• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Gunnar Strömmer

Chatcontrol: Kan vi få veta vad regeringen tycker nu?

29 juni 2023 av Henrik Alexandersson

På lördag är Sverige inte längre ordförandeland i EU. Då måste regeringen redovisa vad den egentligen tycker om Chatcontrol.

Som ordförandeland i ministerrådet har Sverige försökt hålla sig neutralt i frågan om Chatcontrol, för att arbeta fram en kompromiss alla kanske kan enas om. Nobelt förvisso.

Men att hålla sig neutral vad gäller medborgarnas grundläggande rättigheter – rätten till privatliv och privat korrespondens – är helt enkelt inte OK.

Visst, frågan om Chatcontrol landade rakt i den nya regeringens knä, utan att någon på politisk nivå var förberedd på saken. Det verkar fram till nyligen ha varit en fråga som hanterats på tjänstemannanivå.

Så det svenska ordförandeskapet ligger lågt och försöker hjälpa kommissionen att få igenom förordningen. Sedan exploderar frågan i svensk media. Till ordförandeskapets förvåning.

Man skall ge justitieminister Strömmer att han i vart fall inte uttryckligen sagt att regeringen ger sitt stöd till Chatcontrol.

Att Moderaterna i Europaparlamentet säger nej är i sammanhanget ett bra tecken. De ser väl EU-valet närma sig oroväckande snabbt.

EU-valet brukar få folk att piggna till. Förra gången stod partierna på kö för att stoppa EU:s idiotiska upphovsrättsdirektiv. För inte så länge sedan godkändes nämnda direktiv med förkrossande majoritet av riksdagen. I tysthet. För att man ”måste”.

Men åter till regeringen. Nu lyfts EU-ordförandeskapets tunga mantel från dess axlar. Så vad blir svaret?

Kommer man att säga nej till Chatcontrol – som ministerrådets egen rättstjänst, kommissionens rättstjänst, parlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet, FN:s människorättskommissionär och Österrikes parlament gör? För att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

Eller väljer man EU-kommissionär Ylva Johansson och unionens övervaknings-ivriga inrikesministrar framför medborgarnas grundläggande rättigheter?

Det finns skäl att anta att regeringen till slut insett det problematiska i situationen.

Dessutom vet man sprängkraften i övervakningsfrågorna. FRA-striden skakade det politiska Sverige. Vilket man inte vill se hända igen.

20 ledarredaktioner säger uttryckligen nej till Chatcontrol. En tycks vara för. Journalistförbundet säger nej. I princip alla experter som går att uppbringa säger nej. All sakkunskap och alla principer säger nej.

Just nu kokar det ner till vad justitieminister Gunnar Strömmer vill. Som gammal medborgarrätts-advokat har han ett speciellt tryck på sig.

Kom igen nu! Till och med ert samarbetsparti SD säger nej med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »

• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Gunnar Strömmer, mänskliga rättigheter, regeringen, Ylva Johansson

Övervakning: Justitieministern balanserar på slak lina

5 juni 2023 av Henrik Alexandersson

Regeringens proposition om utökad övervakning är oroande på flera sätt. Man närmar sig gränserna för vad som är acceptabelt i en demokratisk rättsstat. Och djävulen bor i detaljerna.

Regerings förslag om ”utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel” är problematiskt på flera sätt. Samtidigt är kritiken mot densamma ofokuserad och i värsta fall kontraproduktiv.

Möjligen är det enklare att påstå att regeringens förslag kommer att leda till ett totalitärt samhälle än att granska vad som verkligen föreslås. Men om man vill förändra det som sker i sak, då är det bättre att fokusera kritiken. Sakkritik är svårare att vifta bort än tillmälen.

• Övervakning av människor som inte misstänks för brott

Här råder begreppsförvirring. Man kan lätt få intrycket av att det handlar om urskiljningslös massövervakning.

(Det är visserligen en beskrivning som passar in på EU:s förslag om Chatcontrol och den olagliga datalagring som Sverige fortfarande bedriver. Men det är en missvisande bild vad gäller det förslag som regeringen presenterade förra veckan.)

Ur regeringens pressmeddelande:

»Ett av förslagen i proposi­tionen innebär att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångs­medel, till exempel hemlig avlyss­­ning, i preventivt syfte mot gäng­­kriminella för att för­hindra dödliga skjut­­ningar och spräng­­ningar och annan allvarlig brotts­­lighet kopplad till krimi­­nella nätverk.«

Här måste det alltså ändå finnas något slags misstanke om att någon eller några kommer att kränka någon annans säkerhet eller egendom. Så någon urskiljningslös, godtycklig övervakning av alla är det inte fråga om – även om man befinner sig på ett sluttande plan.

Djävulen bor dock i de detaljer som inte orsakar tidningsrubriker och generella protester. Så låt oss grotta ner oss i ett par av dessa.

• Så kan du drabbas

En av regeringens punkter är:

»Tillstånd till hemlig rums­­avlyss­ning och hemlig kamera­­över­vak­ning ska få knytas till en skäligen misstänkt person i stället för en viss plats.«

Den bakomliggande logiken är enkel: Om man skall övervaka en person är det personen ifråga som skall övervakas inte en plats/platser där denne emellanåt vistas.

Problemet med detta är att även fler oskyldiga människor kommer att drabbas av övervakningen.

Vid användning av till exempel hemlig dataavläsning (spionprogram) kommer människor som bara råkar befinna sig i närheten av eller kommunicerar med någon som misstänks för brott att drabbas av hemlig rumsavlyssning och övervakning. Detta gäller även meddelanden (client-side-scanning), telefonsamtal med mera.

Man kan kanske inte förvänta sig att ingen oskyldig någonsin kommer att drabbas av övervakning. Men det känns som om vi hoppat över debatten om var den gränsen bör gå.

Dessutom kan det vara bra att hålla i minnet att många av de nya förslagen inte är exklusivt inriktade på gängbrottslighet. De kan drabba vem som helst som ovetande har någon som kan misstänkas ägna sig åt brott i sin släkt eller bekantskapskrets.

Och om fler oskyldiga kommer att övervakas, då befinner vi oss uppenbarligen på ett sluttande plan. Sedan är det en annan fråga om vi är villiga eller känner oss tvingade att ta det steget. Men varje utökning av övervakningsstaten är i sig problematisk.

• Ribban sänks

En klart problematisk del av förslaget är att regeringen föreslår ett straffvärde på minst tre månader för användning av hemliga tvångsmedel. Lagrådet föreslår sex månader.

Regeringens motivering är att man även vill fånga upp ett antal brott som annars riskerar att hamna utanför lagförslaget – som mened, utpressning, skyddande av brottsling och lindrigare fall av övergrepp i rättssak.

Detta är förvisso allvarliga brott. Men frågan är om det inte hade varit bättre att höja dessa brotts minimistraff (till t.ex. sex månader) än att sänka ribban för användning av hemliga tvångsmedel.

Enkelt uttryckt kommer nu även ett stort antal smärre brott att omfattas, även sådana som inte har med gängkriminalitet att göra. Vilket även det kommer att öka antalet oskyldiga i omgivningen som drabbas.

Grundfrågan är om ett visst brott står i proportion till den integritetskränkning som hemlig övervakning innebär. Traditionellt har gränsen varit ett straffvärde på två år, även om detta stegvis urholkats.

Regeringens förslag innebär alltså en radikal sänkning av golvet för användning av hemliga tvångsmedel. Vilket också är ett tecken på att vi befinner oss på något slags sluttande plan.

Målat med bred pensel kan man säga att dammluckorna för hemlig övervakning nu öppnas mer än vad som är lämpligt i en demokratisk rättsstat.

• Vad vill justitieministern, egentligen?

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) är gammal människorättsadvokat – och bör således vara högst medveten om riskerna med de förslag som nu läggs fram.

Att säga att ovanstående förslag är att kliva in i ett totalitärt samhälle är på objektiva grunder en överdrift. Men, det är ett steg åt det hållet. En svällande övervakningsstat blir vid någon punkt ett demokratiskt problem.

Regeringen känner sig naturligtvis pressad av gängbrottslighet och dödsskjutningar – och tvingad att göra något konkret åt saken. Vilket för övrigt var vad den gick till val på.

Resultatet är en balansakt på slak lina.

Vi kan bara hoppas att Strömmer håller fast vid sina gamla principer. I detta förslag är han farligt nära den röda linjen. Övervakningsstaten tillåts svälla. Det sluttande planet är ett faktum.

Men att säga att Sverige nu blir ett totalitärt samhälle är möjligen att ta i. I vart fall än så länge. I händerna på en mer auktoritär regim är de verktyg som nu kommer att klubbas dock direkt farliga.

Därför gäller det att nu hålla ögonen på bollen – i sak och detalj.

• Regeringens pressmeddelande: Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel »
• Regeringens proposition (PDF) »

Se justitieministerns presskonferens på Youtube:

Arkiverad under: Demokrati, Hemlig dataavläsning, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Gunnar Strömmer

Chat Control: Inga besked från regeringen innan det är för sent

19 april 2023 av Henrik Alexandersson

I Svenska Dagbladet och i ett svar på en riksdagsfråga meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen inte kommer att ha någon åsikt om Chat Control innan det är för sent.

Enkelt uttryckt vill regeringen inte tycka något om EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden – förrän efter halvårsskiftet, då det svenska EU-ordförandeskapet avslutas för denna gång.

Problemet är att då är det för sent. Redan den 8-9 juni skall ministerrådet slå fast sin generella inställning till Chat Control.

Låt oss börja med Svenska Dagbladets intervju med justitieministern:

»– Det här är ett förslag från kommissionen som nu ska förhandlas mellan medlemsstater, där vi i vår roll som ordförande i EU ganska neutralt ska ta kommissionens förslag och försöka föra det framåt i ministerrådet, där det utan tvekan finns väldigt starka uppfattningar som drar åt olika håll.«

Detta är visserligen ett nobelt förhållningssätt. Men det är inte så det fungerar. Medlemsstater driver oftare än inte sin linje som ordförandeland i EU. Se bara på det nyligen avslutade franska ordförandeskapet.

Och viktigare: Detta handlar om grundläggande mänskliga rättigheter som de fastslås i FN:s och Europarådets konventioner om de mänskliga rättigheterna, i EU:s egen människorättsstadga och i den svenska grundlagen.

Det borde med andra ord inte finnas så mycket att förhandla om.

EU:s ministerråd måste rimligen rätta sig efter unionens egen rättighetsstadga – som är en del av EU:s fördrag. Vilket känns som en rimlig linje för ordförandelandet att driva.

Över till riksdagen. Där har centerpartisten Niels Paarup-Petersen ställt en skriftlig fråga om Chat Control till justitieministern. Ur svaret:

»Jag är väl medveten om både det som talar för och det som talar mot förslaget. Uppgiften som ordförande i EU innebär att vi ansvarar för förhandlingsarbetet.

I den rollen ingår att neutralt arbeta för att få till stånd en inriktning som en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna kan ställa sig bakom. I det arbetet är det också viktigt att klargöra de rättsliga och tekniska förutsättningarna för förslaget.«

Samma sak igen.

Man skall kanske vara tacksam för att regeringen inte längre säger ja till Chat Control rakt av, även om Strömmer mumlar i skägget.

Och man kan visserligen hoppas att Sverige säger nej till Chat Control när det svenska ordförandeskapet är över. Men då är det som sagt i princip för sent. (Not: Vid halvårsskiftet tar Spanien över EU-ordförandeskapet.)

Samtidigt verkar det som om regeringen börjar förstå problemet. Frågan är till vilken nytta, om man ändå inte tänker göra något i tid.

Regeringen kan bättre, om den vill.

Läs mer om Chat Control:
• Chatcontrol.se – med en omfattande FAQ och omvärldsbevakning »
• 5JS: Allt du behöver veta om Chat Control »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, Gunnar Strömmer, regeringen

Utredning föreslår övervakning i förebyggande syfte

24 oktober 2022 av Henrik Alexandersson

Idag presenterades ett delbetänkande av utredningen om preventiva tvångsmedel. Enkelt uttryckt handlar det om förebyggande övervakning av personer som kan antas begå vissa brott, men innan det finns konkret misstanke om något specifikt brott.

Idag tog justitieminister Strömmer (M) emot ett delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Utredningen är tillsatt av den förra regeringen.

Huvudpunkter:

  • Man överväger möjligheterna att använda tvångsmedel utanför en förundersökning, så kallade preventiva tvångsmedel, för att förhindra allvarlig brottslighet inom kriminella nätverk.
  • Tvångsmedelsanvändningen ska syfta till att förhindra viss särskilt allvarlig brottslig verksamhet och åtgärderna ska vara av synnerlig vikt för detta ändamål.
  • Tvångsmedel ska endast få användas om det finns en påtaglig risk för att brottslig verksamhet av visst slag kommer att utövas inom en organisation eller grupp.
  • Tvångsmedelsanvändningen får endast riktas mot en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen och kan befaras medvetet främja den brottsliga verksamheten.
  • Det utökade tillämpningsområdet ska endast omfatta den slags allvarlig brottslighet som har en tydlig koppling till kriminella nätverk.
  • Endast brott där behovet och den förväntade nyttan överväger integritetsintrånget ska ingå i brottskatalogen.
  • Det är fråga om mord, människorov, sprängningsbrott, grova vapen- och narkotikabrott samt olovlig hantering av explosiva varor.
  • Det kan handla om hemlig övervakning, hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning, postkontroll och hemlig dataavläsning.
  • I nästa steg skall utredningen överväga om ytterligare tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, till exempel hemlig rumsavlyssning, genomsökning på distans och biometrisk autentisering, skall få användas preventivt.
  • Beslut skall fattas av domstol efter begäran från åklagare. Vid behandling skall det finnas ett allmänt ombud, som förväntas värna integritetsfrågorna. Verksamheten skall granskas av Säkerhet- och integritetsskyddsnämnden (SIN).
  • Lagen skall gälla fem år och sedan utvärderas.
  • Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2024.
  • SÄPO har likande regler för sitt område, genom Preventivlagen.

Detta delbetänkande får ses som ett direkt svar på den förändrade typen av brottslighet i Sverige. Och vid första påseende verkar den hålla sig inom de undantag för rätten till privatliv som till exempel finns i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Men det finns risker.

Lagstiftning om övervakning drabbas i princip alltid av ändamålsglidning. Med tiden brukar såväl syfte som metoder utökas. Därför är varje framflyttning av övervakningsstatens positioner riskabel, även om den till att börja med sker med begränsat syfte, snäva regler och med garantier om rättsstatens principer.

FRA-lagen och datalagringen kan nämnas som varnande exempel på brutna löften på övervakningsområdet.

Man flaggar som sagt redan för förslag om ytterligare tvångsmedel och verkställighetsåtgärder i utredningens slutbetänkande.

Dessutom är det i praktiken omöjligt att förhindra att lagar av detta slag missbrukas, om ont uppsåt finns eller om någon handlar av oförstånd.

Införandet av preventiva tvångsmedel var en central punkt i regeringens och SD:s Tidö-avtal. Men detta är ändå lite av ett slag i luften politiskt sett, eftersom utredningen redan var tillsatt och nu levererar ungefär det som alla förväntat sig.

Vad som kan bli särskilt intressant är dels om regeringen kommer med tilläggsdirektiv och dels om utredningen kommer med fler förslag i sitt slutbetänkande.

Du följer hur frågan utvecklas, här på bloggen.

Länkar:
• Regeringen: Utredning föreslår utökade möjligheter till preventiv tvångsmedelsanvändning för att hindra gängkriminalitet »
• SOU 2022:52: Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel »
• Presentationsbilder från presskonferensen (PDF) »

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: Gunnar Strömmer, utredning

Video: Regeringen, rättssäkerheten och våra rättigheter

19 oktober 2022 av Henrik Alexandersson

Vi uttrycker en from förhoppning om att vår nye justitieminister, Gunnar Strömmer (M), kommer att värna den demokratiska rättsstaten och våra fri- och rättigheter.

Youtube »

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Podcast, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, brottsprovokation, Gunnar Strömmer, regeringen

En justitieminister med principer?

16 september 2022 av Henrik Alexandersson

Kommer Sverige att få en ny justitieminister som försvarar eller i vart fall begriper principerna bakom rättsstat och mänskliga rättigheter?

Enligt spekulationerna är Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer en stark kandidat till posten som justitieminister i nästa regering. Vilket i så fall är intressant.

Strömmer var tidigare chef på Centrum för Rättvisa – som driver rättsprocesser som försvarar den enskilda individen mot överheten.

CfR drev bland annat den svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Vilket ledde till att ett antal allvarliga brister i lagen påpekades.

Stämmer spekulationerna får Strömmer så att säga byta sida. Från individen till staten. Om det inte skedde redan när han gick tillbaka till politiken.

Han kommer då samtidigt att få ett antal principiellt intressanta frågor på sitt bord. Som frågan om anonyma vittnen och visitationszoner. För att inte tala om allt som har med övervakning att göra.

Frågan blir om Strömmer kommer att kunna stå fast vid sina principer, om han skulle bli justitieminister. I vart fall bör det vara ett gott tecken att han är väl bekant med resonemangen bakom rättsstaten och de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Samtidigt kommer han att utsättas för tryck från sitt eget parti och övriga högerpartier för att gå fram med hårdare tag.

Dessutom kommer Sverige att vara ordförandeland i EU nästa halvår. Vilket innebär att till exempel ChatControl och det eviga stöket kring datalagringen kommer att hamna på den svenske justitieministerns bord.

Detta skall bli mycket intressant att följa. Vi kommer att försöka tjata in en intervju med Gunnar Strömmer – eller vem som nu blir ny justitieminister.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: Gunnar Strömmer

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS