EU: Frankrike och Tyskland sägs ha gjort upp om uppladdningsfilret

Frågan om EU:s upphovsrättsdirektiv gick som bekant i stå i samband med EU:s senaste ministerrådsmöte.

I slutet av förra veckan fick vi denna information via RadioBruxellesLibera:

What next? Germans and French should soon let us know what they have decided under the support of the Commission. We understand that next COREPER I meeting is scheduled on February 8, while the Trilogue could take place on February 11. The last plenary session of the Parliament is scheduled in April 2019 but, for technical reasons, it would be advisable for the copyright legislator to close the file in March 2019.

Den senaste informationen är att Frankrike och Tyskland nu har kommit överens. För artikel 13 – uppladdningsfiltret – innebär det att man vill köra på som tidigare. Man sägs även ha skrotat tanken på ett undantag för mindre företag och plattformar.

Detta gör det extra viktigt att Sverige står fast vid sitt nej till artikel 11 och 13, vilket meddelades på förra ministerrådsmötet. Där står nu hoppet till en blockerande minoritet.

Nästa ministerråds- eller COREPER 1-möte skall hållas fredag den 8 februari. Om man bestämmer sig för att gå vidare där kan en ny trialog-förhandling äga rum redan i början av nästa vecka.

Fortsättning följer.

5 juli-podden #72: Så vill Sveriges nya regering övervaka oss

Klicka här för att visa innehåll från YouTube

Sverige har fått en regering och den är ivrig att lägga fram nya förslag om datalagring och övervakning till riksdagen. Det handlar bland annat om den så kallade statstrojanen.

I EU har upphovsrättsdirektivet fått oväntad kritik från ett antal medlemsländer i ministerrådet – efter att Rumänien fuckat upp som ordförandeland.

Dessutom uppmärksammar vi en terrorförordning som är under utarbetning i EU och som även den innehåller ett uppladdningsfilter.

5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Avsnitten finns även på Soundcloud:

Klicka här för att visa innehåll från SoundCloud

Följ oss här:

Ladda ner avsnittet här:

72: Så vill Sveriges nya regering övervaka oss (MP3)

EU:s glömda förslag om automatiserad nätcensur

Samtidigt som debatten rasar om uppladdningsfiltret i EU:s nya direktiv om upphovsrätt finns ännu ett förslag som innehåller automatiserad nätcensur: Regulation on Dissemination of Terrorist Content Online.

Det handlar om en ny förordning som skall stoppa terrorelaterat innehåll på nätet. (Av erfarenhet vet vi att sådana förslag, på något magiskt sätt, snabbt brukar utökas med det luddiga begreppet hatfullt innehåll i största allmänhet.)

Förordningen stadgar inte bara att visst innehåll snabbt skall plockas bort av de plattformar där det publiceras. Den kräver även att sådant material inte skall kunna laddas upp igen, när det väl plockats ner.

Hur man än vänder och vrider på frågan – så innebär detta att allt som laddas upp måste granskas, analyseras och i förekommande fall censureras. Vilket är en övermänsklig uppgift. Så detta måste hanteras automatiskt.

Åter flyttas alltså frågan om yttrandefrihet och censur från lagar och domstolar till nätplattformarnas användarvillkor och algoritmer. Vilket inte är lämpligt i en demokratisk rättsstat.

Läs mer: WITNESS brings together voices to push back on dangerous EU “Dissemination of Terrorist Content” proposal »

Artikel 11 gör internet obegripligt

En nyhet via Breakit.se: Google har börjat testa vad som händer om artikel 11 (den så kallade länkskatten) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt blir verklighet. Resultatet blir rena, totalt intetsägande och obegripliga länkar – helt utan rubrik, bild eller beskrivning – till de sökresultat på Google som är tidningsartiklar eller som kommer från de stora mediehusen.

Det är så det blir, om artikel 11 blir verklighet. Enda alternativet är att Google skriver avtal med och betalar licenspengar till alla medieföretag i hela EU. Vilket är helt ohanterligt.

Naturligtvis kommer folk inte att klicka på rena länkar som saknar rubrik eller beskrivning. Resultatet kommer att bli det samma som när systemet testats i Spanien och Tyskland – det vill säga minskad trafik till mediehusens siter.

En annan erfarenhet från dessa två länder är att mindre medieföretag drabbas extra hårt, eftersom de är mer beroende av inlänkar än de stora drakarna.

Priset för artikel 11 kan bli att Google News drar sig ur EU och att en stor del av Googles sökresultat blir helt obegripliga och därmed meningslösa. Och Facebook? En rimlig bedömning är att de kommer att teckna licensavtal med några av de största medierna i varje land – och blockera länkning till alla andra mediasiter, i vart fall med den vanliga »förhandsvisningen«.

Detta framstår som fullständigt idiotiskt, sett ur mediehusens affärsperspektiv. Samtidigt kommer man att begränsa det fria, demokratiska samtalet på internet om det inte går att länka på ett vettigt sätt. Möjligen kommer resultatet att bli att läsandet på internet kommer att söka sig över till (de av gammelmedia så hett avskydda) alternativa nyhetskällorna.

De stora mediehusen binder helt enkelt ris åt egen rygg när de försöker lobba igenom artikel 11.

Länk: Här är Google-testet som ska skrämma de svenska medierna »

Facebook: Mer transparens för annonser i EU-valet

Nervositeten ökar inför EU-valet:

Facebook will implement tools to make political advertising more transparent during the upcoming European Parliament election, including so-called issue-ads, the company announced Monday.

“In late March, we will launch new tools to help prevent interference in the upcoming election and make political advertising on Facebook more transparent,” Nick Clegg, the company’s newly appointed VP for global affairs and communications, said at a Brussels event today. (…)

People and organizations wishing to run political ads will need to be authorized by the platform and all ads will have to contain “paid for by” disclaimers, Clegg said.

Transparens är bra. Men att de som vill annonsera i samband med EU-valet måste godkännas i förväg kan bli stökigt. Speciellt som vissa av EU:s makthavare tycks betrakta all kritik som fake news. Och det finns ju redan ett nära samarbete mellan EU och Facebook för att försöka styra upp innehållet på sociala media.

Politico.eu: Facebook to roll out ad transparency rules ahead of European election »

Länkskatten: Google News hotar stänga ner i EU

Google News kommenterar artikel 11 (»länkskatten«) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt:

”Google News might quit the continent in response to the directive, said Jennifer Bernal, Google’s public policy manager for Europe, the Middle East and Africa. The internet company has various options, and a decision to pull out would be based on a close reading of the rules and taken reluctantly, she said.”

Läs mer hos Techdirt: Google Threatens To Shut Down Google News In Europe Over Article 11 As Publishers Whine About ’Publicity Stunt’ »

GDPR – skyddsängel eller monster?

EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) blev kändis över en natt, när alla företag tvingades ta ansvar för de persondata de samlar in och lagrar – och alla användare med ett klick tvingades bekräfta att de frivilligt ger bort sin persondata. Reaktionerna blev mest gnäll.

Kritiken är fullt begriplig. Men intentionerna var goda. Jag såg själv delar av processen när jag jobbade i Bryssel. Tanken var att alla användare skall ha rätten till och kontrollen över sin persondata. Vilket omfattar »rätten att bli glömd« – som inte alls var till för att dölja spår på nätet, utan för att man skall »få tillbaka« sin persondata om man lämnar till exempel Facebook.

Sedan blev det som det blev när EU tröskade fram ny förordning. Än en gång tycks EU:s beslutsgång ha varit att först beslutar man, sedan debatterar man, därefter tar man reda på fakta. Som så många andra förordningar blev GDPR stor, ohanterlig, betungande och med bristande markkontakt.

Frågan är om GDPR över huvud taget är hanterlig.

Det kan vi kanske få reda på nu, tack vare den ihärdige österrikiske nätaktivisten Max Schrems.

Schrems har anmält ett antal större företag som strömmar underhållning för brott mot GDPR. Vad det handlar om är hur dessa företag hanterat en begäran om att få ut egna persondata. Svaret är: dåligt nog för att motivera anmälan av företagen i fråga. Vilket nu satt igång en process som kan sluta i böter på flera miljarder euro.

Utöver anmälan som sådan riktar detta ljuset mot den större frågan: Går det över huvud taget att leva upp till allt GDPR kräver och föreskriver?

Det är rätt uppenbart att GDPR, beaktad till sista bokstav, skulle göra vissa företags verksamhet i princip omöjlig. I vart fall på den europeiska marknaden.

Det som gör mig orolig är det syns ett mönster, att EU håller på att reglera sönder hela informations- och kunskapsekonomin. (Nu senast med ett missriktat direktiv om upphovsrätt.) Om detta fortsätter kommer så väl svenska IT-entreprenörer som utländska investerare att göra sina satsningar utanför EU. Det kan till och med uppstå en digital järnridå – om företag, plattformar och  tjänster på nätet väljer att blockera användare från EU. Helt enkelt på grund av vår överambitiösa, snåriga och verklighetsfrånvända lagstiftning.

Vilket skulle placera oss i internets bakvatten.

HAX

Läs mer: Max Schrems Files New Privacy Complaints That Seem To Show The Impossibility Of Complying With The GDPR »

Goda nyheter: Artikel 11 & 13 har stött på patrull i ministerrådet

EU:s ministerråd har sagt nej till det senaste förhandlingsmandatet vad gäller det nya direktivet om upphovsrätt. Speciellt skall det ha varit artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret) som satt käppar i hjulet.

Glädjande nog är Sverige ett av de länder som sagt stopp och bildat en blockerande minoritet i ministerrådet. Det är oklart om regeringen drabbats av eftertankens kranka blekhet, fått en lidnersk knäpp eller om den reagerat på den växande opinion som vill stoppa artikel 11 & 13.

Hur som helst var det rätt sak att göra, vilket förtjänar beröm och uppmuntran. Låt oss rikta en tacksamhetens tanke till dem som dragit i rätt trådar bakom kulisserna.

Det är också möjligt att det rumänska EU-ordförandeskapet (som sitter första halvåret 2019) ofrivilligt lyckats sänka förhandlingsmandatet genom sin egen inkompetens. Till exempel har man framfört märkliga åsikter som att det är OK att ladda upp en meme på internet – men att den då bara får laddas upp / delas av den som gjort den. Vilket ju inte riktigt är hur internet fungerar…

Nu sägs måndagens trialog-förhandlingar vara uppskjutna tills vidare. Bollen är, med andra ord, fortfarande i spel.

Kanske viktigast av allt är att behandlingen av direktivet – med artikel 11 & 13 i fokus – är på väg att glida in i EU-valrörelsen (valet hålls den 26 maj). Om detta blir en valfråga, där de politiska partierna riskerar att förlora röster på impopulära beslut, då finns fortfarande en verklig möjlighet att plocka bort direktivets värsta delar – inom ramen för den vanliga demokratiska processen.

Slaget om artikel 11 & 13 är inte över. Men spelplanen har just förändrats till det bättre.

• Julia Reda, MEP (Pp): Copyright negotiations hit a brick wall in Council »
• Spiegel Online: Upload-Filter und Leistungsschutzrecht – Verhandlungen zur Urheberrechtsreform ausgesetzt »
• MAB: Upphovsrättsdirektivet åker på storstryk i ministerrådet! »
• Netzpolitik.org: EU-Urheberrechtsreform: Elf Länder auf letztem Meter gegen Uploadfilter »
• BoingBoing: The EU’s plan to impose mandatory copyright filters is on life-support and may die »

/ HAX

EU-länder datalagrar i trots mot EU-domstolen

Det är inte bara i Sverige som frågan om datalagring (lagring av data om alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) hänger i luften. Ett flertal EU-länder tycks strunta i att EU-domstolen ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv – och att domstolen i senare fall sagt nej till datalagring i olika länder (däribland Sverige).

Frågan gäller dels att svepande massinsamling av data om alla kränker de mänskliga fri- och rättigheterna (rätten till privatliv). Dels handlar det om att medlemsstater gärna vill använda insamlad data för att lagföra bagatellartade brott, samtidigt som domstolen menar att denna data bara får användas för att utreda och bekämpa verkligt allvarlig brottslighet. Och dels är det en fråga om vem som skall få tillgång till insamlad data och hur.

EDRi sammanfattar:

This puts the European data retention situation at a stalemate. Member States refuse to even think of alternatives to their current blanket data retention regimes, but they cannot have blanket data retention, at least not legally, because the CJEU has ruled that it is illegal under EU law.

På Folk och Försvar-konferensen meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att Sverige nu kommer att göra ett nytt försök att återinföra datalagringen i svensk lagstiftning. Vilket knappast går att göra om man samtidigt vill respektera EU-domstolens beslut.

EDRi: EU Member States willing to retain illegal data retention »

/ HAX