EU-fråga: Accepterar ministerrådet att EU-domstolen säger nej till allmän datalagring?

Patrick Breyer, tysk piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet, har ställt en skriftlig fråga till ministerrådet om datalagring. Den är rätt kort, så här är den i sin helhet:

In view of the ‘Conclusions of the Council of the European Union on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime’:

1. Does the Council accept that data retention legislation which ‘applies even to persons for whom there is no evidence capable of suggesting that their conduct might have a link, even an indirect or remote one, with serious criminal offences’ and which ‘does not require there to be any relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ violates EU law?

2. Does the Council accept that merely exempting persons whose communications are subject to the obligation of professional secrecy does not, for all other persons whose communications data are to be retained, ensure that there is a ‘relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ and therefore does not satisfy the principle of proportionality?

3. Does the Council have any evidence that crime clearance rates in Member States with data retention laws in effect are significantly higher than crime clearance rates in Member States with no data retention laws in effect?

Vad innebär detta och varför är det viktigt?

Bakgrund: Efter att EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv (och även den svenska datalagringen) har frågan gått i långbänk. Ministerrådet vill se ett nytt direktiv. Den avgående EU-kommissionen har duckat frågan. Och nu får den tillträdande kommissionen ta ställning till om ett nytt direktiv skall tas fram – och i så fall hur det skall se ut för att följa EU-domstolens tidigare beslut. Om det alls är möjligt.

Frågan: Breyers frågor är högst relevanta att rikta till den av EU:s institutioner som är mest pådrivande för ett nytt datalagringsdirektiv. Hur ställer sig ministerrådet/rådet till frågan om svepande registrering av alla medborgares data- och telekommunikationer utan att det föreligger misstanke om brott? Hitintills har ministerrådet bara sagt att man vill ha datalagring, men inte svarat på några kritiska frågor.

Accepterar ministerrådet EU-domstolens underkännande av datalagringsdirektivet? Finns det något reellt samband mellan all den data som samlas in och allmän säkerhet? Står intrånget i individens privatliv i proportion till nyttan? Och kan man påvisa att länder med datalagring lyckas lösa fler brott än de utan?

Vi väntar med intresse på svar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.