Europaparlamentet. Lagpaketet är problematiskt på flera sätt och de flesta bra förslag som diskuterats har försvunnit under lagstiftningsprocessen.

Statligt godkända nätgranskare – Trusted Flaggers / betrodda anmälare – som skall rekommendera vilket innehåll som sociala media skall ta bort blir nu verklighet i alla EU-länder. Dessa förväntas företräda »kollektiva intressen«, vilket öppnar för olika särintressen att censurera internet.

Vi kommer också att få gränsöverskridande nedtagningsorder. Vilket innebär att myndigheter i till exempel Ungern, Polen och Frankrike kan beordra att innehåll skall plockas bort från svenska plattformar och servrar. Detta även om innehållet i fråga inte är olagligt här.

Den goda nyheten är att den som får innehåll censurerat i sociala media skall informeras om varför det sker och få möjlighet att överklaga.

Under resans gång har ett antal bra förslag skalats bort. Det blir ingen rätt till anonymitet online. Ingen rätt till kryptering. Inget förbud mot datalagring. Och inget förbud mot uppladdningsfilter.

Man kan även notera att EU nu fått ännu mer reglering och politisk styrning av nätet. Vilket lär komma att bidra till att startups (morgondagens Google, Facebook och Twitter) kommer att etablera sig utanför unionen.

DSA är nu i princip färdigbehandlad och det återstår att se hur den kommer att tillämpas i medlemsländerna. Det skall bli speciellt intressant att se vilka som blir Trusted Flaggers.

Nu är det klart: EU förbjuder anonyma betalningar med kryptovaluta

av 1 kommentar

EU:s ministerråd och Europaparlamentet har i veckan enats om att förbjuda anonyma betalningar med kryptovaluta. Nu återstår bara ett sista godkännande i Europaparlamentet, vilket mest är en formsak.

Som vi tidigare rapporterat håller EU på att förbjuda anonyma betalningar med kryptovaluta. EU-kommissionens förslag om en gräns på 1.000 € har fallit, vilket innebär att den nya lagstiftningen gäller alla betalningar oavsett belopp.

Detta gäller alla som använder digitala plånböcker hos serviceföretag (hosted wallets). De nya reglerna gäller även alla som har fristående plånböcker (un-hosted / self-hosted wallets) och som genomför betalningar på 1.000 € eller mer till hosted wallets, som då måste identifiera sig.

Det enda möjliga undantaget är följande (ur EU-kommissionens pressmeddelande):

»The rules do not apply to person-to-person transfers conducted without a provider, such as bitcoins trading platforms, or among providers acting on their own behalf.«

Det verkar dock som om att enskilda personer som har en self-hosted wallet måste hålla en förteckning över sina transaktioner och rapportera alla transaktioner på över 1.000 €.

Skälet man anger för den nya lagstiftningen är penningtvätt, brottslighet och terrorfinansiering.

Piratpartisterna i Europaparlamentet verkar vara de enda som protesterar. Patrick Breyer (PP, DE) säger:

»These rules will deprive law-abiding citizens of their financial freedom. For example, opposition figures like Alexei Nawalny are increasingly dependent on anonymous donations in virtual currencies. Banks have also cut off donations to Wikileaks in the past. With the creeping abolition of real and virtual cash, there is the threat of negative interest rates and the shutting off of the money supply at any time. We should have a right to be able to pay and donate online without our financial transactions being recorded in a personalised way.

There is no justification for effectively abolishing anonymous virtual payments: Where Virtual Assets have been used for criminal activities in the past, prosecution has been possible on the basis of the current rules. Banning anonymous crypto currency payments altogether will not have any significant effect on crime. The stated aim to tackle money laundering and terrorism is only a pretext to gain control over our private business.«

När förslaget först dök upp på vår radar skrev vi:

»Detta för att inte nämna säkerhetsriskerna med nya databaser för transaktioner med kryptovaluta. En honungsburk för cyberskurkar och för dem som vill snoka i folks liv.

Elefanten i rummet är att resten av världen inte kommer att bry sig om EU:s nya regler. Eller har man tänkt blockera alla de miljontals aktörer som handlar med eller i kryptovalutor utanför unionen?

EU är på väg att stifta en lag som inte går att upprätthålla. Samtidigt gör den miljontals vanliga människor till brottslingar om de använder sina egna kryptotillgångar utan att det rapporteras till staten. Detta är tecken på en dålig lag.

Dessutom driver vi ännu en del av IT-branschen ut ur EU genom överdriven reglering, ogenomtänkta lagar och onödigt krångel. Kryptovalutor kommer att forma vår framtid. Men Europa kommer inte längre att vara i framkant. Det hela är häpnadsväckande inskränkt.«

Länkar:
• EU-kommissionen: Crypto assets: deal on new rules to stop illicit flows in the EU »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Digital cash: EU to end anonymous payments in cryptocurrencies »

Tidigare, relaterad bloggpost:
• EU-förbud mot anonyma kryptobetalningar »

COM(2022) 209 – lagen som upphäver den digitala brevhemligheten

av Lämna en kommentar

Är det nu den digitala brevhemligheten upphävs i EU? COM(2022) 209 – populärt kallad Chat Control – är ny lagstiftning som leder till granskning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer.

Med sitt förslag vill EU-kommissionen – med kommissionär Ylva Johansson i spetsen – att innehållet i din e-post, meddelanden och chattar skall granskas. För att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuellt utnyttjande av barn.

För vanliga, hederliga människor är detta naturligtvis ett gigantiskt intrång i den personliga integriteten.

Innehåll som folk lagrar på molntjänster kan också komma att granskas. En 18-årsgräns införs för meddelande- och chatt-appar. App-utvecklare som vägrar acceptera Chat Control kommer att utestängas från Googles och Apples app-stores.

Oaktat syftet är den digitala brevhemligheten under attack. Rätten till privatliv och privat kommunikation är faktiskt en mänsklig rättighet, inskriven i till exempel Europakonventionen.

Och syftet, det kan enkelt utökas. Terrorism är redan på bordet. Ministerrådet diskuterar Chat Control som ett generellt verktyg för brottsbekämpning.

Systemet kan även utökas till att spana efter vissa yttranden eller åsikter som anses vara problematiska. De potentiella riskerna för missbruk är enorma.

De mänskliga rättigheterna är ytterst till för att skydda individen mot staten. Och en av dessa rättigheter är den till privatliv och privat kommunikation.

De som skrev vår rättighetskatalog såg faran i att bryta brevhemligheten.

Men nu vill man alltså runda den ändå. Med maskiner som söker igenom vad vi skriver till varandra.

Vad kan möjligen gå fel?

Vill du läsa mer och ha länkar till bakgrundsmaterial? Klicka här »

En grundlig sågning av #ChatControl

av 4 kommentarer

Bloggen Lawfare levererar svidande kritik mot EU-kommissionens förslag om Chat Control / meddelandekontroll. Läs mer nedan, där du även hittar länkar och resurser i ämnet.

#ChatControl är nätaktivisternas namn på EU-kommissiones förslag för att bekämpa (känd och tidigare okänd) barnpornografi samt sexuella övergrepp mot barn online.

Förslaget innebär bland annat att innehållet i dina meddelanden och din e-post skall granskas. (Artikel 7.) Och för att så skall kunna ske måste dess kryptering brytas eller kringgås, vilket är ytterst olämpligt.

Dessutom kommer det att leda till en 18-årsgräns för användning av meddelandeappar. (Artikel 6.)

Kritiken har varit omfattande. Till exempel står den ovan nämnda meddelandekontrollen i strid med vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa är att anse som grundläggande mänskliga rättigheter.

Nyligen levererade Lawfare-bloggen en omfattande och genomarbetad kritik, som är rekommenderad läsning. Några nedslag i texten:

»The EU proposal would undo 20 years of progress in securing communications, while employing a set of technologies unlikely to achieve its stated goals. Even worse, the solutions it proposes for handling CSAM would create national security risks by weakening the best tool available for securing communications, end-to-end encryption, and defining a mission without the technology to accomplish it.«

»This lack of current technology leads to the fundamental flaw of the EU proposal. The proposal sets up a bureaucracy requiring industry solutions to a problem that no one—not service or hosting providers, nor governments—has technical solutions for or knows how to operate at this scale.«

»(A) lack of technical methods to effectively accomplish what the proposal claims to do with a strong likelihood that the technologies at hand would fail to produce the desired effect.«

»EU human rights law requires that surveillance solutions be proportionate. The proposal argues that the recommendations are indeed proportionate, but it does so on the basis of technology that does not yet exist (“EU Centre should facilitate access to reliable detection technologies to providers”). A surveillance solution with a low likelihood of accomplishing its goals without impeding fundamental privacy protections cannot be proportionate. Until and unless there is a technology that satisfies the requirements of low false positives and false negatives successfully operating at scale on encrypted communications, the claim that this proposal is proportionate is not a meaningful one.«

Förslaget har försenats på vägen, huvudsakligen på grund av dess bristande kontakt med verkligheten och dess nonchalans inför grundläggande mänskliga rättigheter. Kritiken inifrån EU-kommissionen har också varit hård.

Läs mer:
• EU-kommissionens förslag »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Resurs-sida: Chatcontrol.eu »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl ›
• Går Chat Control att stoppa? »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• EU-förslag: 18-årsgräns för alla meddelandeappar »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »

EU-förslag: 18-årsgräns för alla meddelandeappar

av 2 kommentarer

Alla appar och tjänster som kan användas för kommunikation online kommer att få en 18-årsgräns, om EU-kommissionär Ylva Johansson får som hon vill. Lagförslaget ligger redan på bordet.

EU-kommissionen förslår i COM/2022/209 (artikel 6) att alla appar och tjänster som är möjliga att använda för sexuella närmanden mot minderåriga skall kräva verifiering av användarens ålder – så att de inte används av personer yngre än 18 år.

Alla meddelandeappar, chattar med mera kan användas på detta sätt. Till och med onlinespel med meddelande- eller chatfunktion. Strikt tolkat kan det även gälla Instagram och TikTok. Facebook Messenger och Twitter är två solklara fall.

Detta innebär – om förslaget blir verklighet – att i princip alla populära appar för kommunikation mellan unga människor kommer att få en 18-årsgräns.

Att förbjuda elektronisk kommunikation mellan personer yngre än 18 år känns milt uttryckt en smula världsfrånvänt och orimligt.

Åldersgränsen är tänkt att upprätthållas genom verifiering av användarens ålder i t.ex. Apples och Googles app-stores.

Vilket i sin tur gör anonym användning omöjlig. Detta kommer att drabba journalister, advokater, människorättsaktivister, whistleblowers och många andra som har ett fullt rimligt behov av att kunna kommunicera anonymt.

Läs mer:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »

• Youtube: Chat Control is a stupid and dangerous idea (feat. MEP Patrick Breyer) »

Chat Control är en idiotisk och farlig idé

av 4 kommentarer

EU-kommissionen föreslår obligatorisk granskning av innehållet i all e-post, alla elektroniska meddelanden, chattar, IP-samtal, Zoom-möten och allt du lagrar på molntjänster. Åldersgräns skall införas för alla appar som kan användas för elektronisk kommunikation, vilket innebär att ingen kommer att kunna vara anonym på nätet.

Syftet är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Men förslaget har gigantiska luckor, som innebär att sådana övergrepp kan ske ändå. Istället offras vanligt, hederligt folks rätt till privat kommunikation.

Vi bad ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (Piratpartiet, Tyskland) förklara närmare i videon ovan.

Youtube: Chat Control is a stupid and dangerous idea (feat. MEP Patrick Breyer) »

EU-domstolen: Sluta med urskiljningslös lagring av data om våra resor inom EU

av Lämna en kommentar

EU-domstolen kräver misstanke om brott och säger nej till urskiljningslös lagring och analys av data om våra flygresor inom EU.

EU:s PNR-direktiv (Passenger Name Record) föreskriver att persondata skall samlas in och behandlas vad gäller flygresor till och från EU. Syftet är att bekämpa terrorism och grov brottslighet.

Direktivet gör det även möjligt (men inte obligatoriskt) för medlemsstater att samla in PNR-data för resor inom EU. Det är detta som nu prövats.

Ur EU-domstolens pressmeddelande (PDF):

»The Ligue des droits humains (LDH) is a not-for-profit association which filed an action for annulment with the Cour constitutionnelle (Constitutional Court, Belgium) in July 2017 against the Law of 25 December 2016 which transposed into domestic law the PNR Directive, the API Directive and also Directive 2010/65. According to LDH, that law infringes the right to respect for private life and the right to the protection of personal data guaranteed under Belgian and EU law. It criticises, first, the very broad nature of the PNR data and, secondly, the general nature of the collection, transfer and processing of those data. In its view, the law also infringes the free movement of persons in that it indirectly re-establishes border controls by extending the PNR system to intra-EU flights, as well as to transport by other means within the European Union.«

Och idag meddelar EU-domstolen sin dom. PNR-direktivet som sådant får grönt ljus, men enkelt uttryckt med följande begränsningar för resor inom EU:

  • Det måste finnas en misstanke om brott och/eller en eller flera misstänkta.
  • PNR-direktivet får endast användas för att bekämpa terrorism och allvarlig brottslighet.
  • PNR-registrering vad gäller resor inom EU skall begränsas till vad som är strikt nödvändigt.
  • Endast vid konkreta hot får PNR-data för alla flyg samlas in och analyseras.
  • Om det inte föreligger ett överhängande terrorhot får PNR endast användas för vissa resemönster eller flyglinjer där det finns indikationer på allvarlig brottslighet.
  • PNR-data får endast samköras mot register över personer som är misstänkta, efterlysta eller under utredning.
  • För att undvika falska flaggningar måste alla positiva träffar verifieras manuellt.
  • PNR-data får lagras högst sex månader, om ingen ny relevant information tillkommer.

EU-domstolen lutar sig alltså mot samma princip som vad gäller datalagringen: Det är inte tillåtet med svepande, urskiljningslös insamling av data utan misstanke om brott.

Läs mer i EU-domstolens pressmeddelande:
• The Court considers that respect for fundamental rights requires that the powers provided for by the PNR Directive be limited to what is strictly necessary (PDF) »

Nu klubbas EU:s Digital Services Act

av Lämna en kommentar

Statligt utsedda nätgranskare och gränsöverskridande nätcensur blir konsekvensen av EU:s Digital Services Act, som just nu är på väg att godkännas.

Idag har EU:s ministerråd godkänt den (bakom stängda dörrar) slutförhandlade Digital Services Act (DSA). I morgon väntas Europaparlamentets utskott för den inre marknaden (IMCO) göra det samma. Sedan återstår bara ett sista OK från Europaparlamentet i plenum.

Detta innebär bland annat att statligt utsedda nätgranskare – så kallade Trusted Flaggers – med rätt att rekommendera sociala media att ta bort innehåll blir verklighet. Dessa skall, enligt dokumenten, företräda »kollektiva intressen« och kommer att ha en direktlina till de olika sociala plattformarna så att deras rekommendationer prioriteras.

Vi kommer även att få gränsöverskridande nedtagningsorder. Vilket innebär att myndigheter i ett EU-land kan beordra att innehåll skall censureras i en annan medlemsstat – även om detta innehåll inte är olagligt i det senare. Vad kan möjligen gå fel?

Det är även intressant vad som inte finns i DSA. Det finns ingen rätt till anonymitet. Inte någon rätt till kryptering. Det finns inte heller något skydd mot svepande datalagring eller uppladdningsfilter.

Nu återstår att se hur DSA kommer att tillämpas. Till exempel vilka som blir statligt utsedda nätgranskare och hur deras mandat kommer att omsättas i praktiken.

• Läs mer: Digital Service Act shows EU‘s unwillingness to take digital age into its own hands »

Så skapas EU:s nät- och övervakningslagar

av 1 kommentar

EU:s grumliga beslutsprocess leder till att det stiftas dåliga och farliga lagar utan att någon hinner reagera. Detta gäller inte minst frågor som rör internets frihet och övervakning.

Lagar som tvingar fram uppladdningsfilter. Statligt godkända nätgranskare. Av-kryptering och granskning av innehållet i alla medborgares e-post, meddelanden, chattar och övriga elektroniska kommunikationer. Det är tre saker som är aktuella i EU just nu.

Massor av saker vi varnat för är nu lag. Och mer är på väg. Om jag får kika i kristallkulan kan frågan om desinformation komma att bli het. Den har stor potential för ogenomtänkta lagförslag.

Ett skäl till strömmen av dåliga och farliga lagar är den vägg av byråkrati, snårigheter, brutna länkar, fikonspråk, arrogans och direkt hemlighetsmakeri som omger EU:s beslutsprocess. Jag vet, jag har jobbat i Europaparlamentet.

Till och med som aktivt intresserad är det svårt att få fram relevant information. Det är enklare att googla något än att försöka hitta det via EU-institutionernas hemsidor.

Sedan måste man sålla. Det kan läggas tusentals ändringsförslag på vägen – i vilka djävulen sitter i detaljerna. Det hela blir oöverskådligt.

Till EU:s nya AI Act har det lagts 3.312 ändringsförslag i Europaparlamentet. Dessa kommer utskottsledamöterna sedan att rösta om, under forcerade former som ibland inte ger tid för varesig eftertanke eller analys. Sedan kan det komma fler ändringar i plenum.

Och när parlamentet och ministerrådet sedan sagt sitt om EU-kommissionens förslag – då låser man in sig bakom stängda dörrar i en så kallad trilog. Det är där allt görs upp, utan insyn. Sedan brukar det mest vara en formsak att få de folkvalda och medlemsstaterna att godkänna den slutliga kompromissen.

I en sådan miljö kan nästan vad som helst glida igenom utan att media och allmänhet hinner reagera. I den mån de alls är medvetna om vad som pågår.

Det är ett demokratiskt problem.

Den ständiga striden om datalagring

av 5 kommentarer

Under ett par årtionden har datalagring varit en het stridsfråga i EU. Ständigt presenterar medlemsstaterna ny lagstiftning på området – som gång på gång slås ner av EU-domstolen och/eller av nationella författningsdomstolar.

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringsdirektiv. Den menat att urskiljningslös lagring av data om alla medborgares alla telekommunikationer strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privat korrespondens.

Det hindrar dock inte medlemsstaterna från att vilja datalagra ändå. Till exempel försöker Belgien komma runt EU-domstolens beslut genom att lagstifta om datalagring som inriktas på vissa platser och individer. Men i praktiken innebär även detta förslag att alla människor som rör sig ute i samhället kommer att drabbas.

När Frankrike försökte gå fram med ny lagstiftning sa landets konstitutionella råd nej – med hänvisning till den franska Deklarationen om om mänskliga och medborgerliga rättigheter från 1789.

Danmark, Irland, Portugal och Tjeckien är andra exempel på länder som obstruerar mot EU-domstolens beslut.

Även Sverige har stiftat en lag om datalagring som försöker kringgå EU-domstolens beslut, men som av allt att döma ändå strider mot det.

Undantaget är Tyskland, där landets nya koalitionsregering säger att man tänker sluta med datalagring.

Nyligen hölls ett panelsamtal om frågan med experter och aktivister från olika EU-länder. Bland annat påpekades att EU-kommissionen måste sluta stå på ministerrådets sida i frågan. Istället måste kommissionen leva upp till sin roll som fördragens väktare (i vilka de mänskliga rättigheterna ingår) och stå upp för EU-domstolens beslut.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:

»The bulk collection of information on non-suspects everyday communications and movements constitutes an unprecedented attack on our right to privacy and is the most invasive method of mass surveillance directed against the state’s own citizens. (…) The anecdotal results are nowhere close to the damage this surveillance weapon inflicts on our societies, as a recent survey found. The persistent violation of fundamental rights, circumvention of case-law, pressuring of judges and ignorance of facts is an attack on the rule of law we need to stop!«

• Läs mer och se en video från panelsamtalet »