Femte juli

Nätet till folket!

Säkerhet

Under denna kategori samlar vi nyheter och notiser som handlar om säkerhet för nätanvändare. Det kan till exempel gälla persondata, kryptering, säkerhetsbrister eller läckor och illasinnade hack som exponerar användare.

EU vill dela polisiär information med Balkan-länderna

av

»Even without imminent EU accession, all third countries in South-East Europe will gradually be connected to European information systems. They will set up a fingerprint database along the lines of the EU model and, as in the Prüm Treaty, will make it possible to query biometric data. Secret services in the Western Balkans also use the Schengen Information System through a back door.

Albania, Northern Macedonia, Serbia and Montenegro are EU accession candidates, Bosnia and Herzegovina and Kosovo are considered potential candidate countries.«

Vilket innebär att länder med bristande rättssäkerhet kan komma att få tillgång till känslig information från bl.a. svenska myndigheters register.

Länk » Western Balkans: Clandestine connection to EU databases «

EU jobbar på gemensamt system för automatisk ansiktsigenkänning

av

Ibland går det undan i EU.

Först ville EU-kommissionen införa ett tre- till femårigt förbud mot teknik för automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats – medan man utvärderar risker och möjligheter.

Sedan försvann detta förbud plötsligt ur de aktuella arbetsdokumenten.

Och nu: EU har givit konsultjätten Deloitte i uppdrag att utreda hur medlemsstaterna kan samordna register och system för automatiserad ansiktsigenkänning.

Från inte alls till alla alltid. En fullständig u-sväng, med andra ord.

Länk: EU police plan massive facial recognition database »

Europol hjälper EU-länder knäcka kryptering

av

Från Matthias Monroys blogg om säkerhetsarkitektur och polissamarbete i EU:

»Since last year, Europol has included the „decryption platform“ among the services offered by its newly established „innovation laboratory“. Its areas of responsibility include police handling of anonymisation and encryption on the Internet and darknet. Europol is also researching the use of quantum computers.«

Samtidigt verkar det som om spionprogramvara (statstrojaner / hemlig dataavläsning) kommer att vara den vanligaste approachen för medlemsstater som vill komma åt krypterade meddelanden.

Länk: Backdoors vs. Trojans: Europol is examining „solutions“ against end-to-end encryption »

Nej till hemlig dataavläsning

av

På onsdag (19 februari) röstar riksdagen om hemlig dataavläsning. Det vill säga att polisen (m.fl.) skall kunna installera spionprogram på människors telefoner, surfplattor, datorer, smart-tv-apparater, spelkonsoler, smarta högtalare etc.

Med dessa spionprogram kommer myndigheterna att kunna se all aktivitet på enheten i realtid samt använda kamera och mikrofon för övervakning. Man kommer dessutom att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon eller dator.

Bortsett från integritetsfrågan och risken för missbruk – så är detta det starkaste argumentet för att säga nej:

  • För att kunna installera spionprogram måste polisen använda säkerhetsluckor i vår kommunikationsutrustning.
  • Det innebär att dessa säkerhetsluckor – som hotar hela vår IT-säkerhet – kommer att förbli öppna och okända.
  • Detta öppnar i sin tur dörren för cyberbrottslighet – som dataintrång, ransomware, virus, bankbedrägerier och spioneri.

Riksdagen är alltså på väg att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker. Och vi vet från andra länder att sådana här verktyg har en tendens att hamna i orätta händer.

Det är inte en fråga om – utan när – detta kommer att bli ett problem för såväl privatpersoner som företag, organisationer och myndigheter.

Därför bör riksdagen rösta nej till lagen om hemlig dataavläsning.

Stoppa lagen om hemlig dataavläsning!

av

I morgon, torsdag den 6 februari, har riksdagens justitieutskott sammanträde. På dagordningen finns bland annat frågan om hemlig dataavläsning – som är tänkt att klubbas i kammaren den 19 februari.

Att riksdagen inte längre bryr sig om integritet och individens rätt till privatliv är sedan länge uppenbart. Men i detta fall är man även på väg att skapa ett system med allvarliga säkerhetsbrister. Någon diskussion om dessa har i princip inte förekommit. Berörda riksdagsledamöter har inte ens kommenterat saken. Vilket både är arrogant och oroväckande.

Hemlig dataavläsning bygger på att polisen (m.fl.) skall få installera spionprogram på brottsmisstänktas (m.fl.) datorer, smartphones, surfplattor, spelkonsoler, smart-tv-apparater, smarta högtalare m.m.

Här kommer man att kunna bedriva övervakning genom kamera och mikrofon. Polisen kommer även att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon. Dessutom kommer man att kunna avläsa meddelanden som sänds via krypterade meddelande-appar, genom att i realtid kunna se vad användaren skriver – och även i de aktuella apparna innan meddelanden krypterats eller avkrypterats. (Teoretiskt sett är det även möjligt att plantera eller manipulera bevis på en enhet.)

För att detta skall kunna ske behöver polisen använda sig av existerande säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur.

Det vill säga att säkerhetsbrister som borde anmälas och täppas igen kommer att förbli öppna.

Det innebär att systembrister, bakdörrar, zero-day-exploits, verktyg för dataintrång m.m. kommer att lämnas som de är. Vilket öppnar dörren på vid gavel för till exempel kriminella, black hat hackers och främmande makt.

Detta kommer att utsätta oss alla – privatpersoner, företag, myndigheter, organisationer – för en ökad risk för till exempel dataintrång, cyberbrottslighet, bankbedrägerier, ransomware och spionage.

Lagen om hemlig dataavläsning kommer helt enkelt att göra oss alla mindre säkra och hela vårt samhälles IT-infrastruktur mer sårbar. Och så vill vi verkligen inte ha det!

Riksdagen är just nu på väg att göra ett gigantiskt misstag. Men de politiska partierna kan inte säga att de inte blivit varnade. Det är hos dem ansvaret nu vilar – och det är där ansvar kommer att utkrävas, när den dagen kommer.

Det minsta man kan kräva är att riksdagens beslut skjuts upp genom en minoritetsbordläggning – och att man använder denna tid till att noga analysera den hemliga dataavläsningens säkerhetsproblem.

EU-miljard till forskning om övervakning

av

Privacy International har gjort en sammanställning över kända EU-finansierade projekt på övervakningsområdet.

Några exempel ur detta akronymernas helvete:

  • Prediction and Visual Intelligence for Security Information (PREVISION); €8m (2019-2021); A predictive platform running analytics through data obtained from ”online social networks, the open web, the Darknet, CCTV and video surveillance systems, traffic and financial data sources, and many more”.
  • Prediction and Visual Intelligence for Security Information (ROXANNE); €7m (2019-2022); Project aimed at identifying people in intercepted communications using face & speech identification, soon to be trialled in 9 countries.
  • Fighting Crime and TerroRism with an IoT-enabled Autonomous Platform based on an Ecosystem of Advanced IntelligEnce, Operations, and InveStigation Technologies (CREST); €7m (2019-2022); A predictive analytics platform monitoring online content and data from ”Internet of Things” (IoT) devices, and for sharing ”digital evidence based on blockchain” technology.
  • InterCONnected NEXt-Generation Immersive IoT Platform of Crime and Terrorism DetectiON, PredictiON, InvestigatiON, and PreventiON Services (CONNEXION); €5m (2018-2021); A predictive policing tool relying on social media, ’dark web’, and IoT data.
  • From mobile phones to court – A complete FORensic investigation chain targeting MOBILE devices (FORMOBILE); €6.9m (2019-2022); Another mobile phone extraction system, which will also develop ”tools” for ”the acquisition of previously unavailable mobile data, unlocking mobile devices, as well as the decoding and analysis of mobile data”.
  • Multimedia Analysis and Correlation Engine for Organised Crime Prevention and Investigation (MAGNETO); €5.3 (2018-2021); Data analytics platform to conduct tasks like relationship mapping in large datasets and predicting threats.
  • Advanced tools for fighting oNline Illegal TrAfficking (ANITA); €4.9m (2018-2021); Data analytics programme monitoring data from the internet and crypto-currencies.
  • Intelligence Network and Secure Platform for Evidence Correlation and Transfer (INSPECTr); €6.9m (2019-2022); Another analytics platform for ”gathering, analysing, prioritising and presenting key data to help in the prediction, detection and management of crime”.
  • Novel Social Data Mining Platform to Detect and Defeat Violent Online Radicalization (INSIKT); €1.5m (2017-2020); Software developed by a Spanish companies which scrapes through social media to identify terrorist propaganda.
  • Lawful evidence collecting and continuity platform development (LOCARD); €6.8m (2019-2022); A forensics system to extract data from devices for use in court, which also includes ”a crawler to detect and correlate online deviant behaviour”.
  • Video analysis for Investigation of Criminal and TerrORIst Activities (VICTORIA); €5m (2017-2020); An automatic surveillance video analysis system.
  • Analysis System for Gathered Raw Data (ASGARD); €12m (2016-2020); This project will develop, maintain and evolve a tool set for the extraction, fusion, exchange and analysis of Big Data, including cyber-offense data for forensic investigation.

Till detta kommer ett antal program för bland annat gränsbevakning och för att avskräcka flyktingar från att söka sig till Europa. Under perioden 2014-20 handlar det om c:a 80 miljoner euro, det vill säga över 800 miljoner SEK. För hela listan och utförligare beskrivning, följ länken nedan.

Om vi fokuserar på projekten ovan, då kan man räkna med att flera kommer att ingå i framtidens automatiserade, AI-styrda övervakningsapparat – kopplad till kameraövervakning med beteendeanalys, automatiserad ansiktsigenkänning i realtid och samkörd med allehanda register och övervakningssystem.

Notera för övrigt kopplingen till analys av medborgarnas aktiviteter på internet i flera av punkterna.

Om endast några av projekten ovan blir verklighet kommer vi inte bara att leva i en övervakningsstat av aldrig tidigare skådad omfattning – utan även i en automatiserad övervakningsstat, där algoritmer styr vem och vad som kommer att anses vara suspekt.

Privacy International: MONITORYOU: the MilliONs beIng spenT by the eu on develOping surveillance tech to taRget YOU »

Video: Veckans nätnyheter

av

De senaste nätnyheterna från denna blogg: Automatiserad ansiktsigenkänning; UK nobbar EU:s upphovsrättsdirektiv; ECHR: Anonyma SIM-kort är ingen rättighet; EU:s uppladdningsfilter; Hemlig dataavläsning.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Kommer hemlig dataavläsning att klubbas av riksdagen utan någon debatt om dess risker?

av

Om en vecka – torsdag den 6 februari – har riksdagens justitieutskott (JuU) åter hemlig dataavläsning på dagordningen. Ännu har man bara beslutat i formfrågor, som att skjuta fram lagens ikraftträdande en månad på grund av för kort ledtid efter att lagen klubbas i riksdagen (19 februari).

Att riksdag och regering inte bryr sig om integritet, det har vi tyvärr fått vänja oss vid. Men här finns även en uppenbar och påtaglig fara, vad gäller datasäkerhet. Dock finns det inget som tyder på att riksdagen kommer att bry sig om det heller.

Säkerhetsproblemet är som följer: För att kunna installera spionprogram på människors datorer, telefoner, plattor m.m. – så måste kända säkerhetsluckor hållas öppna. Detta gör hela vår IT-infrastruktur sårbar för cyberattacker, ransomware, bankbedragare, spionage och annan databrottslighet.

Detta är inte något utredningen brytt sig om, inget som regeringen brytt sig om, inget som lagrådet brytt sig om, inget justitieutskottet bryr sig om – och inget som riksdagen verkar bry sig om. Det är som om man tror att om man undviker att diskutera detta problem, då försvinner det. Vilket naturligtvis är oansvarigt önsketänkande. Det hela kommer att sluta med att vi alla blir mindre säkra.

Nu håller tiden på att rinna ut. Om vi alls skall få någon debatt om riskerna med hemlig dataavläsning – då måste den komma nu, innan det är för sent.

Brittisk polis satsar stort på automatisk ansiktsigenkänning i London

av

Samtidigt som EU överväger ett tre- till femårigt förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning (i vart fall på allmän plats) – går Storbritannien åt motsatt håll.

Politico:

Police in the British capital are set to deploy automated facial recognition technology across the city, the Met Police announced today.

”The use of live facial recognition technology will be intelligence-led and deployed to specific locations in London,” the Metropolitan Police Service said in a statement, arguing that this ”will help tackle serious crime, including serious violence, gun and knife crime, child sexual exploitation and help protect the vulnerable.”

Och då britterna nu lämnar EU behöver de inte bry sig om vad Bryssel tycker.

Detta kan bli intressant, då vi i så fall får två helt olika policies för ansiktsigenkänning – som sedan kan jämföras vad gäller integritet och säkerhet.

Politico: London police to roll out live facial recognition »

Har Europa förlorat kontrollen över sina telecom-nätverk?

av

Här är en intressant och rätt skrämmande text från berthub.eu som kan rekommenderas:

5G: The outsourced elephant in the room »

Även om den främst handlar om 5G kan mycket av det som skrivs appliceras även på övrig telecom-verksamhet.

Textens första budskap är att telecom-företagen inte har tillräcklig kontroll för att kunna garantera kundernas säkerhet mot spionage, att de inte kan garantera sina nätverks tillgänglighet och att Europa saknar möjlighet att självständigt tillhandahålla nätverk för telekommunikationer.

Texten argumenterar även för att det inte bara är en fråga om att dagens system som sådana till stor del är i händerna på icke-europeiska aktörer, vars hemländer är kända för sina ambitioner på övervakningsområdet och som kan tänkas hamna på politisk kollisionskurs med Västeuropa. Att uteslutande välja mer lokala aktörer hjälper inte heller – eftersom de har betydande delar av sin verksamhet outsourcad över hela världen, inklusive i länder som kan vara problematiska.

Vi européer lever helt enkelt med telekommunikationssystem som vi själva inte har kontroll över.

Vad kan man då göra åt saken? Några tankar som vädras är open source, helt nya självständiga teknikleverantörer (en sådan satsning görs i USA) samt en övergång från system som kräver en hög grad av manuellt underhåll till sådana som kan underhållas automatiskt (som till exempel Google, Netflix och Facebook valt att göra).

(Men tyvärr verkar europeiska operatörer ofta mer intresserade av att diversifiera till content – och EU av att filtrera användargenererad information.)

Man kan möjligen betrakta den länkade texten som något alarmistisk. Men kanske så på goda grunder. Den är i vart fall tankeväckande.