Femte juli

Nätet till folket!

Morgan Johansson

Läckta EU-dokument: Ministerrådet vill ha allmän meddelandekontroll och lagstifta om kryptering

av

Att EU verkligen har ambitionen att granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer framgår av ministerrådets egna dokument.

Nyligen skrev jag om riskerna med EU:s nya Chat Control / meddelandekontoll. Det vill säga av-kryptering och inspektion av innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer. Vars syfte är att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuella övergrepp på barn.

Jag påpekade även risken för ändamålsglidning. Nu visar det sig att EU:s ministerråd redan planerat för sådan.

I ett läckt dokument från 11 april visar det sig att medlemsstaternas justitie- och inrikesministrar (Morgan Johansson för Sverige) enkelt uttryckt vill utöka idén om Chat Control till att även gälla terrorism. Och det finns även dokument som pekar på att Chat Control är tänkt att omfatta kamp mot all slags brottslighet:

»… lawful and targeted access to encrypted information in the context of criminal investigations and prosecutions…«

Tänk på barnen, var alltså bara en förevändning. En murbräcka.

Ministrarna vill också ha en EU-förordning om »tillgång till digital information inklusive krypterad data«.

Man tänker alltså lagstifta om att ge myndigheterna tillgång till krypterad information. Vilket med nödvändighet leder till att sådan kryptering korrumperas och blir osäker. Antingen har man säker kryptering eller så har man det inte. Man kan inte bli bara lite gravid.

Dessutom vill ministrarna att AI skall användas för att processa massdata i kampen mot allvarlig brottslighet, våldsam extremism och terrorism. Fler syften lär tillkomma, som vanligt.

Här kan det vara på sin plats att påpeka att Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna slår fast att rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet.

Vilket är den princip som EU-domstolen lutade sig mot när den upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014.

Då handlade det om att samla in data om alla människors alla elektroniska kommunikationer, utan misstanke om brott. Nu vill man alltså göra ett liknande försök, men inriktat på innehållet i våra kommunikationer. Vilket känns en smula skamlöst.

Detta och mycket annat kommer att diskuteras på ministerrådsmötet i Luxemburg den 9 juni.

• Data retention and decryption: Justice and Home Affairs Council wants more surveillance »
• EU counter-terror shopping list: sanctions against “radical rhetoric”, intelligence agencies in asylum proceedings »

Sverige och EU:s upphovsrättsdirektiv – the blame game

av

Europavalet närmar sig och ingen vill ha skulden för EU:s impopulära och kontroversiella upphovsrättsdirektiv.

I Europaparlamentet har nu alla svenska ledamöter lovat att rösta nej till artikel 11 och 13. (Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ har tidigare betett sig svajigt.)

Men hur är det i ministerrådet? Först var Sverige för direktivet. Sedan bytte regeringen fot och var mot, vilket räckte för en blockerande minoritet. Sedan, i sista stund, svängde justitiedepartementet igen – och röstade för.

Dessa beslut har av allt att döma fattats utan att rådfråga riksdagen eller dess EU-nämnd. Och nu är pajkastningen igång.

Moderaternas rättspolitiske talesman, Tomas Tobé (som även är toppnamn på Moderaternas EU-lista) twittrade i går:

”Moderaterna KU-anmäler Morgan Johansson. Regeringens har sagt ja till copyrightdirektivet utan ordentligt förankring i riksdagen. M kommer göra allt vi kan för att stoppa copyrightdirektiv i Europaparlamentet och i EU-nämnden. Gör om, gör rätt!”

…och länkade till denna artikel i GP: Moderaterna KU-anmäler justitieministern »

Justitieminister Morgan Johansson (S) twittrade tillbaka:

”Jag ser fram emot en KU-granskning. Regeringen har informerat riksdagen i denna fråga 8 gånger, senast den 5 februari 2019. Moderaterna har inte haft några invändningar och aldrig lagt några reservationer.”

I riksdagens EU-nämnd är bland andra vice ordförande Eskil Erlandsson (C) på krigsstigen:

”I veckan kallade näringsutskottet till sig justitieminister Morgan Johansson (S) sedan Sveriges EU-ambassadör i förhandlingar röstat ja till EU:s nya upphovsrättsdirektiv som ministerrådet och Europaparlamentet enats om. Sverige hade tidigare röstat ned förslaget.

Europaportalen kan nu avslöja att regeringen dock inte vid någon tillfälle sedan det så kallade copyrightdirektivet lanserades av EU-kommissionen 2016 hållit samråd med EU-nämnden – riksdagens speciella utskott för EU-frågor.

Enligt riksdagsordningen är regeringen skyldig att rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras inför beslut.

Men trots att förslaget blivit mycket ifrågasatt och ändrats flera gånger har regeringen bara lämnat information till nämnden en gång under våren 2018.”

Detta i en artikel hos Europaportalen: Regeringen borde ha överlagt med EU-nämnden »

Även riksdagens näringsutskott vill alltså tala med justitieministern. Arman Teimouri (L) säger:

”Regeringen fick ju 2017 ett givet mandat från riksdagen att förhandla. Så sent som i januari röstade regeringen i förhandlingarna nej till förslaget om upphovsrättsdirektiv, men nu har man godkänt det. Vi undrar vad som gjorde att man gav klartecken och på vilka punkter det ändrade förslaget skiljer sig från det som man röstade nej till för en månad sedan.”

Europaportalen: Justitieministern tvingas förklara ja till upphovsrättsdirektiv »

De politiska partierna har insett att detta kan komma att kosta röster i EU-valet – så nu är the blame game i full gång. Alla skyller på alla. Det pekas finger – även om inget av substans sägs i sakfrågan. Och media, som i stort sett ignorerat direktivet rapporterar nu yrvaket om metadebatten, men fortfarande inte särskilt mycket i sak.

Samtidigt skall man ha klart för sig att inget av riksdagens partier lyft så mycket som ett finger för att Sverige skall stoppa artikel 11 & 13 i EU:s ministerråd.

De enda som tjatat om att Sveriges position i EU:s ministerråd måste hanteras är denna blogg och den fristående journalisten Emanuel Karlsten…

Sverige får sin första statstrojan

av

I dag presenterade regeringens särskilda utredare Petra Lundh delbetänkandet Hemlig dataavläsning – ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet.

Utredaren föreslår att Sverige inför en tidsbegränsad lag som tillåter ”hemlig dataavläsning”.

Regeringen förklarar vad som menas:

Med hemlig dataavläsning kan man med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel programvara, i hemlighet läsa meddelanden som skickas till eller från exempelvis mobiltelefoner. Det är redan i dag tillåtet att samla in sådan information men inte alltid möjligt på grund av bland annat kryptering.

I klartext innebär detta att regeringen vill komma runt Whatsapps och andra meddelandeappars end-to-end-kryptering. Eftersom det inte är något alternativ att knäcka krypteringen återstår bara för staten att läsa meddelandena på de berördas telefoner innan de krypterats och efter att de avkrypterats.

Tyskarna har gett tekniken namnet ”statstrojan” – tyska underrättelsetjänsten BND satsade under förra året 150 miljoner euro på att försöka komma runt krypteringen i meddelandeappar, något vi berättade om i 5 juli-poddens avsnitt 31.

Och belgarna gav nyligen Big Brother-priset 2017 till ”den europeiska trenden state hacking”.

Säga vad man vill om Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, men han är i alla fall väldigt trendig.

Sveriges justitieminister läxar upp privat företag

av

Internetoperatören Bahnhof har låtit sin advokat Wilhelm Dahlborn granska regeringens delbetänkande om den svenska datalagringen. Han är minst sagt kritisk:

Trots att man (halvhjärtat) försöker hävda motsatsen så föreslår man en fortsatt generell lagring och där lagring är huvudregel. Det är helt i strid med EU-domstolens dom.

Läs pressmeddelandet från Bahnhof här.

Bahnhofs vd Jon Karlung skrev till Morgan Johansson på Twitter:

Det oväntade svaret från Sveriges justitie- och inrikesminister:

Karlung, ditt bolag vill inte hjälpa polisen att klara upp bl a mycket grova barnpornografibrott. Är du stolt över det?

Jon Karlung:

Jag vill att du ser till så att polisen gör sitt jobb. Riktade tekniska insatser & spaning skulle fånga fler Brevbäraren ska inte vara polis

Morgan Johansson:

Det var inte min fråga. Min fråga var om du är stolt över att ditt bolag inte vill hjälpa polisen i att klara upp barnpornografibrott.

Jon Karlung:

Jag är angelägen om att vidriga brott klaras upp. Bahnhof bistår polisen. Men tekniska insatser måste ske på rättsäkert & mer effektivt sätt

Morgan Johansson:

Nej. Bahnhof är ett av de företag som inte vill samarbeta med polisen. Fråga NOA. Men ska jag tolka det som att ni nu ska börja göra det?

Jon Karlung:

Varför ska alla massövervakas bara för att du fikat med Anders på NOA? Det är för mycket populism. Analysera EU domen & satsa på polisarbete

Vad är mest anmärkningsvärt i detta ordutbyte?

Att en minister punktmarkerar ett svenskt företag och kräver att företaget ska agera på visst sätt – vilket är ansvariga myndigheters uppgift?

Eller att en minister insinuerar att företagets vd medverkar till att ”mycket grova barnpornografibrott” inte klaras upp?

Nej, det allvarligaste är nog att det som Morgan Johansson uppmanar Bahnhof till är att bryta mot lagen, så som Bahnhof tolkat den utifrån EU-domstolens förbud av generell datalagring.

Rick Falkvinge kommenterar:

How can a Minister of Justice have come to a point, where following the law appears totally optional and mostly an obstacle in doing your job, to the point where they are actually not afraid of shaming a major civil liberties defender publicly like this, just for following the law and due process?

Transparens: Bahnhof är en av grundarna till 5 juli-stiftelsen, som driver Femte juli (den här nyhetssajten). Både Jon Karlung och Wilhelm Dahlborn ingår i 5 juli-stiftelsens styrelse. De har ingen insyn i hur vi driver det redaktionella arbetet på Femte juli. Läs mer om 5 juli-stiftelsen och dess grundare här.

Datalagringen begränsas – inte

av

Så har då utredarna Sigurd Heuman, Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim lämnat över sitt delbetänkande om den svenska datalagringen till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Utredarna skriver i en debattartikel:

EU-domstolen har fastslagit att den svenska datalagringen inte är förenlig med EU-rätten. Att enbart upphäva de svenska reglerna är emellertid inte någon möjlighet.

…

Utredningen har undersökt olika former av datalagring. Den enda rimliga modellen är en som liknar den nuvarande, men som är ännu mer begränsad.

Det låter ju bra, men när man går in på detaljer visar det sig att utredarnas förslag på många sätt innebär en utökning av datalagringen – inte en begränsing. Till exempel vill utredarna differentiera längden för datalagringen, från dagens sex månader till tre olika längder: Två, sex och tio månader, beroende på hur viktig informationen är för polisen.

Att lagra viss information i tio månader i stället för sex månader låter inte som en begränsning. Bahnhofs vd Jon Karlung kommenterar syrligt på Twitter:

Även Journalistförbundet är kritiska. Jonas Nordling och Stephen Lindholm skriver i en replik till utredarna:

Vi säger inte att polisen aldrig ska få tillgång till uppgifter, men det måste finnas en rimlig balans mellan polisens intressen och den enskildes intressen. I andra EU-länder lyckas polisen utreda brott utan att länderna bryter mot mänskliga rättigheter. Det måste gå att lösa i Sverige också.

De menar rentav att den mjäkiga utredningen kan göra polisens arbete svårare:

Utredarna skriver att syftet med förslaget är just att ge polisen verktygen för att lösa brott. Men förslaget kan istället få motsatt effekt och riskerar dra ut på polisens problem ytterligare. Eftersom lagen troligtvis även i fortsättningen kommer att strida mot EU-rätten finns det en stor risk att det blir en vända till av domstolsprövningar. Det kommer att ta tid och kommer antagligen leda till att EU-domstolen återigen konstaterar att svensk lagstiftning inte håller måttet.

Men tillbaka till utredarnas debattartikel. Utredarna föreslår att ”samtal och meddelanden inom det fasta nätet” undantas från datalagring, men formuleringarna gör att man undrar om de förstår hur internet fungerar:

Polisen har störst behov av uppgifter från mobiltelefoner och internet. Samtal och meddelanden inom det fasta nätet behöver därför enligt utredningen inte längre lagras. Detta innebär till exempel att samtal från hemtelefonen eller mejl som skickas från en fast internetanslutning inte längre kommer att lagras. När det gäller internetåtkomst kan däremot inte samma begränsning göras, eftersom en stor del av internetbrotten begås från datorer med fast anslutning.

”När det gäller internetåtkomst”? Men mejl är ju internetåtkomst. E-post är en del av internet. Så är även telefonsamtal numera – den så kallade ”hemtelefonen” kopplar upp sig via internet. Menar de i själva verket ”webben” när de skriver ”internetåtkomst”? Det är oklart – kanske förklaras det närmare i utredningen, som jag inte läst än.

Värt att notera är även utredarnas retorik i debattartikeln. Man målar som vanligt upp en bild av de allvarliga brott där datalagring anses vara viktig:

Polisen får veta vilka platser en gärningsman varit på, vilka personer som gärningsmannen haft kontakt med och vilka personer som befunnit sig nära en brottsplats. Polisen får även reda på vem som använt den ip-adress som till exempel kan knytas till spridning av barnpornografi eller narkotikaförsäljning. Även i underrättelsearbetet är informationen viktig, inte minst för att upptäcka terrorister och illegala underrättelseagenter.

Knark, barnporr och terrorism alltså. Men i verkligheten är det en annan brottstyp som dominerar polisens förfrågningar till internetleverantörerna, nämligen fildelning, enligt siffror som internetleverantören Bahnhof offentliggjorde 2016:

fildelning_diagram

Lägg till detta att utredarna föreslår en utökning av möjligheterna att koppla en IP-adress till en person:

Utredningen föreslår också att regleringen ska utformas så att en användare bakom en ip-adress alltid ska kunna spåras oavsett vilken teknik som operatören använder sig av. Så är inte fallet i dag.

Just denna punkt tycker jag spontant, utan att känna till de tekniska eller juridiska detaljerna, känns mest skrämmande. Varenda fotavtryck som görs på internet ska alltså kunna kopplas till en verklig person. Total övervakning.

Vi får nog anledning att återkomma till detaljerna i utredningen.

Delbetänkandet Datalagring – brottsbekämpning och integritet är en del av den större Utredningen om datalagring och EU-rätten, som beställdes av regeringen i februari 2017 för att ta reda på hur svensk lagstiftning ska förhålla sig till den dom i EU-domstolen från december 2016 som underkände generell datalagring.