Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

admin

Övervakning engagerar

av Lämna en kommentar

Rick Falkvinge uppmärksammar en artikel om IMSI-fångare i tyska Die Zeit, ett tungt veckonyhetsmagasin för den bildade allmänheten.

IMSI (International Mobile Subscriber Identity) är ditt simkorts unika nummer. Myndigheter kan använda IMSI-fångare – ett slags falsk mobilmast – för att övervaka och avlyssna mobiler. Så skedde till exempel under G20-mötet i Hamburg i juli 2017.

Die Zeit har testat fem androidappar som säger sig kunna skydda användaren mot IMSI-fångare. Tidningen konstaterar att ingen av apparna lyckas med detta.

Falkvinges poäng är att det som tidigare diskuterades tekniker emellan nu blivit mainstream, vilket är en positiv trend; medvetenheten om övervakning ökar. I alla fall i Tyskland.

Googleskatten sågas av medieanalytiker

av Lämna en kommentar

Den så kallade länkskatten, som vissa mediehus i EU vill att Google och andra som länkar till deras artiklar ska betala till dem, är ett av förslagen i EUs upphovsrättspaket. Ämnet har varit en ständig följetong i 5 juli-podden (främst avsnitt 43, 57 och 60).

Nu har den danske medieanalytikern Thomas Baekdal tröttnat på de dåliga argumenten, framförallt den principiella idén att just tidningar och inga andra sajter (bloggar med mera) skulle ha rätt till betalning, samtidigt som tidningarna i sin tur inte betalar källorna till sina nyhetsartiklar:

This whole argument makes no sense. Either the rules apply to all, or to nobody. The idea of creating a law that only applies to newspapers illustrates a level of entitlement that is simply shameful.

I en lång bloggpost går Baekdal igenom vad förslaget skulle innebära i praktiken. Hans beräkningar visar att Googles vinst per sökning är minimalistisk, närmare bestämt 0,0056 dollar:

Publishers think Google is making a lot of money, and they are as a whole. But on a per search basis, the profit is negligible. They just have immense scale.

Om man tar i beaktande att denna vinst kommer från sökningar där Google placerat annonser, och att nyhetssökningar sällan genererar annonser på samma sätt som produktsökningar, blir den vinst som tidningarna vill ha del av ännu lägre.

Enligt Baekdals beräkningar skulle en tidning som danska Politiken bara få in ungefär 140 dollar per månad på en länkskatt. Han konstaterar därför:

Why are we even having this discussion? The whole idea about a Google snippet tax makes no financial sense.

This is a complete waste of everyone’s time.

Skillnaden mellan fildelning och betaltjänster

av 2 kommentarer

Pirated movie: Insert disk, push play, enjoy movie.

Purchased movie: Insert disk, push play.
FBI warning
Homeland Security warning
Other warning
Unskippable ad for a movie released three years ago
Unskippable ad for a movie released five years ago
More warnings
More unskippable ads
Finally the movie starts, and you have already finished your popcorn.

Kommentar på Techdirt.

En annan kommentator lägger till att den köpta disken måste ha rätt regionkod för att över huvud taget kunna spelas.

Man kan också nämna att valen för undertexter brukar vara begränsade för den som vill betala, det gäller både DVDer och strömningstjänster.

På vilka andra sätt skiljer sig piratversioner från kommersiella produkter? Kommentera gärna!

Överhettade algoritmer

av Lämna en kommentar

Algoritmerna går på högvarv hos medieföretagen sedan händelserna i Charlottesville, USA. Det är som att sammandrabbningarna mellan ultranationalister och motdemonstranter fortsätter i anmälningskrig på webben.

Boing Boing rapporterade att Youtube tog bort en video som visar hur amerikansk militär spränger ett hakkors i Nürnberg efter krigsslutet – ”for violating YouTube’s policy on hate speech”. Det är oklart vilken grupp som känt sig förorättad av filmen.

Rob Beschizza skriver syrligt, med referens till den sparkade googlemedarbetaren James Damore:

If you can fire a sexist human, Google, you can fix a Nazi algorithm.

Google fixade algoritmen – filmen är tillbaka på Youtube.

Techdirt kommenterar:

Attempts to police ”hate speech” with algorithms results in spectacularly stupid ”decisions.” Attempts to police this using human moderators seldom fares better, resulting in innocuous content being removed while truly vile speech remains where everyone can see it.

EFF belönar alternativ journalistik

av 1 kommentar

Amerikanska Electronic Frontier Foundation har utsett årets vinnare av Pioneer Awards:

  • Chelsea E. Manning – visselblåsaren som läckte dokument till Wikileaks och satt i amerikanskt fängelse tills hennes straff kortades av Barack Obama.
  • Annie Game – executive director för Ifex, en paraplyorganisation för journalistiska organisationer som kämpar för yttrandefrihet världen över.
  • Mike Masnick – grundare av och redaktör för Techdirt, en nyhetssajt som vi på Femte juli följer.

Techdirt är just nu inblandat i en rättsfejd som riskerar att släcka sajten helt. Den självutnämnde ”uppfinnaren av epost” Dr Shiva Ayyadurai har stämt Techdirt för att sajten ifrågasatt och gjort narr av hans påstående att det var han som uppfann eposten.

Det intressanta i sammanhanget är att Dr Ayyadurais advokat Charles Harder tidigare representerade Hulk Hogan när denne stämde skvallersajten Gawker, som förlorade målet och gick i konkurs. I det fallet visade det sig att det var Paypalgrundaren med mera Peter Thiel som finansierat rättsprocessen för Hulk Hogan, eventuellt för att hämnas på Gawker för att skvallersajten 2007 avslöjade att Peter Thiel var bög.

Att Charles Harder nu är inblandad i ännu ett stort mediemål väcker frågor kring vem som finansierar stämningen.

På ett mer generellt plan kan diskuteras om man ska få finansiera andras rättsprocesser, om man i så fall ska få göra det i hemlighet, och hur lyckat det är att man kan tysta ett nyhetsmedium om man bara har tillräckligt mycket med pengar. För som Mike Masnick själv skriver: Även om Techdirt skulle vinna målet finns risken att sajten går under, eftersom rättsprocessen kostar så mycket pengar.

Stöd Techdirt här:

https://www.isupportjournalism.com/

Dagen då internet dog?

av Lämna en kommentar

Det amerikanska företaget Cloudflare har kastat ut nazistsajten Daily Stormer från sitt CDN (content delivery network), vilket i praktiken innebär att sajten släckts ner.

Detta har väckt uppmärksamhet eftersom Cloudflare, till skillnad från Facebook, Twitter och många andra, aldrig tidigare gått in och dömt innehåll. Tvärtom har företaget betonat sin neutrala roll som leverantör av en del av webbens infrastruktur.

Cloudflares vd Matthew Prince skrev i ett internt mejl som Gizmodo publicerat:

My rationale for making this decision was simple: the people behind the Daily Stormer are assholes and I’d had enough.

Så enkelt var det alltså. Han understryker rentav att det var ett godtyckligt beslut:

Let me be clear: this was an arbitrary decision. … I woke up this morning in a bad mood and decided to kick them off the Internet.

Ändå vill Prince att Cloudflare fortsättningsvis ska vara neutrala till sajterna de levererar infrastruktur till:

It’s important that what we did today not set a precedent. The right answer is for us to be consistently content neutral.

Prince skriver ovanstående som svar på en kollegas halvt skämtsamma fråga: ”Is this the day the Internet dies?”

Frågan är befogad, men borde kanske ha ställts redan när andra företag i monopolställning började neka vissa kunder sina tjänster. Minns svenska Skräckfilmsbutiken som lade ner 2012 efter att Paypal kastat ut dem.

Matthew Prince är medveten om dessa risker och efterlyser en diskussion om hur internet ska kontrolleras (eller inte) och av vem:

Literally, I woke up in a bad mood and decided someone shouldn’t be allowed on the Internet. No one should have that power.

Början på den diskussionen kan läsas på Cloudflares blogg, se nedan.

Har Cloudflare öppnat Pandoras ask? Kommer de, som Timothy B. Lee på Ars Technica nedan uttrycker det, kunna trycka tillbaka anden i flaskan?

Läs mer

Kina stramar åt censuren av meddelandeappar

av Lämna en kommentar

Kinesiska internetcensurbyrån CAC (Cyberspace Administration of China) har slagit ner på meddelandeappen Wechat och appar från Baidu och Weibo för att användarna spridit ”terroristinnehåll, rykten och porr”. Företagen som driver apparna har lovat bättring.

Det är lätt att göra sig lustig över att Kina vill censurera rykten och porr, men vad gäller terroristinnehåll har den kinesiska censuren sin direkta motsvarighet i EUs terrorismdirektiv, som fått kritik för att innehålla diffusa definitioner av begreppet terroristinnehåll.

Läs mer

TNW: China’s censorship crackdown targets WeChat, Weibo, and Baidu

Onavo Protect VPN mashup illustration

Risken med gratis VPN

av Lämna en kommentar

En artikel i Wall Street Journal (bakom betalvägg) avslöjar hur Facebook spionerar på android- och iosanvändare genom VPN-appen Onavo Protect.

Poängen med ett VPN (Virtual Private Network) är att man kan skydda sin internettrafik mot övervakning. Den svaga länken är dock VPN-leverantören, eftersom all ens trafik passerar deras servrar. Samtidigt som man skyddar sig mot att övervakas av staten eller internetleverantören kan det alltså hända att man övervakas av VPN-leverantören.

Onavo Protects affärsidé var att tillhandahålla en gratis VPN-tjänst som hjälpte användarna att hålla koll på telefonens dataanvändning. I gengäld samlade man in i princip allt användarna gjorde på sina telefoner och sålde denna information till tredje part, till exempel annonsörer.

Företaget lät bli att nämna denna pikanta deal på produktsidorna, men skrev tydligt i sin privacy policy:

Information collection

To enable our Services, we receive all of your mobile data traffic, including location data, after you download and agree to use our Apps, which direct your mobile data traffic through or to our server. We may also receive personally identifying information such as your name, email address, or other contact information.

Use of Information

We use the information that we receive to operate and improve the Services, develop new products and services, analyze usage of our Apps and other applications on your device, to support advertising and related activities, and for other purposes.

Facebook köpte Onavo 2013 och fick då tillgång till all information som Onavo samlat om sina användare. Exempel på hur Facebook lär ha använt denna information:

  • Genom Onavo Protect kunde Facebook se att 99 procent av de spanska användarna hade Whatsapp installerat på sina telefoner. Detta kan ha bidragit till Facebooks plötsliga köp av Whatsapp för 22 miljarder dollar år 2014.
  • Facebook kunde också se att Snapchat hade problem – innan Snapchat själva gick ut och bekräftade detta. Denna information kan ha legat bakom att Facebook lanserade Instagram Stories, som av många sågs som en attack mot Snapchat.

Kort sagt, Facebook driver en gratis VPN-tjänst som ger företaget konkurrensfördelar och möjlighet att sälja användarnas information till annonsörer.

Signaturen Bdubzilla skriver på Onavo Protects produktsida i App Store:

SPYWARE OWNED BY FACEBOOK!

Beware this VPN software monitors everything you do and sends it to Facebook. Wonder why you get ads for things you view on your phone? Well now you know why.

Med andra ord, förbli skeptisk mot allt som säger sig vara gratis.

Har svenskar inget att dölja?

av Lämna en kommentar

”De har ingenting att dölja. Stackars, stackars människor. Är det därför de talar i mobilen så högt att hela tunnelbanan tillkännages hur semestern varit, vad företagsläkaren sa och vad de ska laga till middag? För utan hemligheter är man bara en yta.”

Författaren Lotta Lundberg, boende i Berlin, om den svenska personnummersfixeringen: Jag är så trött på de naiva svenskarna

NSA skyller på användarna

av Lämna en kommentar

Som bekant samlar amerikanska National Security Agency på säkerhetshål, så kallad ”exploit hoarding”. Myndigheten har fått kritik för att inte informera tillverkarna om de säkerhetshål de hittat i routrar, operativsystem, med mera. Det visade sig till exempel att lösensummeviruset Wannacry baserades på säkerhetshål som läckt ur NSAs arsenal.

Nu går Rick Ledgett, vice direktör på NSA mellan januari 2014 och april 2017, ut och kritiserar användarna av produkter med otätade säkerhetshål:

Customers who buy software should expect to have to patch it and update to new versions periodically.

Som Techdirt påpekar hjälper det inte att uppdatera sina system om tillverkaren själv inte är medveten om säkerhetshålet.

Läs mer