Nätet till folket!
Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.
Vi har gjort en kort film för att berätta om sådant som kan vara problematiskt med EU:s planerade Digital Services Act.
Av integritetsskäl spelas inte Youtube-filmen upp automatiskt. Vill du se den här klickar du på den ovan. Vill du se den i en ny flik, på Youtube, då klickar du här.»
Emanuel Karlsten har gjort en sammanställning av läget vad gäller EU:s upphovsrättsdirektiv:
Utöver vad vi har rapporterat här på 5 juli-bloggen har Karlsten en del ny information att tillföra…
Sverige:
»Regeringen kommer att upprätta en promemoria, som ska ligga till underlag för beslut om genomförande. Denna skickas ut på remiss nästa sommar, sedan skickas en proposition till riksdagen för att klubbas och bli lag senast 7 juni 2021.«
Frankrike:
»Frankrike har, som första land, antagit ”länkskatten” som lag. I EU-parlamentet var Frankrikes ledamöter nästan uteslutande positiva till direktivet som helhet och det gick alltså även snabbt i det egna parlament. Förra veckan, den 23 juli antogs artikel 15 (tidigare 11) i direktivet – det som kallats ”länkskatt” – av Frankrikes parlament. Kulturministern gick därefter ut och hyllade beslutet: ”Vi kan vara stolta som det första land att anta direktivet”. Men det är alltså inte hela direktivet, utan bara den delen som handlar om länkskatt.«
Läs hela Karlstens uppdatering här: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »
EU:s ministerråd har diskuterat artificiell intelligens. Speciellt upprymda tycks man vara över möjligheten att använda AI för att identifiera tal, video och bilder som man vill få bort från nätet.
Man har även en vision om digitala AI-assistenter:
”Combined with a natural language interface, this technology could form the basis for a digital assistant. Such an assistant could take instructions through a natural written and spoken discussion, providing a common interface to a variety of applications at the same time, and adapt to the needs of the user. The same technology could power customer service bots that answer questions from citizens. In spoken language mode, the assistant would be helpful to police patrols busy dealing with people involved in incidents. Developing smart digital assistants is vital for making future information overload manageable, but at the same time, we must ensure that the resulting system is transparent to the user.”
Det är säkert, ur ministrarnas perspektiv, önskvärt. Dock kan man fråga sig om AI-verktyg bäst växer fram om de formuleras, specificeras och blir låsta av politiker – eller om spontan utveckling, erfarenhet och best practice kanske är en bättre väg.
Ministrarna funderar vidare…
A society permeated with AI may become too complex to comprehend, which would entail a fundamental lack of transparency. This can be mitigated through system design: for example, a digital assistant should be required to be able to explain its reasoning, and undergo an ethical audit.”
Men bör detta vara en politisk fråga?
Och vad menas egentligen med att AI skall underställas »an ethical audit«? I så fall måste vi först komma överens om ett gemensamt gällande etiskt regelverk. Givet att detta skall fungera mot ett AI som enligt den populära uppfattningen är »smartare«, mer logiskt och mer rationellt än människor – så kan man ana att politiskt fastställda etiska ramar kan orsaka en del absurda syntaxfel.
Ministrarna förutspår även att AI kan möjliggöra autonoma miniatyrdrönare med ansiktsigenkänning. Och om det gläder dem, då skulle de bara veta vilka oerhört kraftfulla verktyg för övervakning som AI kan komma att sätta i deras händer – som de ännu inte ens kan föreställa sig.
Där har politiken en uppgift – att sätta lagliga gränser för hur överheten får använda AI för att övervaka folket.
Länk: EU plans for Artificial Intelligence (AI): Get ready to meet you friendly ”digital assistant” »
EU:s ministerråd vill gärna se ett nytt datalagringsdirektiv, efter det som ogiltigförklarats av EU-domstolen. Den avgående EU-kommissionen har inte velat röra datalagringen. Så nu är frågan vad den nya EU-kommissionen kommer att göra.
I väntan på besked skriver 30 europeiska organisationer för nätfrihet och digitala rättigheter brev till EU-kommissionen. Ur innehållet…
While the concept of blanket data retention appeals to law enforcement agencies, it has never been shown that the indiscriminate retention of traffic and location data of over 500 million Europeans was necessary, proportionate or even effective.
Blanket data retention is an invasive surveillance measure of the entire population. This can entail the collection of sensitive information about social contacts (including business contacts), movements and private lives (e.g. contacts with physicians, lawyers, workers councils, psychologists, helplines, etc.) of hundreds of millions of Europeans, in the absence of any suspicion. Telecommunications data retention undermines professional confidentiality and deters citizens from making confidential communications via electronic communication networks. The retained data is also of high interest for criminal organisations and unauthorized state actors from all over the world. Several successful data breaches have been documented. Blanket data retention also undermines the protection of journalistic sources and thus compromises the freedom of the press. Overall, it damages preconditions of open and democratic societies.
Brevet mynnar sedan ut i ett önskemål om en grundlig utvärdering av datalagringen – inte minst ur ett medborgarrättsligt perspektiv – innan man går vidare.
Läs hela brevet här: Civil society calls for a proper assessment of data retention »
Än är striden om EU:s uppladdningsfilter inte över.
Av integritetsskäl har vi stängt av autouppspelning från Youtube. Klicka på bilden om du vill se filmen här. Vill du istället se den direkt på Youtube, då klickar du här. »
EDRi reagerar på EU:s läckta planer för internet under den kommande mandatperioden:
»To guide its future policy initiatives, the Commission says it wants to analyse policy options for both illegal and potentially “harmful” but legal content. While the definition of what is illegal is decided as part of the democratic process in our societies, it is unclear which content should be considered “harmful” and who makes that call. Moreover, the term “harmful” lacks a legal definition, is vague and its meaning often varies depending on the context, time, and people involved. The term should therefore not form the basis for lawful restrictions on freedom of expression under European human rights law.«
Läs hela posten: More responsibility to online platforms – but at what cost? »
Se även vår post från förra veckan: EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur »
Tyska Netzpolitik har fått tag i ett dokument i vilket EU-kommissionens tjänstemän drar upp riktlinjerna för EU:s nätpolitik de kommande fem åren. Planen är att lägga fram en »Digital Services Act« som har ambitionen att ta ett helhetsgrepp på nätfrågorna. Och som väntat är det mer reglering och censur på gång.
På EU-språk heter det att lägga fram ett horisontellt regelverk för att harmonisera den inre digitala marknaden.
Dokumentet bekräftar att ambitionen är att täcka in det mesta:
»This would include services such as ISPs, cloud services, content delivery networks, domain name services, social media services, search engines, collaborative economy platforms, online advertising services, and digital services built on electronic contracts and distributed ledgers.«
Det främsta målet tycks vara att ersätta eller kringgå eHandelsdirektivets förbud mot generell övervakning och principen om budbärarimmunitet.
»While the prohibition of general monitoring obligations should be maintained as another foundational cornerstone of Internet regulation, specific provisions governing algorithms for automated filtering technologies – where these are used – should be considered, to provide the necessary transparency and accountability of automated content moderation Systems.«
Ovanstående kryptiska formulering antyder att man kan komma att göra skillnad mellan övervakning (monitoring) i allmänna termer och filtrering / moderering / förhandscensur med hjälp av algoritmer. Det skulle i så fall vara en direkt skamlös väg att lotsa upphovsrättsdirektivets »uppladdningsfilter« förbi förbudet mot allmän övervakning.
På Techdirt kommenterar Glyn Moody saken så här »That’s a classic: affirming that general monitoring is prohibited, while bringing in rules for proactive automated filtering technologies — aka general monitoring. It would tilt the playing field even more in favor of big, mostly US companies, and would guarantee that the EU never produces its own digital giants like Google or Facebook.«
Vidare i texten…
»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.«
Vilket bygger på att man kan få fram en enhetlig definition av näthat som fungerar i och accepteras av alla EU-länder. Det kan i sig bli synnerligen intressant.
»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«
Då uppstår frågan vad som är skadligt/harmful. Och vem som skall bestämma det.
Och att ha ett separat regelverk för skadligt (till skillnad från olagligt) innehåll bör vara en röd flagga. Det kan lätt bli en gummibandsparagraf som kan öppna för censur av i princip vad som helst.
»A dedicated regulatory structure should ensure oversight and enforcement of the rules, in particular for cross-border situations, but also partnerships and guidance for emerging issues, and with appropriate digital capacities and competences, inter alia to help translate rules into technical solutions.«
Om man har reglering, då måste man naturligtvis även ha verktyg för att upprätthålla den. Och i detta fall gläntar man på dörren för en ny, överstatlig internet-byråkrati på EU-nivå.
Man nämner också att det kanske är mindre lämpligt att det nya regelverket läggs fram som ett direktiv. Istället överväger man en förordning/reglering (regulation). Skillnaden är att ett direktiv vävs in i medlemsstaternas lagstiftning, medan en reglering är ett regelverk som gäller rakt av i hela EU.
Nu skall påpekas att det läckta dokumentet är ett arbetspapper. Exakt vad EU-kommissionen kommer att lägga fram vet vi ännu inte. Men informationen ovan lär vara en god indikation. Och den är helt i linje med vad EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen hade att säga om de digitala frågorna när hon blev vald.
Digital Services Act – det är här striden om internets frihet i EU kommer att stå de närmaste fem åren.
Länkar:
• EU-kommissionens dokument (PDF) »
• Techdirt: EU Looking To Regulate Everything Online, And To Make Sites Proactively Remove Material »
• EDRi: E-Commerce review – Technology is the solution. What is the problem?
• MAB: A Europe fit for the digital age (ur von der Leyens programförklaring) »
Som vi tidigare rapporterat börjar regeringen i morgon torsdag (18 juli) Edit: 18 juni sitt arbete med att göra EU:s nya upphovsrättsdirektiv till svensk lag. Först håller man ett samråd med ett antal intresserade parter, varav ett överväldigande flertal är intresserade av en strängare upphovsrättsregim online – även om detta sker på bekostnad av yttrandefriheten och det fria ordet.
Men hur är det politiska läget?
Regeringen fick som bekant bakläxa av resten av riksdagen i EU-nämnden – och tvingades ändra sitt ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet till ett nej. Till och med Miljöpartiet, som ju sitter i regeringen, gick emot justitieminister Morgan Johansson (S).
Frågan är om detta bara var ett spel för att knipa röster i EU-valet, eller om motståndet är äkta.
Nu börjar det bli dags att visa korten. Hur tänker de partier som var emot upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden göra? Hur tänker de stoppa eller mildra kraven på »länkskatt« och uppladdningsfilter? Finns det någon plan?
Det vore allt för enkelt för dem att lägga sig platt med undanflykten att nu är direktivet klubbat – och att det därför inte finns något att göra åt saken. Men så lätt skall de inte få komma undan. Det finns ett visst tolknings- och handlingsutrymme. Och det finns möjlighet att samarbeta med de andra EU-länder som också röstade nej till direktivet.
Vi får väl se. Men än så länge råder en olycksbådande tystnad.
I väntan på kvällens omröstning om ny ordförande för EU-kommissionen har den enda kandidaten – den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen – lagt fram sina planer för framtiden. Däribland den digitala agendan.
Det är mycket snömos, men några punkter är värda att kommentera redan nu.
»To lead the way on next-generation hyperscalers, we will invest in blockchain, high-performance computing, quantum computing, algorithms and tools to allow data sharing and data usage. We will jointly define standards for this new generation of technologies that will become the global norm.«
Det finns med andra ord en ambition att skapa nya, europeiska nätjättar. Samtidigt kan man konstatera att EU driver startups och riskkapital till andra delar av världen genom överdriven reglering (som upphovsrättsdirektivets krav på uppladdningsfilter). Detta vill UvdL alltså lösa genom att göra EU:s regler till »global norm«. Man kan undra vad resten av världen tycker om den saken.
»In my first 100 days in office, I will put forward legislation for a coordinated European approach on the human and ethical implications of Artificial Intelligence.«
Politisk styrning av AI verkar naturligtvis lockande – för politiker. Risken är dock att utvecklingen snarare kommer att hämmas av politisk micro management. Och en fråga som står obesvarad är hur politiken själv tänkt sig använda AI. Risken är att den blir ännu ett verktyg för kontroll och övervakning.
»A new Digital Services Act will upgrade our liability and safety rules for digital platforms, services and products, and complete our Digital Single Market.«
Vilket lär vara politikerspråk för att flagga för att nätplattformar (och nätoperatörer) kan komma att hållas ansvariga för vad deras användare gör. Detta är en politisk utveckling som redan börjat – och som kan bli den kommande mandatperiodens stora nätrelaterade stridsfråga.
Vad som händer med allt detta kommer i stor utsträckning att avgöras om vem som blir kommissionär med ansvar för den digitala agendan.
Läs hela texten hos MAB: A Europe fit for the digital age »
På torsdag samlar regeringen ett stort antal särintressen – myndigheter, upphovsrättsindustrin och nätjättarna – till samråd inför att EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall integreras i svensk lagstiftning. Men det finns grupper som i princip helt lyser med sin frånvaro i detta samtal: användare och nätpublicister.
PRV, Kulturrådet, domstolarna, Facebook, Filmproducenterna, Google, Klys, Bonniers, Microsoft, Rättighetsalliansen, Filminstitutet, Svenska föreningen för immaterialrätt, Författarförbundet, Public service och Telia… Alla kommer de att få vara med och diskutera hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller »länkskatt« och uppladdningsfilter – skall göras till svensk lag.
Några representanter för nätanvändare eller nätpublicister finns dock inte på listan. Inte Wikipedia / Wikimedia. Inte Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter. Det närmaste man kan komma är en organisation – Creative Commons Sverige. Men de lär ha fullt upp med att försvara konceptet att frivillig delning och användning fortsatt skall vara tillåten.
Regeringen tycks verkligen inte ha lärt något från striden och debatten om EU:s upphovsrättsdirektiv. Nu när det nu skall bli svensk lag – då är det bara Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government som har något att säga till om. Plus ett antal organisationer som också företräder särintressen, i god korporativistisk anda.
Alla andra får – och måste – göra sin röst hörda på annat sätt. I den allmänna debatten. På kultur- och debattsidorna. I sociala media. På nätet. Och på gator och torg.
Det är med andra ord dags för nästa stora strid mot uppladdningsfilter och nätcensur.
Länkar:
• Regeringen: Genomförande av EU:s nya upphovsrättsdirektiv »
• Piratpartiet: Genomförandet av upphovsrättsdirektivet har inletts »
Uppdatering: Enligt uppgift har svenska Wikimedia lyckats bjuda in sig själva. Och Kgl. Ingenjörsvetenskapsakademien – som säger nej till uppladdningsfilter – är också med. Vilket ju är bra. Men fortfarande inga användare eller innehållsproducenter.