Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: chatcontrol

ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag

av

Somliga tycks avfärda kritiken mot EU-kommissionens planer på att granska innehållet i vår e-post och våra elektroniska meddelanden som alarmism. Så låt oss titta närmare på vad som står i kommissionens egen text.

Grundupplägget är att meddelandetjänster måste göra en riskbedömning om huruvida deras tjänster kan användas för att sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn eller för grooming.

Här är några av de kriterier som är relevanta. I kapitel 2:1:2 nämns bland annat:

  • Om tjänsten används eller sannolikt kommer att användas av barn.
  • Om tjänsten gör det möjligt för användare att söka efter andra användare.
  • Om tjänsten gör det möjligt för användare att kontakta andra användare direkt.
  • Om tjänsten gör det möjligt för användare att dela bilder eller videoklipp med andra användare.

Vilket – uppenbart – omfattar i princip alla elektroniska kommunikationstjänster och meddelande-appar.

I dessa fall skall man införa ålderskontroller och ”begränsningsåtgärder” (2:4:3). Man skall ”vidta rimliga åtgärder för att hindra användare som är barn från att få tillgång till de programvaruapplikationer” som faller inom riskbedömningen ovan.

(Som barn avser man ”varje fysisk person som är yngre än 18 år”. Och som användare som är barn ”fysisk person som använder en relevant informationssamhällestjänst och som är en fysisk person som är yngre än 17 år”.)

Här får vi alltså en åldersgräns på 17 år för att få använda elektroniska meddelandetjänster och meddelande-appar. Vilket känns en smula verklighetsfrånvänt.

Detta tänker man lösa genom att ”tillhandahållare av programvarubutiker” (app-stores) inför en åldersgräns för köp eller nedladdning av existerande eller nya meddelande-appar. (2:6:1)

För tjänster som faller inom riskbedömningen ovan (alltså i princip alla) gäller även att en myndighet i det land inom vars jurisdiktion en meddelande-tjänst/app ligger kan/skall utfärda en spårningsorder. (2:2:1)

Detta innebär att myndigheten skall ”utfärda en spårningsorder som ålägger en värdtjänstleverantör eller en leverantör av interpersonella kommunikationstjänster under den medlemsstatens jurisdiktion att vidta de åtgärder som anges i artikel 10 för att spåra sexuella övergrepp mot barn på nätet på en viss tjänst”.

Det vill säga granska innehållet i användarnas kommunikationer.

Vi läser vidare (2:2:10.1):

”Värdtjänstleverantör och leverantörer av interpersonella kommunikationstjänster som har mottagit en spårningsorder ska verkställa den genom att installera och använda teknik för att spåra spridningen av känt eller nytt material med sexuella övergrepp mot barn eller kontaktsökning med barn, beroende på vad som är tillämpligt, med hjälp av motsvarande indikatorer som tillhandahålls av EU-centrumet i enlighet med artikel 46.”

”EU-centret” är en ny myndighet kopplad till Europol. Som alltså skall tillhandahålla verktyg för övervakningen och till vilken flaggade meddelanden skall rapporteras in.

Eftersom alla meddelandetjänster rimligen faller under riskbedömningen ovan skall dessa alltså kontrollera så att inget otillbörligt sker som har med barn att göra. Vilket kräver att i princip alla kommunikationer granskas.

Skall man kunna upptäcka eller stoppa något måste man ju kontrollera allt.

Vi kommer att återkomma med ytterligare analyser av texten och EU-kommissionär Ylva Johanssons påståenden. Men en sak är viktig att påpeka redan nu:

Det finns redan en lagstiftning som gör det möjligt för plattformar och meddelandetjänster att skanna sina användares meddelanden i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Vilket också sker på de stora plattformarna. Skillnaden är att det nya förslaget gör granskning av folks meddelanden obligatorisk.

Den nu gällande lagen är tillfällig och går ut sommaren 2024. Kommissionär Ylva Johansson påstår att det efter detta datum blir omöjligt att skydda minderåriga på nätet om inte den nya lagen antas. Vilket är fel – då den nu gällande, tillfälliga lagen kan förlängas eller göras permanent.

Slutligen kan noteras att Österrike säger nej till ChatControl, eftersom den strider mot landets konstitution. Och Tyskland är på gång att säga nej – eftersom förslaget strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dock räcker det inte med dessa två länder för att uppnå en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Några relevanta länkar:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken

av

Idag är frågan om inspektion av innehållet i din e-post och dina elektroniska meddelanden uppe till debatt i LEWP i EU:s ministerråd, under svenskt ordförandeskap. Men det går inte att få veta vad regeringen tycker eller vilken linje den kommer att driva.

Visst, det är mycket nu. Krig i Europa, skenande inflation, energikris, våldsbrottslighet… Samtidigt har vi en ny regering som knappt hunnit bli varm i kläderna. Dessutom är Sverige nu ordförandeland i EU – med tusentals nya frågor att ta tag i. Men ändå.

Idag och i morgon kommer the Law Enforcement Working Party i EU:s ministerråd att diskutera EU-kommissionens förslag om att öppna folks e-post och elektroniska meddelanden för att granska dess innehåll – allmänt kallat ChatControl. Vilket rimligen står i strid med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta kommer att ske under det sittande svenska ordförandeskapet.

Ändå verkar det stört omöjligt att få veta vad den svenska regeringen tycker i frågan och vilken linje den kommer att driva. Inte heller de andra partierna är speciellt intresserade av att diskutera saken.

Det närmaste man kommer är den enkät som internetopatören Bahnhof gjorde inför valet förra hösten. Vilken också lämnade många frågetecken:

  • Vänsterpartiet har inte tagit ställning – men är försiktigt tveksamma till det liggande förslaget och samtidigt positiva till dess uppgivna syfte.
  • Miljöpartiet ”kommer att analysera förslagen i sin helhet innan vi fattar beslut”.
  • Socialdemokraterna verkar positivt inställda till ChatControl men har inte tagit slutlig ställning till förslaget.
  • Centerpartiet är skeptiskt till förslaget – men sympatiserar med syftet.
  • Liberalerna svarade inte på Bahnhofs enkät (men partiets nya partisekreterare Gulan Avci svarade när vi frågade henne i en valstuga att det behövs övervakning och ville hellre tala om gängen).
  • Moderaterna anser att förslaget behöver granskas i detalj.
  • Kristdemokraterna är för ChatControl.
  • Sverigedemokraterna har inte tagit ställning – och tycks förstå både kritiken och syftet.

Apropå vårt valstugereportage kan man notera att partiernas fotfolk generellt sett verkar rätt skeptiska till ChatControl, även om inte någon kände till något av substans om förslaget.

I allt väsentligt svävar de politiska partierna (utom KD) på målet och är direkt ovilliga att ge klara besked eller ens diskutera frågan. Men det duger inte, för nu är det skarpt läge.

Och nu är det Sverige som håller i taktpinnen i EU:s ministerråd. Där är frågan kontroversiell. Österrike säger blankt nej, då förslaget strider mot landets konstitution. Även Tyskland kommer sannolikt att säga nej. (Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.)

Som det ser ut just nu kan EU alltså komma att inskränka en av våra grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till privat korrespondens. Men ingen är intresserad av att tala om saken.

(Vi har utan framgång sökt Justitiedepartementet och de flesta partier för en kommentar.)

Detta ökar risken för att vi än en gång kommer att ställas inför fullbordat faktum, när det är för sent för att reagera. Det känns som ett demokratiskt problem.

Man kan bara spekulera, men jag ser några möjliga förklaringar (som inte utesluter varandra):

Den första är att regeringen och de flesta partier inte vet och inte hunnit ta ställning till förslaget. Den andra är att man för allt i världen inte vill ha en ny debatt om privatliv och övervakning. Den tredje är att de tror eller hoppas att ingen bryr sig.

Men vi kommer att fortsätta tjata på dem.

Läs mer:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl

av

På en konferens med bl.a. ministrar från ett antal medlemsstater har EU-kommissionär Ylva Johansson försvarat sitt förslag om granskning av innehållet i folks e-post och alla elektroniska kommunikationer.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) anklagar henne rakt ut för att ljuga – och ger i videon ovan flera exempel.

En pikant detalj är att konferensen anordnats av Europaparlamentes nu avsatta vice talman Eva Kaili (S&D, GR) som är en av de främsta förespråkarna för #ChatControl. Kaili sitter sedan en tid häktad, anklagad för korruption.

• Direktlänk till videon ovan »

• Läs mer: EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »

• Samlingssida: ChatControl.eu »

ChatControl – en lägesuppdatering

av

Skall innehållet i din e-post och alla dina elektroniska meddelanden kontrolleras av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU.

Som vi tjatat om vill EU-kommissionen att medborgarnas e-post och alla övriga elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall inspekteras – i jakt på visst olagligt innehåll. Så var ligger frågan idag?

I Europaparlamentet håller utskottet för mänskliga rättigheter (LIBE) ännu en utfrågning i ämnet tisdag den 24 januari. LIBE är ansvarigt huvudutskott.

Även utskottet för den inre marknaden (IMCO), kulturutskottet (CULT), budgetutskottet (BUDG) och utskottet för kvinnors rättigheter (FEMM) förbereder yttranden. I FEMM är den svenska socialdemokraten Heléne Fritzon ansvarig rapportör.

Samtidigt är den starkaste förespråkaren för ChatControl i parlamentet – vice talman Eva Kaili (S&D, GR) – ute ur bilden, då hon nu sitter häktad för att ha tagit emot mutor.

I ministerrådet kommer dess Law Enforcement Working Party att ta upp frågan denna vecka, den 19 och 20 januari. (Under det pågående svenska ordförandeskapet.)

I ministerrådet säger Österrike blank nej till ChatControl. Det mest talar för att även Tyskland kommer att säga nej. Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.

Ansvarig och drivande EU-kommissionär – Ylva Johansson – är angelägen om att få till ett beslut så snabbt som möjligt. Bakgrunden hårt komprimerad:

Just nu gäller en tillfällig lag som ger meddelandetjänster m.fl. möjlighet att frivilligt granska innehållet i sina användares meddelanden (ChatControl 1). Denna lag gäller bara till sommaren 2024. Tanken är att den då skall ersättas med en ny lag som gör sådan granskning obligatorisk (ChatControl 2). Finns den senare inte på plats i tid kommer sådan meddelandekontroll inte längre att kunna ske. Vilket EU-kommissionen till varje pris vill undvika.

(Dock finns det inget som hindrar att den gällande, tillfälliga lagen förlängs. Vilket skulle lösa problemet.)

Ylva Johanssons talepunkt är att den nya lagen måste komma på plats i tid. Samtidigt finns tecken som tyder på att processen kan komma att dra ut på tiden.

En intressant detalj: Kommissionen har valt att se ChatControl som en inre marknadsfråga, inte som en fråga om mänskliga rättigheter – då de senare föreskriver att människor skall ha rätt till privatliv och privat korrespondens… EU-domstolen lär, om frågan kommer dit, ha en annan uppfattning.

Läs mer i vår tidigare bloggpost som innehåller bakgrund, beskrivning och matnyttiga länkar: EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »

En annan sida med en utmärkt sammanställning av läget, resurser och länkar är ChatControl.eu som du finner här.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR

av

Med hänvisning till landets konstitution har parlamentet i Österrike fattat ett bindande beslut om att säga nej till #ChatControl / CSAR.

Detta innebär att den österrikiska regeringen måste säga nej till kommissionens förslag om att av-kryptera, öppna och inspektera innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden.

Nu väntar vi på att även Tyskland säger nej – i enlighet med dess regerings koalitionsfördrag och Bundestags juridiska experters rekommendation.

Detta räcker dock inte för att blockera förslaget i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Frågan kommer att hamna på den svenska regeringens bord, när Sverige blir ordförandeland i EU första halvåret 2023.

I sammanhanget är det värt att påminna om att rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet.

Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl

av

Att inspektera innehållet i alla våra elektroniska meddelanden tjänar inte sitt syfte och kommer inte att accepteras av EU-domstolen. Detta säger tyska Bundestags juridiska experter.

EU-kommissionen vill att våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (#ChatControl / CSAR). Syftet är att avslöja sexuellt utnyttjande av barn.

Nu säger den tyska Förbundsdagens juridiska experter att detta inte kommer att uppfylla sitt syfte.

Man påpekar dessutom att en sådan svepande övervakning av innehållet i alla medborgares elektroniska kommunikationer knappast kommer att klara en granskning i EU-domstolen.

#ChatControl / CSAR bryter nämligen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Precis som EU:s nu upphävda datalagringsdirektiv.

Bundestags jurister oroas även över det mycket stora antal falska flaggningar som ett sådant system skulle leda till. De anser också att kommissionens förslag skulle leda till försvagad kryptering, vilket skulle göra oss alla mindre säkra online.

• Läs mer »

Relaterat:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Massiv sågning av EU:s #ChatControl

av

EU har haft ett offentligt samråd om förslaget att e-post och alla elektroniska meddelanden skall öppnas och dess innehåll inspekteras. 88% av de svarande sa nej tack. Och de flesta som är för är ändå emot förslagets nuvarande utformning.

#ChatControl / meddelandekontroll / CSAR är ett förslag från EU-kommissionen om att göra granskning av innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden obligatorisk. Ansvarig kommissionär är Ylva Johansson.

EU-kommissionen har haft förslaget ute på offentligt samråd (public consultation). Av de svar som kommit in är 88% negativa.

De positiva svaren kommer främst från organisationer som arbetar med sexuella övergrepp mot barn. Men även bland dem finns massiv kritik. Drygt 70% av de som stöder förslaget vill att granskning av våra elektroniska meddelanden skall vara frivillig (som idag), inte obligatorisk. Vilket innebär att mindre än 5% av alla svar är för kommissionens förslag i den form det presenterats.

Från Sverige har det kommit in nio svar. Samtliga säger nej till #ChatControl.

Förslaget om #ChatControl får kritik vad gäller allt från mänskliga rättigheter till effektivitet och tekniskt anslag. När man läser igenom kritiken blir det uppenbart att EU-kommissionen inte förstår hur internet fungerar.

• Läs denna sammanställning av resultatet av det offentliga samrådet – med alla invändningar av vikt listade »

Läs även:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Den nya regeringen, uppladdningsfilter, nätcensur och #ChatControl

av

Hur kommer en M+KD+L-regering med stöd av SD att hantera nät- och övervakningsfrågorna? Kan man hoppas att den respekterar våra grundläggande fri- och rättigheter? Och hur kommer den att agera i EU?

Här är tre aktuella frågor:

• Uppladdningsfilter

De nya regeringspartierna har profilerat sig som motståndare till uppladdningsfilter, i samband med förra EU-valet. Samtidigt är EU:s nya upphovsrättsdirektiv klubbat och klart, med begränsat utrymme för förändringar när det skall implementeras i svensk lag.

En proposition har redan lagts fram av den avgående S-regeringen. Även om man inte vill kännas vid ordet uppladdningsfilter, så kommer sådana ändå att bli konsekvensen av lagförslaget.

Förmodligen kommer den nya regeringen att säga att det inte finns något att göra åt saken, då vi är skyldiga att följa EU-direktivet. Eventuella uppmjukningar av propositionens text får ses som en glad överraskning, men inget som är troligt.

• Nätcensur / Trusted Flaggers

EU:s nya Digital Services Act (DSA) ger oss statligt godkända nätgranskare (myndigheter, organisationer m.fl.) som skall få en direktlinje till sociala media, för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Eftersom EU-förordningar skall tillämpas rakt av råder ingen tvekan om att vi kommer att få sådana nätgranskare / Trusted Flaggers. Det som kan påverkas är hur detta skall ske och vilka de skall vara.

Med tanke på regeringens profil är det inte troligt att politiskt drivna intresseorganisationer kommer att utses till Trusted Flaggers. Däremot bör man vara fortsatt vaksam mot att andra särintressen får en sådan roll. Och att myndigheter ges möjlighet att i praktiken censurera innehåll på nätet utan föregående rättslig prövning är fortfarande ett problem.

Det är en öppen fråga hur den nationella digitala samordnare som föreskrivs i DSA skall bli verklighet. Denne skall bland annat ha ansvar för de ovan nämnda nätgranskarna. Kommer detta att bli en ny myndighet? Eller kommer funktionen att hamna under någon existerande myndighet – och i så fall vilken?

Även om Trusted Flaggers är ett fullbordat faktum med DSA tycks det finnas ett rätt stort utrymme för att påverka hur systemet skall bli verklighet. Detta måste ske på ett rättssäkert sätt, med största möjliga respekt för grundläggande fri- och rättigheter.

• #ChatControl / CSAR / meddelandekontroll

EU-kommissionen har föreslagit att e-post och alla elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och deras innehåll skall granskas. Detta omfattar alla utan att det behöver finnas någon misstanke om brott.

Vilket strider mot förbudet mot generell övervakning. Det strider även mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott (datalagringen).

I grunden är detta en fråga om mänskliga rättigheter – vad gäller rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa skall gälla även online.

Här är den första frågan hur Sverige kommer att ställa sig i EU:s ministerråd. Man kan anta att KD är för #ChatControl. Förmodligen även Moderaterna. Vad gäller Liberalerna kan man notera att i vart fall deras systerpartier i EU är mer skeptiska. SD sänder blandade signaler.

Här finns fortfarande utrymme för att påverka. Vilket är viktigt, inte minst med tanke på att Sverige kommer att vara ordförandeland i EU efter årsskiftet.

Skall vi rädda den digitala brevhemligheten, då är det nu det måste ske.

ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor

av

Det blev hård kritik men få svar när EU-kommissionär Ylva Johansson grillades om förslaget om att granska innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer.

EU-kommissionen vill att din e-post och alla dina elektroniska meddelanden med mera skall av-krypteras, att dess innehåll skall granskas och att misstänkt innehåll skall överlämnas till en ny EU-myndighet.

På måndagen höll Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter, LIBE, en utfrågning av EU-kommissionär Ylva Johansson med anledning av detta förslag om åtgärder för att förhindra sexuellt utnyttjande av barn på nätet (CSAR), populärt kallat #ChatControl.

Det uppgivna syftet är en perfekt murbräcka, för vem är väl för sexuella övergrepp mot barn? Och vem vågar säga emot utan att riskera att misstänkliggöras? Samtidigt vet vi att nya övervakningslagar i princip alltid drabbas av ändamålsglidning.

Det mesta som presenterades är sådant som lätt går att utöka till andra syften.

Är det verkligen någon som tror att detta verktyg, när det väl finns på plats, inte kommer att användas för andra ändamål?

• Du kan se utfrågningen genom att följa denna länk.

Utfrågningen börjar lite försiktigt, men tar sig i andra halvan – då kommissionär Johansson fullständigt bombarderas med kritiska frågor och allvarliga invändningar. Vilka hon i allt väsentligt duckar i sina svar.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet. Och mänskliga rättigheter skall även gälla online.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskriver i artikel 8:1:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.»

Sedan finns det undantag, som till exempel för att bekämpa brott. Men då måste det finnas en misstanke. Att granska innehållet i alla medborgares alla elektroniska kommunikationer för den händelse att någon eventuellt skulle skriva eller sända något olagligt är inte förenligt med rätten till privat korrespondens.

Detta är en princip som redan slagits fast av EU-domstolen vad gäller datalagringen. Svepande övervakning utan misstanke om brott är inte tillåten.

EU-kommissionen försöker komma runt detta genom att göra det hela till en fråga om den inre marknaden snarare än mänskliga rättigheter. Vilket är precis samma knep den använde när man skrev det nu ogiltigförklarade datalagringsdirektivet. Det fungerade inte då och det kommer inte att fungera nu heller.

Men trots att det är uppenbart att CSAR kommer att falla i EU-domstolen om regleringen antas, så försöker kommissionen ändå.

Det finns hur mycket som helst att kommentera om utfrågningen. Därför kommer vi att bryta ner detta till mindre delar den närmaste tiden. Stay tuned.

Video:
• LIBES utfrågning av EU-kommissionär Ylva Johansson om CSAR »

Läs mer:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal – The End of the Privacy of Digital Correspondence »

Nu börjar slaget om #ChatControl

av

Nu tas de första stegen mot granskning av innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer. Den politiska striden är redan igång – och Sveriges nya regering kommer att få en nyckelroll.

Nu har EU-kommissionär Ylva Johanssons förslag om #ChatControl landat på Europaparlamentets bord. Det är nu det kommer att avgöras om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas.

Allt vi skriver (och tar emot) kommer att inspekteras – av maskiner, som skall söka efter (och anmäla) misstänkt innehåll. Vad kan möjligen gå fel?

I praktiska termer handlar #ChatControl om huruvida man skall spana mot folk som är misstänkta för brott eller om man skall massövervaka alla.

Utöver problemen med automatiserad övervakning riktad mot människor som inte är misstänkta för brott är detta en viktig principiell fråga. Rätten till privatliv och privat kommunikation är en mänsklig rättighet.

FN:s människorättskommissionär oroas:

»“Moreover, in the general scanning of communications, frequent false positives cannot be avoided, even if accuracy rates are high, thereby implicating numerous innocent individuals. Given the possibility of such impacts, indiscriminate surveillance is likely to have a significant chilling effect on free expression and association, with people limiting the ways they communicate and interact with others and engaging in self-censorship.«

Sedan innehåller förslaget även andra ogenomtänkta saker, som en 18-årsgräns för meddelande-appar. Personer under 18 års ålder skall alltså inte kunna kommunicera elektroniskt med varandra eller någon annan. Och med ålderskrav kommer ID-krav, för alla.

• Läs mer om #ChatControl »

Nu börjar den politiska striden. Det tjeckiska EU-ordförandeskapet har dessutom utökat förslaget med borttagning av sökresultat. (!) Och i Europaparlamentet är den konservativa och den liberala gruppen pådrivande.

Vid årsskiftet blir Sverige ordförandeland i EU. Därmed hamnar processen i ministerrådet i vårt knä. Medlemsstaterna är splittrade från ett tydligt nej till ren entusiasm.

Om vi vill stoppa #ChatControl är det hög tid att handla nu. Allt för ofta är motståndet mot ogenomtänkta EU-beslut slumrande fram till det ögonblick då vi ställs inför fullbordat faktum, när redan det är för sent. Låt inte det hända igen.

Med moståndsfickor mot #ChatControl i både ministerrådet och parlamentet krävs att frågan börjar bubbla i media och i opinionen. Tryck måste komma från alla sidor.

En bra början är att kräva den nya svenska regeringen på besked.

Försvara rätten till privat korrespondens, rädda den digitala brevhemligheten!

Länkar / relaterat:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »