Övervakning

I denna kategori samlar vi nyheter som har med övervakning och massövervakning att göra. Det gäller såväl på nätet som i den fysiska världen.

Cory Doctorow: What the Internet Is For

9 november 2018 av Henrik Alexandersson

The theory of change that goes, “We will walk away from politics and use the internet to evade state oppression” is a dead letter. It always has been.

But the theory that goes, “The internet will let us organize to hold the government to account, to topple the corrupt, to rally the honorable and expose the wicked” – that theory has never been more important.

The internet is not a revolutionary technology, but it makes revolution more possible than ever before. That’s why it’s so important to defend it, to keep it free and fair and open. A corrupted, surveillant, controlled internet is a place where our lives are torn open by the powerful, logged, and distorted. A free, fair, and open internet is how we fight back.

Cory Doctorow: What the Internet Is For »

EU vill göra datalagringen gränslös

29 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Det går alltid till på samma sätt. Först så föreslås någon ny typ av massövervakning eller registrering. Politikerna lovar dyrt och heligt att denna bara skall användas om man behöver utreda verkligt allvarliga brott.

Men så blir det ju inte i verkligheten. Knappt hade FRA-lagen trätt i kraft förrän »FRA-shoppen« öppnade för en rad andra myndigheter. Samma sak gäller teledatalagringen / datalagringsdirektivet som (innan EU-domstolen upphävde det och upprepade gånger givit Sverige smäll på fingrarna) huvudsakligen kom att användas för att jaga fildelare och för att låta Skatteverket snoka i folks privatliv.

Grundpremissen bör vara att om man alls skall ägna sig åt massövervakning eller massregistrering – då innebär detta ett så stort intrång i den enskildes rätt till privatliv att informationen bara får användas när det verkligen, verkligen är viktigt. Vår rätt till privatliv stadgas i sin tur i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som en av våra grundläggande rättigheter som inte får fuskas bort.

Därför är det anmärkningsvärt att se det förslag till »eBevis« som EU-kommissionen nu försöker få igenom. Där finns inga sådana spärrar. Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst. Någon nedre gräns för när detta kan anses vara befogat anges inte.

Vilket är en signal om att dammluckorna nu kan öppnas – och att personlig information skall utlämnas även till EU-länder vars rättsstat, rättssäkerhet och sätt att hantera känslig information kan ifrågasättas.

Denna information skall lämnas ut inom tio dagar, eller i brådskande fall inom sex timmar. Och det är internetoperatören, den sociala plattformen eller appens ägare som skall göra en första bedömning av om en sådan begäran är i enlighet med svensk lag eller ej. Svenska rättsvårdande myndigheter är i normalfallet inte inblandade alls. Vilket kommer att skapa problem när till exempel polska myndigheter begär ut information som är relaterad till en handling som är brottslig i Polen men inte i Sverige.

EU-kommissionen signalerar även att man i framtiden vill kunna ägna sig åt realtidsavlyssning och direktåtkomst till information som lagras i molnet och på operatörernas servrar.

Hur detta går ihop med att EU-domstolen upphävt det direktiv som tillåter urskiljningslös datalagring (eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna) är oklart.

Länkar:
• Svensk operatör om EU-förslag: En katastrof »
• Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU »
• Independent study reveals the pitfalls of “e-evidence” proposals »
• Cecilia Wikström om e-bevis: Ett sjukt dåligt förslag »
• European Commission rolls out its proposal for a so-called eEvidence law »
• EU-kommissionen om eBevis »
• E-evidence – cross-border access to electronic evidence »
• Riksdagen: Förordning om tillgång till e-bevisning inom EU och Direktiv om utseende av representant för utlämnande av e-bevisning »

Internet som medborgarrättsrörelse

22 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Ryska GRU-agenter som förgiftar kritiker i exil eller försöker hacka sig in i nätverket hos den internationella organisationen för förbud mot kemiska vapen. Saudiernas bestialiska mord på den obekväme journalisten Jamal Khashoggi, på landets konsulat i Istanbul. I alla tre fallen växer bilden fram av hur det blir allt svårare för stater att hålla smutsiga operationer hemliga i en uppkopplad värld.

Man bör visserligen hålla i minnet att i exemplen ovan kommer mycket av informationen från brittiska, nederländska och turkiska myndigheter – som naturligtvis bara släpper information som passar dem och deras agenda. Men samtidigt växer en ny form av journalistik som bygger på informationsforensik, som Bellingcat fram. Och de senare går – vad vi vet – inte i någons ledband.

Detta är i och för sig inget nytt. Till exempel kan nämnas att mycket av den information som användes i kampanjen för att försöka stoppa FRA-lagen, år 2008, fanns tillgänglig på den delen av internet som döljer sig bortom förstasidan i Googles sökresultat. Dessutom skapades synergieffekter genom att bloggare med expertis inom områden som politik, juridik, IT och medborgarrätt kunde komplettera varandra och bygga vidare på varandras uppgifter.

NSA-whistleblowern Edward Snowden och Wikileaks är exempel på hur maktens instrument kan vändas tillbaka, mot överheten helt enkelt genom att göras offentliga. Den amerikanske journalisten Barrett Brown utmanade med sitt kollaborativa research-initiativ Project PM hela det amerikanska cyber-militär-industriella komplexet och då speciellt sådan underrättelseverksamhet som hålls borta från demokratisk kontroll genom outsourcing.

I EU stoppade nätaktivismen (och dess politiska gren i form av Piratpartiet) planerna på att stänga av fildelare från internet utan föregående rättslig prövning. Det samma gäller ACTA-avtalet, som ville göra internetoperatörerna till nätpoliser. Och nu står striden om »länkskatt« och uppladdningsfilter i EU:s nya direktiv om upphovsrätt. I dessa fall handlar det såväl om att bygga en stark argumentation som att skapa uppmärksamhet och väcka en slumrande opinion.

Vad gäller EU behövs verkligen mer medborgarjournalistik och aktivism. Här är problemet att det är svårt att skapa uppmärksamhet och opinion i tid. Helt enkelt eftersom nästan ingen vet vad som är på gång. Samtidigt är många frågor som nu ligger i beredning i EU-apparaten högintressanta. Några exempel: ett initiativ mot falska nyheter; ett nytt direktiv mot terrorism; åtgärder mot hot och hat på nätet (vilket innebär inskränkningar i yttrandefriheten); vissa medlemsstaters försök att undergräva nätoperatörernas budbärarimmunitet (mere conduit).

Saken är att det alltid är lättare att försöka påverka en politisk process i dess början – innan positionerna blir låsta och prestige sätts framför fakta och medborgerliga rättigheter. Detta måste ske på nätsiter och genom nätaktivism, eftersom svenska media är urusla på att rapportera om vad som är på gång i EU. Som regel kommer media in först när vi mer eller mindre står inför fullbordat faktum. Och då blir det som vanligt i EU: Först beslutar man. Därefter debatterar man. Och slutligen tar man reda på fakta. Men då är det som regel redan för sent.

Sverige behöver mer nätaktivism, mer medborgarjournalistik, mer nätbaserad korsbefruktning av expertis från olika discipliner, fler crowdsourcade granskningar, en nätbaserad medborgarrättsrörelse – och plattformar för sådant samarbete. Vill man försvara vår frihet mot överheten, då måste det alltid ske underifrån.

Tillsammans kan vi skaka om politiken och stoppa förslag som inskränker internets öppenhet och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Tillsammans kan vi bygga kunskapsbanker som kan mäta sig med etablerade medias grävredaktioner, myndigheter och till och med i vissa avseenden med statens underrättelseverksamhet. Tillsammans vet vi mer och har större samlad kunskap och kompetens än den fria informationens och det öppna samhällets fiender.

Vad vi behöver göra är att fundera på hur detta kan organiseras och struktureras – i så platta och decentraliserade former som möjligt.

Relaterat: Techcrunch – Khashoggi’s fate shows the flip side of the surveillance state »

Europaparlamentet kräver mer övervakning

12 oktober 2018 av Henrik Alexandersson

Hur skall EU hantera terrorismen? Den frågan har stötts och blötts i ett specialinrättat utskott i Europaparlamentet – European Parliament’s Special Committee on Terrorism, förkortat TERR. Till skillnad från parlamentets övriga utskott har TERR de flesta av sina möten bakom stängda dörrar.

Nu har man producerat en rapport. Parlamentets egna initiativrapporter är egentligen rätt meningslösa papper. De har ingen lagstiftande effekt, utan sänds helt enkelt över till EU-kommissionen och andra eventuellt intresserade för påseende. Parlamentet tycker saker, helt enkelt.

Men ibland kan en sådan rapport användas för att EU:s enda folkvalda förtroendemän (ledamöterna i parlamentet) förväntas legitimera kontroversiella saker som EU-kommissionen och medlemsstaterna i ministerrådet redan jobbar med. Vad gäller rapporten från TERR tyder mycket på att den är just ett sådant beställningsarbete.

Till exempel kan TERR-rapporten kan användas för att backa upp EU-kommissionens förslag om nätcensur, som lades fram den 12 september.

Frankrikes president, Emanuel Macron, har för övrigt redan meddelat att EU-valet nästa vår till stor del kommer att handla om att sätta koppel på internet. Även här passar TERR-rapporten väl in i pusslet.

Bland de förslag som vädras finns bland annat utökad datalagring, urholkat krypteringsskydd, utökad registrering av medborgarnas resor – och inte minst en ny, gigantisk Storebrors-databas för hela EU.

Det har lagts fram 1.519 ändringsförslag till rapporten. En del är bra, andra förfärliga. Problemet med så omfattande voteringar är att de blir fullständigt kaotiska – och därmed lätta att styra från presidiet.

I en kritisk kommentar skriver EDRi:

”The fact that the TERR Committee draft’s “spontaneously” chose to propose similar wording to what the Commission proposed is important. It means that the two rapporteurs have led the European Parliament a long way towards adopting a position that fully aligns with the terms of the proposed Terrorist content Regulation before the vast majority of Parliamentarians were aware of what the Commission was about to propose as binding legislation. If deliberate, this would be a serious attack on institutional integrity of the European Parliament.”

I oktober och november bereds TERR-rapporten i sitt hemliga specialutskott. Preliminärt väntas den komma upp till votering i Europaparlamentets plenum i december.

Även om rapporten inte är lagstiftning måste den kritiseras, helst röstas ner – då den öppnar dörren för så mycket andra Storebrors-påfund.

Läs mer hos EDRi: EU Parliament’s anti-terrorism draft Report raises major concerns »

Dejtingappen Grindr skvallrar om sina användares sexuella preferenser och exakta position – läs och darra!

20 september 2018 av admin

Grindr, som beskriver sig som ”världens största dejtingapp för HBTQ-personer”, har länge hävdat att de bara avslöjar sina användares ungefärliga position. Nu visar en snillrik användning av appens API att man kan ta reda på den exakta positionen – på metern när.

Tredjepartsappen Fuckr utvecklades för att visa just detta. Appen använder triangulering för att få en mer exakt position på användarnas telefoner än den som Grindr tillhandahåller.

Det ska nämnas att Grindrs huvudsakliga funktion är att låta användarna se vilka andra användare som befinner sig i samma område. Telefoners positionsfunktion är alltså själva förutsättningen för appen och anledningen till dess framgång.

Spionage från fåtöljen

En journalist på Queer Europe följde en väns lördagskväll genom Fuckr:

While sitting behind my laptop, I could see in which restaurants he was eating, in which cafes he was drinking, and in which nightclubs he was dancing. I could also see that he went to the gay sauna at 1 a.m. and then slept at a stranger’s house at 3 a.m.

Lägg till detta att Grindr knappt har några begränsningar för antalet API-förfrågningar: Man kan söka på 600 användare per förfrågning – och det är tillåtet att göra flera förfrågningar samtidigt.

I praktiken innebär det att man kan kartlägga samtliga Grindr-användare i till exempel Stockholm med deras exakta position varje minut under en vecka.

Sexuella preferenser och hivstatus

Men inte nog med det: Man kan också få tillgång till dessa användares personliga data såsom profilnamn, foto, ålder, längd, vikt, etnicitet, kroppstyp, förhållandestatus, sexuella preferenser, och – inte minst – hivstatus.

Detta är varje övervakares våta dröm. Ja, det överträffar rentav Bahnhofs gamla aprilskämt P.st, där man kunde kolla ”vad som helst om vem som helst”.

För att vrida skruven ett varv till kan vi nämna att Grindr är kinesiskt sedan grundarna i januari 2018 sålde företaget till Kunlun Group.

Trevligt.

Dubbelmackning avslöjar positionen

Det ska finnas sätt att undgå att bli positionerad på detta sätt. Grindr-användarna kan till exempel i inställningarna välja att inte avslöja sin position, men detta döljer bara positionen för andra användare och tredjepartsappar. Grindr placerar en fortfarande i listan över inloggade användare baserat på distans. Och då är det bara att ta reda på positionen för dem som kommer före och efter i listan – man kan så att säga ”sandwicha” fram positionen även för den som valt att inte avslöja den.

Man kan invända att ”sandwichning” inte fungerar i ett område där de flesta användare väljer att dölja sin position. Men även där kan en kartläggare skapa ett antal fejkkonton med öppen position. Dessa konton kan sedan användas för att dubbelmacka sig fram till positionen för andra användare.

Kartläggning av bögar

Grindr har efter tidigare kritik stängt av distansfunktionen för användare i öppet homofoba länder som Ryssland, Nigera, Egypten, Irak och Saudiarabien.

Men det är fortfarande fritt fram att kartlägga användare (eller låt oss tala klarspråk: bögar) i tveksamma länder som Algeriet, Turkiet, Vitryssland, Etiopien, Qatar, Oman, Azerbajdzjan, Kina, Malaysia och Indonesien.

Avstängd från Github

Fuckr utvecklades som ett ”proof of concept” för att visa hur stora företag sätter sina användares säkerhet på spel. Notera att det inte på något vis handlar om hackning, utan om att använda de möjligheter som Grindr ger via sitt API.

Appen har nu tagits bort från Github, men inget hindrar att någon annan utvecklar en liknande tredjepartsapp.

Läs mer

Queer Europe: It is Still Possible to Obtain the Exact Location of Millions of Cruising Men on Grindr

EU:s censurmaskin är även en övervakningsmaskin

17 september 2018 av Henrik Alexandersson

En av delarna i EU:s nya direktiv om upphovsrätt är det uppladdningsfilter för användargenererat material som nätplattformarna blir tvingade att installera. Syftet är att stoppa material som kan antas vara skyddat av upphovsrätt.

Detta har fått omfattande kritik. Men en aspekt tycker jag har hamnat i skymundan:

Skall man filtrera material måste allt som läggs upp förhandsgranskas. Alla de bilder du lägger upp. Alla texter du skriver. Alla videosnuttar och ljudfiler.

Dina bilder från familjens semester eller festen, dina tankar om stort och smått, videosnutten från barnens skolavslutning… Allt kommer att granskas, analyseras och jämföras.

Visserligen kommer denna granskning i huvudsak att utföras av maskiner som styrs av algoritmer. Men likväl kommer allt du lägger upp att granskas – av privata företag på statens uppdrag.

För det första är detta en allomfattande övervakning av människor som inte är misstänkta för något brottsligt. Vilket i sig är en kränkning av medborgarnas rätt till privatliv.

Vidare skall man inte förvänta sig annat än att Facebook, Google och alla andra kommer att spara de data som extraheras – för att skaffa sig en än mer omfattande bild av dig och ditt liv. Vilket borde väcka en del upprördhet bland alla som redan oroas av att nätjättarna vet för mycket om oss.

/ HAX

Datainspektionen säger nej till statstrojanen

7 mars 2018 av admin

Nu har Datainspektionen sagt sitt om den utredning om ”hemlig dataavläsning” som presenterades i november 2017.

Datainspektionen är bland annat kritisk till att den så kallade statstrojanen ska få användas för mindre brott, och menar att utredningen ”väsentligt underskattat integritetsriskerna”.

Så här vackert inleder myndigheten sitt yttrande, som publicerades i dag:

Användningen av det föreslagna tvångsmedlet hemlig dataavläsning kan komma att innebära ett i den personliga integriteten synnerligen ingripande intrång. För att införa ett sådant tvångsmedel i ett demokratiskt samhälle måste det föreligga mycket starka skäl.

Mellan raderna säger alltså Datainspektionen att utredningens förslag är odemokratiskt. Och kritiken fortsätter i den andan:

Eftersom varje tvångsmedel och övervakning av enskilda personer innefattar ett integritetsintrång måste nödvändigheten av dessa metoder alltid vägas mot integritetsskyddsintresset. Vid dessa bedömningar måste hänsyn tas till kraven i regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Enskildas rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv och sitt hem och sin korrespondens är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Varje inskränkning i denna rätt måste bygga på ett angeläget samhälleligt behov av inskränkning och den måste stå i rimlig proportion till det syfte som ska tillgodoses genom ingreppet. Vidare måste undantagen vara utformade med sådan precision att inskränkningen av rättigheten är förutsägbar i rimlig utsträckning.

Datainspektionen går så långt som att använda ordet ”totalövervakning”:

Det skulle, vid ett införande i enlighet med utredningens förslag, kunna vara möjligt för den brottsbekämpande myndigheten som använder metoden att närmast fullständigt kunna kartlägga och övervaka den person som utsätts för åtgärden. En sådan totalövervakning av en person innebär naturligtvis synnerligen stora risker för den personliga integriteten för den som utsätts för åtgärden, och ibland även för andra.

Mot den bakgrunden anser myndigheten inte att en statstrojan är ett proportionerligt tvångsmedel:

Nödvändigheten av den föreslagna utformningen och användningen av tvångsmedlet måste anses väsentligt understiga integritetsskyddsintresset. Mot denna bakgrund avstyrker Datainspektionen förslaget.

Det sammantagna intrycket är att Datainspektionen står upp för det demokratiska samhället och sätter ner foten när regeringen avser bryta mot Sveriges grundlag, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga – ja, mot själva idén om den västerländska demokratin så som den var tänkt att fungera.

Även Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden säger nej

Även den statliga myndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underkänner utredningens förslag. Deras yttrande är längre och mer byråkratiskt formulerat. Ett utdrag:

Den föreslagna tillämpningen av hemlig dataavläsning vid hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning kommer däremot att innebära en väsentlig utökning av myndigheternas möjlighet att i hemlighet kartlägga enskildas liv. Dessa tvångsmedel tillhör de mest integritetskränkande och bör som utgångspunkt användas restriktivt. I denna del har utredningen enligt nämnden dels inte förmått påvisa ett tydligt behov av det nya tvångsmedlet, dels inte analyserat de tekniska problemen och gränsen mellan domstolens och den verkställande myndighetens roller tillräckligt. Enligt förslaget ska hemlig dataavläsning kunna verkställas t.ex. i en mobiltelefon genom att kamera- och mikrofonfunktionerna aktiveras. För att säkerställa verkställighet enbart på den plats som anges i tillståndet är det nödvändigt att den brottsbekämpande myndigheten känner till exakt var telefonen finns under hela verkställighetstiden. Likaså får verkställigheten inte komma i konflikt med bestämmelserna om avlyssningsförbud. Utredningen har inte redovisat någon närmare analys av hur detta ska gå till.

Nämnden ser dessutom ”särskilda svårigheter när det gäller tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid hemlig dataavläsning”, vilket även är Datainspektionens huvudargument.

Nu återstår att se om regeringen tar till sig kritiken. Nästa steg i lagstiftningskedjan är en lagrådsremiss som innehåller samtliga remissyttranden och som Lagrådet ska ta ställning till. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Bild: Remix av ett foto av Richard Fisher (CC BY 2.0).

HAX: Du har en moralisk rätt att skydda dig mot övervakning!

13 februari 2018 av Henrik Alexandersson

I ett samhälle som omfattar demokratins djupare värden och principer ska vanliga, laglydiga medborgare ha rätt att bli lämnade i fred av staten. Denna rätt till privatliv och privat korrespondens är så viktig att den anses vara en grundläggande rättighet, som till exempel (i vart fall i teorin) skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

När staten kränker denna rätt till privatliv, då sker det på principiellt tveksamma grunder.

Generellt sett bör man kunna hävda att ett kollektiv, en grupp av människor, inte ska kunna gå bortom de rättigheter som gäller för en enskild individ. Människor har rättigheter, inte kollektiv. För hur och på vilka grunder skulle kollektiva rättigheter uppstå?

Varför skulle de rättigheter som gäller i samspelet människor emellan plötsligt upphävas eller förändras bara för att många gör så tillsammans?

En individs rättigheter ska bara kunna begränsas om hon av egen fri vilja ingår ett avtal om detta.

Ändå kränker staten på bred front medborgarnas rätt till privatliv. Vilket den gör på rent auktoritära grunder, för att den kan, för att våra politiska ledare säger så.

De skäl som anges kan variera. Men nästan allt går att motivera. Till exempel skulle kameraövervakning av alla rum i våra hem reducera mängden relationsbrott. Ändå vore det inte proportionerligt eller rätt.

Min poäng är att staten inte har någon given rätt att snoka i folks privatliv. Det finns inget moraliskt eller principiellt stöd för sådant. Överheten har helt enkelt inte någon naturlig rätt att göra så.

Jag vill därför hävda att massövervakningen av oss och våra kommunikationer är omoralisk.

Därmed har vi medborgare också rätt att vidta mått och steg för att skydda oss mot övervakning.

Det kan vara värt att hålla i minne – i dessa tider då överheten vill göra allt från att övervaka och registrera våra kommunikationer till att spionera i våra datorer och förbjuda kryptering.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 4 februari 2018.

Data från fitnessappar kan avslöja militärer

29 januari 2018 av admin

Fitnessappen Strava har hamnat i blåsväder sedan det visat sig att deras globala ”heat map” visar var amerikanska soldater i krigsområden tar sin morgonjogg. Washington post förklarar hur:

In war zones and deserts in countries such as Iraq and Syria, the heat map becomes almost entirely dark — except for scattered pinpricks of activity. Zooming in on those areas brings into focus the locations and outlines of known U.S. military bases, as well as of other unknown and potentially sensitive sites — presumably because American soldiers and other personnel are using fitness trackers as they move around.

En heat map – eller värmekarta – visar vilka sträckor som är mest populära bland appens användare; ju fler som använt sin GPS för sin cykeltur eller löprunda på en viss väg, desto tydligare syns den vägen på kartan. Så här ser Stravas heat map för centrala Stockholm ut:

Strava har nu svarat på kritiken genom att be användarna i känsliga områden att göra sina aktiviteter privata – då används de inte i värmekartan nämligen. Företaget antyder också att de kan komma att samarbeta med militären:

We take the safety of our community seriously and are committed to working with military and government officials to address sensitive areas that might appear.

Slutligen tipsar Strava sina användare om en äldre bloggpost som visar hur man gör sin profil eller sina aktiviteter privata.

Kommentar

Det finns fler skäl än militära hänsyn att se över sina inställningar i GPS-appar. Skulle det till exempel vara möjligt att försäkringsbolag använder ens GPS-data i en rättegång efter en olycka för att leda i bevis att man cyklat alldeles för fort – vid olyckstillfället eller kanske i största allmänhet? Att man cyklat mot enkelriktat eller har för vana att undvika cykelbanor? Tja, vem vet. GPS-apparna är ännu i sin linda, men själv har jag som mångårig användare av just Strava sedan länge gjort min profil privat.

Ryske torentusiasten Dmitrij Bogatov snart friad från terroristmisstankar?

29 januari 2018 av admin

Den ryske utvecklaren, matematiklektorn och esperantoentusiasten Dmitrij Bogatov kommer snart att frias från misstankar om terrorism, säger en källa till ryska nyhetsbyrån Tass.

Bogatov anklagades i april 2017 för terroristverksamhet, efter att terroristklassat innehåll postats på en webbsajt från Bogatovs IP-adress.

Dmitrij Bogatov driver ett torexitrelä, vilket innebär att användare av anonymiseringstekniken Tor får Bogatovs IP-adress när de ansluter till nätet via hans exitrelä. I just det här fallet hade något postat terroristklassat innehåll via 104 olika IP-adresser, varav Bogatovs var en.

Enligt källan har polisen nu undersökt Bogatovs datorer och minneskort och inte hittat något som styrker anklagelserna. Därför är Bogatovs advokat övertygad om att han snart kommer att släppas fri.

Bogatov satt häktad i tre månader och har sedan dess haft husarrest. En kampanjsajt för att befria Bogatov finns att läsa på engelska, ryska och esperanto.

Not: Vi har transkriberat Bogatovs förnamn på svenskt vis. Med engelsk transkribering från ryska skrivs namnet Dmitry Bogatov.

Bildkälla: Freebogatov.org och 5 juli-stiftelsen (montage).