Nätet till folket!
Amerikanska styrmyndigheten Federal Communications Commission röstar i dag om att slopa skyddet för nätneutralitet, under rubriken ”Restore internet freedom”.
Följ processen live hos FCC – mötet börjar klockan 16.30 svensk tid, vilket i skrivande stund är om exakt tio minuter:
Okej, det hände bara på en Starbucksrestaurang i Buenos Aires, Argentina, och wifileverantören har nu fått en åthutning av den amerikanska kaffekedjan.
Det var Noah Dinkin som uppmärksammade beteendet i en tweet den 2 december 2017:
Hi @Starbucks @StarbucksAr did you know that your in-store wifi provider in Buenos Aires forces a 10 second delay when you first connect to the wifi so it can mine bitcoin using a customer's laptop? Feels a little off-brand.. cc @GMFlickinger pic.twitter.com/VkVVdSfUtT
— Noah Dinkin (@imnoah) December 2, 2017
Starbucks svarade den 11 december 2017:
As soon as we were alerted of the situation in this specific store last week, we took swift action to ensure our internet provider resolved the issue and made the changes needed in order to ensure our customers could use Wi-Fi in our store safely.
— Starbucks (@Starbucks) December 11, 2017
Men ändå, händelsen visar hur utsatt man är som användare av gratis wifi.
Vem vet vad som händer på andra Starbucksrestauranger – eller på andra firmors publika trådlösa nätverk för den delen.
Att bryta kryptovaluta på wifianvändarnas datorer måste man säga har en viss nivå av originalitet. Att bara spionera på kundernas trafik är betydligt lättare och säkert vanligt förekommande.
Läs hela historien hos Motherboard: Starbucks Wi-Fi Hijacked People’s Laptops to Mine Cryptocurrency
We have created tools that are ripping apart the social fabric of how society works
Före detta facebookanställde Chamath Palihapitiya har ”fruktansvärt dåligt samvete” över att ha lockat användare till Facebook. Kommentaren kom efter att facebookpionjären Sean Parker sagt att Facebook gav användarna ”a dopamine hit and a social validation feedback loop, that exploited a vulnerability in human psychology.”
BBC: ’You are being programmed,’ former Facebook executive warns
På torsdag röstar amerikanska myndigheten Federal Communications Commission (FCC) om nätneutralitet. FCC väntas rösta för att ”restore internet freedom”, vilket många hävdar är nyspråk för att göra exakt motsatsen. Myndighetens förslag går nämligen ut på att riva upp den så kallade nätneutraliteten.
Denna linje har stakats ut av Ajit Pai, som leder FCC sedan januari 2017, då han tillsattes av president Donald Trump.
I dag anslöt sig 21 internetveteraner, bland andra Tim Berners-Lee, Vint Cerf och Steve Wozniak, till de miljoner internetanvändare som protesterat mot FCCs befarade beslut. Deras budskap till FCC är enkelt och formuleras redan i rubriken till brevet:
You Don’t Understand How the Internet Works
Veteranerna skriver:
It is important to understand that the FCC’s proposed Order is based on a flawed and factually inaccurate understanding of Internet technology. These flaws and inaccuracies were documented in detail in a 43-page-long joint comment signed by over 200 of the most prominent Internet pioneers and engineers and submitted to the FCC on July 17, 2017.
Despite this comment, the FCC did not correct its misunderstandings, but instead premised the proposed Order on the very technical flaws the comment explained. The technically-incorrect proposed Order dismantles 15 years of targeted oversight from both Republican and Democratic FCC chairs, who understood the threats that Internet access providers could pose to open markets on the Internet.
I ett sista försök att påverka de politiskt tillsatta ledamöterna i FCC har organisationen Fight for the future satt upp kampanjsajten Battle for the net, där besökarna ombeds att ”break the internet” i en gigantisk mejlbombningsaktion – som startar i morgon, tisdag den 12 december 2017!
Nätneutralitet är principen om att allt som färdas i internets kablar ska behandlas lika – att datapaketen ska ha samma pris och hastighet oavsett vad de transporterar till oss internetanvändare.
Utan nätneutralitet skulle företag kunna förhandla fram sina egna dealer med internetoperatörerna, som i sin tur skulle kunna erbjuda kunderna ett ”kabelteveinternet” där endast ett fåtal företags sajter – tänk Youtube, Facebook, Netflix – ingår och då till ett lägre pris än ett riktigt internet som innehåller, tja, internet. I hela sin glans.
Åtminstone är det denna skräckvision som nätneutralitetskramarna brukar måla upp. I vårt poddavsnitt (30) om nätneutralitet komplicerar vi den bilden något. Avsnittet innehåller också en intervju med den svenske internetnestorn Patrik Fältström (”Paf”).
Forskare har hittat ett sätt att ta reda på var en mobiltelefon befinner sig utan att använda sig av telefonens GPS eller avstånd till mobilmaster (triangulering).
Våra telefoner innehåller som bekant en mängd sensorer som hela tiden samlar information om omvärlden – bland annat kompass, barometer och accelerometer. Genom att kombinera denna information med offentliga källor såsom väderleksrapporter och tidtabeller för flyg, tåg med mera kan man fastställa en telefons position, enligt forskarna.
Mission: Impossible? Uppenbarligen inte!
Tekniken ger både apputvecklare och myndigheter möjlighet att spåra telefoner även där användaren nekat en app tillgång till – eller helt stängt av – ”location services”.
Bitcoinkursen har fördubblats på två veckor och passerade just 16 000 dollar – sedan sjönk den en aning.
Som ett brev på posten hörs nu ropen på förbud. Amerikanske ekonomen och nobelpristagaren Joseph Stiglitz sa förra veckan om bitcoin:
So it seems to me it ought to be outlawed … It doesn’t serve any socially useful function … It’s a bubble that’s going to give a lot of people a lot of exciting times as it rides up and then goes down.
I Tyskland debatteras huruvida banker ska ha rätt att spekulera i bitcoin. Professor Philipp Sandner menar att Tyskland bör anamma blockchainteknologin, så att inte andra länder, läs Kina, får ett försprång:
Regeringen bör säkra de rättsliga förutsättningarna för att blockchainteknologin utvecklas här hemma och i Europa.
Andra röster kräver ett komplett förbud för banker att handla i bitcoinderivat.
Den amerikanska dokumentärfilmaren Laura Poitras blev känd som journalisten Glenn Greenwalds parhäst i rapporteringarna om visselblåsaren Edward Snowden 2012-2013. Men redan tidigare var Poitras en nagel i ögat på amerikanska regeringen.
Nu visar dokument att amerikanska FBI utredde Poitras under sex år – från 2006 till 2012 – utan att hitta något brottsligt. Under dessa år togs Poitras i förvar vid amerikanska gränskontroller hela 50 gånger.
Electronic Frontier Foundation, som hjälpt Poitras få ut dokumenten genom Freedom of Information Act (FOIA), skriver:
The detentions began after she directed and released documentary films about post-9/11 life in Iraq and Yemen that challenged the U.S. government’s narrative about the war on terror.
Dokumenten visar att FBI stängde utredningen om Laura Poitras 2012. Då upphörde också förhören vid gränskontrollerna.
Detta skedde två månader efter att Glenn Greenwald uppmärksammat att gränspolisen tog Laura Poitras i förvar så ofta, och efter att ett antal filmare protesterat mot vad som många hävdar skulle kunna vara ett brott mot den amerikanska konstitutionen.
Läs hela historien här:
EFF: Government Documents Show FBI Cleared Filmmaker Laura Poitras After Six-Year Fishing Expedition
I vår har den Spielbergregisserade science fiction-filmen Ready Player One premiär. Men redan nu kan du läsa romanen av Ernest Cline.
Året är 2044. Oljan har tagit slut och befolkningen har samlats i ett fåtal jättestäder, där de lever sina liv genom sina virtual reality-hjälmar. I denna dystopi får vi följa unge Wade Watts äventyr genom ett gigantiskt VR-spel som engagerar hela världens befolkning.
Ready Player One är en actionfylld thriller för spelgenerationen, inte minst dem som växt upp med Space Invaders, Pong, Pacman och andra klassiska titlar. Och för dem som spelat Drakar och Demoner. Eller har en nostalgisk förkärlek för åttiotalet i allmänhet, eftersom detta årtionde praktiskt nog spelar en nyckelroll i framtiden.
Förutom en rafflande story är boken fylld av referenser, framförallt till åttiotalskultur men också till samtida nätpolitik: Cory Doctorow och Kevin Mitnick flimrar förbi.
Ready Player One väcker frågor om övervakning och oligopol; det multinationella konglomeratet IOI är inte helt olikt Evil Corp i teveserien Mr Robot – bägge företagen har sina självklara liknelser i dagens verklighet. Dessutom kan man läsa in en mer filosofisk samtidskritik; sättet på vilket framtidens människor är fångna i sina headsets påminner om vår egen tids besatthet vid skärmar och flöden. Var är det ”verkliga” livet? IRL, AFK eller någon annanstans?
Allt detta gör Ready Player One till en roman för nätgenerationen, och inte minst nätaktivisterna.
Uppladdningsfiltret är den mest kontroversiella delen av det upphovsrättsdirektiv som just nu är under utarbetning i EU-maskineriet.
Förutom allt annat man kan invända mot ”censurmaskinen” – som att den kommer att leda till självcensur och inskränkning av yttrandefriheten för EU-medborgarna – konstaterar nu Glyn Moody att filtret kommer bryta mot andra EU-lagar, oavsett på vilket sätt det införs:
Article 13’s automated general upload filters are either voluntary, in which case they are illegal under the GDPR, or they are mandatory, and therefore illegal under the E-commerce Directive. There’s no other possibility. What’s clear is that upload filters are illegal in all situations, and must therefore be dropped from the Copyright Directive completely.
Hittills har två parlamentariska utskott (LIBE och IMCO) röstat för att stryka artikel 13 från upphovsrättsdirektivet, medan två utskott (ITRE och CULT) vill behålla filtret. Nästa utskott till röstning är JURI.
Förklaring till förkortningarna för utskotten ovan:
Tyska nät- och medborgarrättsaktivister är i uppror efter att landets inrikesminister Thomas de Maizière föreslagit att industrin måste bygga in bakdörrar i snart sagt varenda elektronisk produkt tyskarna kan tänkas köpa.
Sedan tidigare har polisen rätt att övervaka misstänkta brottslingar via deras datorer, men denna statstrojan bleknar i jämförelse med de bakdörrar som de Maizière vill införa: Inte bara datorer, utan även smarta teveapparater och bilars navigationssystem ska utrustas med bakdörrar, liksom digitala vitvaror, ja i princip varje pryl som är uppkopplad.
Förutom övervakning vill de Maizière också ge myndigheter möjlighet att stänga av medborgarnas datorer för att kunna stoppa botnetattacker.
Förslaget har beskrivits som en ”orwellsk mardröm” av parlamentsledamoten Konstantin von Notz från De gröna.
Frank Rieger från hackarföreningen Chaos Computer Club kallar det ”ett frontalangrepp på alla medborgares digitala och fysiska säkerhet”.
Även från Socialdemokraterna kommer kritik. Den kristdemokratiske inrikesministern ”har uppenbart förlorat den sista realpolitiska anständigheten”, enligt Uli Grötsch/SPD.
På tyskt maner har det monstruösa förslaget försetts med den lätt kryptiska titeln ”Handlungsbedarf zur gesetzlichen Verpflichtung Dritter für Maßnahmen der verdeckten Informationserhebung nach §§ 100c und 100f StPO” (ungefär ”Handlingsbehov avseende tredje parts lagstadgade plikt till åtgärder för dolt informationsinhämtande enligt §§ 100c och 100f brottsbalken”).
Förslaget ska diskuteras under inrikesministerkonferensen i Leipzig, som börjar nu på torsdag (7 december 2017). Där samlas inrikesministrarna från Tysklands 16 förbundsländer. Inrikesministern för Tyskland, alltså för tillfället Thomas de Maizière, är ständig gäst på konferenserna, men har ingen rösträtt.
Thomas de Maizières förslag blir knappast verklighet. Även om politikerna kör över folket så skulle Författningsdomstolen i Karlsruhe nog olagligförklara en sådan lag.
Men vad gäller viljan att övervaka hela befolkningen i deras hem måste man säga att Thomas de Maizière från CDU nu slutit cirkeln till östtyska underrättelsetjänsten Stasi, som eftersträvade en total övervakning som skulle vara ”flächendeckend” – heltäckande.
Den tidigare inrikesministern Wolfgang Schäuble (CDU) blev hårt kritiserad för sin övervakningsiver och gav upphov till begreppet Stasi 2.0. Nu när Thomas de Maizière tagit över stafettpinnen siktar han uppenbarligen på Stasi 3.0.
Vi har illustrerat den här bloggposten med en skärmdump från Thomas de Maizières hemsida från i dag (5 december 2017). Hemsidans avdelning ”Fotogalerie” visar ett tekniskt fel. Hemsidan är byggd med ramar (frames), en teknik populär på 1990-talet. Detta är alltså mannen som är högst ansvarig för den tyska inrikespolitiken. Det känns tryggt.