Femte juli

Nätet till folket!

Censur

I denna kategori publicerar vi nyheter som rör inskränkningar av yttrandefriheten såväl online som i den fysiska världen. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt förslag om förhandscensur på nätet. Principen bör vara att den som publicerar något olagligt på nätet också bör vara ansvarig för det - och att detta ansvar kan utkrävas först när publicering har skett.

EU:s länkskatt och nätcensur rycker allt närmare

av

Efter ett tillfälligt avbrott i ministerrådet är EU:s nya direktiv om upphovsrätt åter på banan. Med »länkskatt«, uppladdningsfilter och allt. Och det är illa.

Frankrike och Tyskland har nu tagit över processen och enats om artikel 13, uppladdningsfiltret.

De krav som kommer att leda fram till att allt som alla laddar upp måste filtreras, analyseras och i förekommande fall censureras föreslås gälla alla nätplattformar med användargenererat innehåll utom de som uppfyller samtliga dessa tre kriterier :

  • Varit tillgänglig för allmänheten i mindre än tre år.
  • Har en årlig omsättning på mindre än 10 miljoner euro.
  • Har mindre än fem miljoner unika användare per månad.

Detta kommer direkt att drabba alla etablerade plattformar som Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat, Pintrest, Patreon, WordPress, reddit samt alla media som har någon slags kommentarsfält. Detta för att bara nämna några få.

Och den första punkten gör att i princip alla plattformar och siter kommer att drabbas – direkt, eller om de är nystartade, inom tre år. Detta innebär att till exempel varenda blogg, varenda nätpublikation och alla startup-plattformar kommer att hållas ansvariga om användare lägger upp text, bild, ljud eller video som kan misstänkas vara skyddade av upphovsrätten. Det vill säga allt – eftersom varenda nedkladdade anteckning på en servett är skyddad av upphovsrätten.

Den tyska ledamoten av Europaparlamentet Julia Reda (Pp) skriver:

In summary: France’s and Germany’s compromise on Article 13 still calls for nearly everything we post or share online to require prior permission by “censorship machines”, algorithms that are fundamentally unable to distinguish between copyright infringement and legal works such as parody and critique. It would change the web from a place where we can all freely express ourselves into one where big corporate rightholders are the gatekeepers of what can and can’t be published. It would allow these rightholders to bully any for-profit site or app that includes an upload function. European innovation on the web would be discouraged by the new costs and legal risks for startups – even if they only apply when platforms become successful, or turn 3 years old. Foreign sites and apps would be incentivised to just geoblock all EU users to be on the safe side.

Blir detta verklighet är det slutet för internet som vi känner det, i vart fall i EU.

Det är ett avsteg från principen om budbärarimmunitet – som innebär att nätoperatörer och plattformar inte kan hållas ansvariga för vad deras användare har för sig. Precis som posten inte kan hållas ansvarig för vad folk skickar i brev eller Trafikverket för de brottslingar som använder våra vägar.

Det är att gå tillbaka till den värld vi hade innan internet – när de som vill sprida sitt budskap till andra var tvingade att fråga om lov, passera grindvakter och finna sig i att mycket man har att säga aldrig blir sagt.

Med denna uppgörelse har förmodligen den blockerande minoriteten i EU:s ministerråd fallit. Nu blir det grönt ljus där – och sedan en sista trialog mellan EU:s instutitioner, i vilken det finns en majoritet för både artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret).

Allt pekar med andra ord på att dessa förslag måste stoppas i Europaparlamentets plenum. Om så krävs får hela direktivet skrotas.

En ljuspunkt är att detta kommer att ske under EU-valrörelsen, då politikerna är mer känsliga än vanligt för vad väljarna har att säga.

Länkar:
• Julia Reda: Article 13 is back on – and it got worse, not better »
• Techdirt: Article 13 Is Back On – Germany Caves To France As EU Pushes Forward On Ruining The Internet »
• Pp: Överenskomelse om censurfilter i ministerrådet – nu är det upp till oss att stoppa artikel 13 i upphovsrättsdirektivet! »

EU: Frankrike och Tyskland sägs ha gjort upp om uppladdningsfilret

av

Frågan om EU:s upphovsrättsdirektiv gick som bekant i stå i samband med EU:s senaste ministerrådsmöte.

I slutet av förra veckan fick vi denna information via RadioBruxellesLibera:

What next? Germans and French should soon let us know what they have decided under the support of the Commission. We understand that next COREPER I meeting is scheduled on February 8, while the Trilogue could take place on February 11. The last plenary session of the Parliament is scheduled in April 2019 but, for technical reasons, it would be advisable for the copyright legislator to close the file in March 2019.

Den senaste informationen är att Frankrike och Tyskland nu har kommit överens. För artikel 13 – uppladdningsfiltret – innebär det att man vill köra på som tidigare. Man sägs även ha skrotat tanken på ett undantag för mindre företag och plattformar.

Detta gör det extra viktigt att Sverige står fast vid sitt nej till artikel 11 och 13, vilket meddelades på förra ministerrådsmötet. Där står nu hoppet till en blockerande minoritet.

Nästa ministerråds- eller COREPER 1-möte skall hållas fredag den 8 februari. Om man bestämmer sig för att gå vidare där kan en ny trialog-förhandling äga rum redan i början av nästa vecka.

Fortsättning följer.

Facebook skapar en egen »Högsta Domstol«

av

Frågan om vad som skall få publiceras på Facebook är aktuell, kontroversiell och känslig. Nu föreslår företaget en lösning – ett slags etiskt råd på 40 personer. Wired har fördjupat sig i förslaget:

Facebook will pick the initial cohort, saving it from the Kafkaesque process of drafting a separate committee to pick the final committee. After that, the members will pick their own successors, none of whom may be Facebook employees, past or present, or government officials. Board members will split into smaller panels to deliberate on individual cases and will choose their own dockets, based on referrals from Facebook users and from Facebook itself. Their collective decisions will be public, but their individual votes won’t be. (…)

With the board, Facebook is designing oversight in its own image. In doing so, it’s also opening itself up to a new wave of criticism about which 40 experts it considers to be worthy of the public trust.

Initiativet är begripligt. Möjligen kommer det att höja nivån på vissa beslut. Samtdigt är antalet fallgropar närmast oändligt.

Och i slutändan landar det i ett nu för tiden ständigt problem: Att makten över det fria ordet flyttas från lagarna och rättsväsendet till privata företag och deras användarvillkor.

Wired: Real Facebook Oversight Requires More Than a 40-Expert Board »

EU:s glömda förslag om automatiserad nätcensur

av

Samtidigt som debatten rasar om uppladdningsfiltret i EU:s nya direktiv om upphovsrätt finns ännu ett förslag som innehåller automatiserad nätcensur: Regulation on Dissemination of Terrorist Content Online.

Det handlar om en ny förordning som skall stoppa terrorelaterat innehåll på nätet. (Av erfarenhet vet vi att sådana förslag, på något magiskt sätt, snabbt brukar utökas med det luddiga begreppet hatfullt innehåll i största allmänhet.)

Förordningen stadgar inte bara att visst innehåll snabbt skall plockas bort av de plattformar där det publiceras. Den kräver även att sådant material inte skall kunna laddas upp igen, när det väl plockats ner.

Hur man än vänder och vrider på frågan – så innebär detta att allt som laddas upp måste granskas, analyseras och i förekommande fall censureras. Vilket är en övermänsklig uppgift. Så detta måste hanteras automatiskt.

Åter flyttas alltså frågan om yttrandefrihet och censur från lagar och domstolar till nätplattformarnas användarvillkor och algoritmer. Vilket inte är lämpligt i en demokratisk rättsstat.

Läs mer: WITNESS brings together voices to push back on dangerous EU “Dissemination of Terrorist Content” proposal »

Inget sex på Facebook

av

Facebook har flyttat ribban vad gäller sex ytterligare. EDRi rapporterar:

Sometime in late 2018, Facebook quietly added “Sexual Solicitation” to its list of “Objectionable Content”. Without notifying its users. This is quite remarkable, to put it mildly, as for many people sex is far from being a negligible part of life.

Ur de nya användarvillkoren:

“Content that includes an implicit invitation for sexual intercourse, which can be described as naming a sexual act and other suggestive elements including (but not limited to):
– vague suggestive statements such as: ‘looking forward to an enjoyable evening’
– sexual use of language […]
– content (self-made, digital or existing) that possibly portrays explicit sexual acts or a suggestively positioned person/suggestively positioned persons.
Content in which other acts committed by adults are requested or offered, such as:
– commercial pornography
– partners that share fetishes or sexual interests”

»Att nämna en sexuell handling« känns som en överdrivet pryd begränsning. EDRi sågar:

Facebook boasts about connecting people, but in reality, the company increasingly frustrates our communication. There’s no question that such vaguely formulated rules combined with automated content filters will lead to more arbitrary censoring. But what this incident illustrates, more than anything, is that Facebook is thwarted by the scale at which it operates, and chooses to offload the cost of scale, namely arbitrary censorship and diminished freedom of expression, onto European users. It’s inconceivable that new legislation passed in the US means that in many European countries, if not all, one consenting adult can no longer ask another consenting adult if they want to have sex. Or, for that matter, get in touch with other people over shared fetishes or fantasies, or exchange information about safe sex.

EDRi: We can no longer talk about sex on Facebook in Europe »

Skarpt läge om nätcensur och »länkskatt« i EU

av

Nu går hanteringen av EU:s nya direktiv om upphovsrätt in i sin slutspurt. Och mycket talar för att såväl förslagen om nätcensur (uppladdningsfilter, artikel 13) och »länkskatt« (artikel 11) kan komma att klubbas igenom. Detta om inte internet, dess aktivister och andra vänner av ett öppet samhälle genast höjer sina röster.

Fredag den 18 januari behandlas frågan på nytt i EU:s ministerråd. Måndag den 21 januari hålls den sista förhandlingsrundan mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Sedan klubbas direktivet i Europaparlamentets plenum vid någon av följande sessioner: 25-28/3, 11-14/4 eller 15-18/4.

En sammanställning av läget i sak finner du hos den tyska, piratpartistiska ledamoten av Europaparlamentet, Julia Reda: Article 13 is almost finished – and it will change the internet as we know it »

Sammanfattningsvis ser det ut som om man tänker gå vidare med det uppladdningsfilter som kommer att tvinga nätplattformar som Youtube, Facebook, Twitter m.fl. att filtrera och analysera all text, alla bilder, allt ljud, all musik och all video som alla användare laddar upp. För att sedan, i förekommande fall, censurera innehåll – i en process som står helt utanför rättsstatens normala rutiner.

Detta kommer att slå hårt mot all sorts fria kreatörer. Youtube överväger att helt blockera användare från EU om förslaget blir verklighet – då en filtrering av allt som alla lägger upp kommer att bli komplicerad, dyr och förmodligen omöjlig att genomföra.

En konsekvens kan komma att bli att de sociala plattformarna kommer att skalas av till att i princip bara innehålla bilder på folks lunch. Detta kommer att bli ett slag mot hela samhällsdebatten på nätet. Och ett steg tillbaka från en uppkopplad värld där vi delar all världens kunskap och kultur.

Samtidigt kommer den så kallade »länkskatten« (som kräver licensiering av allt mediematerial som delas) att göra det svårt, dyrt eller rent av omöjligt att länka in nyheter ur samhällsdebatten på sociala plattformar. Detta är ett hot mot den fria, demokratiska debatten.

Nu är det dags att höja sin röst och protestera – till försvar för ett fritt och öppet internet. Till försvar för en levande samhällsdebatt. Till försvar för informationens frihet. Till försvar för kreativitet, kunskap och fri kultur. Till försvar för ett öppet informationssamhälle.

Nu är det upp till dig att säga ifrån, om du inte vill leva i ett tystare och censurerat samhälle.

/ HAX

P.S. Demonstrera gärna mot artikel 11 & 13 på lördag den 19 januari »

Vänstern, finansbranschen och det fria ordet

av

En företeelse i tiden är att man försöker tysta politiska motståndare. Mest uppmärksammade är kanske de amerikanska universitetens »Social Justice Warriors« (SJW) – som ofta försöker hindra akademiker och andra från att tala och hålla föreläsningar.

Detta har spridits ut i samhället i övrigt, till exempel i form av »de-plattformering«. Det vill säga att frispråkiga samhällsdebattörer och nätprofiler får basen för sin ekonomiska existens undanryckt.

Det kan handla om att man försöker förmå annonsörer att bojkotta vissa internetprofiler, som framförallt vänstern upplever som utmanande. Detta kan ske direkt – eller indirekt, genom påtryckningar mot plattformar som till exempel Youtube.

Men det kan även ta sig formen att samhällsdebattörer får uppleva hur arbetsgivare och uppdragsgivare tar sin hand ifrån dem – efter organiserade kampanjer från politiska motståndare.

Detta är ett fenomen som i princip alltid riktas mot samhällsdebattörer som befinner sig på politikens högra planhalva. Och de organiseras i princip alltid av vänsterkrafter. Vänstern såväl definierar som surfar på vad som anses vara politiskt korrekt.

En intressant aspekt av detta fenomen är att allt fler företag ställer sig på samma sida som de som vill tysta andra.

Till exempel har vi sett hur Patreon kastat ut nätprofiler (som inte gjort något mer uppseendeväckande än argumenterat för en åsikt) från sitt nätverk – på vilket läsare, tittare, lyssnare och följare kunnat ge ett månatligt ekonomiskt bidrag.

Detta leder i sin tur till att många – både givare och mottagare – kommit att bojkotta Patreon och söka sig till andra alternativ. Alternativ som sedan kommit att bojkottas av centrala betalningsförmedlare, som kreditkortsföretagen och PayPal.

Här går alltså stora, globala finansbolag in och spelar en aktiv roll i de-plattformering och i att tysta fria röster.

Detta är inget nytt fenomen. När jag jobbade i Europaparlamentet lyfte vi frågan om att kreditkortsföretagen vägrade befatta sig med Wikileaks. Resultatet blev att parlamentet uttalade att sådana bojkotter är problematiska och ett ofog.

På ett annat plan har vi kunnat se hur samma betalningsförmedlare stängt ner sina betalningskanaler för till exempel postorderföretag som säljer sexleksaker. Av »moraliska« skäl.

Finansbolag har naturligtvis rätt att göra affärer med vem de vill. Men de bör också betänka sitt ansvar, när de innehar en dominerande position på marknaden för betalningsförmedlare.

Den rimliga principen borde vara att acceptera betalningar för all verksamhet som är laglig – istället för att agera moralpolis, utifrån subjektiva värderingar och diverse påtryckningar.

På sikt är en sådan princip den enda hållbara – eftersom de aktuella bolagen annars inte kommer att kunna freda sig mot allehanda särintressen som vill tysta och skada andra.

Det bör även ligga i dessa betalningsförmedlares och finansbolags långsiktiga intresse att låta lagstiftning – och inget annat än lagstiftning – styra vilka aktörer de befattar sig med. Detta inte minst då de själva, i sin verksamhet är beroende av en fungerande rättsstat.

/ HAX

Relaterat:
• Frihetsfana under Sargon of Akkad »

FN-kritik mot EU:s förordning om spridning av terrorisminnehåll online

av

Kritiken växer mot EU:s föreslagna förordning om »förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online«. European Digital Rights – EDRi – rapporterar att tre av FN:s tyngsta rapportörer (yttrandefrihet, privatliv och mänskliga rättigheter i relation till kontraterrorism) har allvarliga invändningar.

Speciellt saknar man tydliga definitioner av vad som skall anses rymmas inom den luddiga och klumpiga formuleringen terrorisminnehåll.

»As Commissioner Mijatović argues, governments frequently design counter-terrorism legislation that can lead to a dangerous curb of the freedom of expression by relying on hasty implementations and insufficiently clear definitions. Citing examples from Russia, the United Kingdom, France, Turkey and Spain, the analysis compellingly outlines the inherent dangers of “catch-all” labels such as “glorification of terrorism” and the use of counter-terrorism legislation to suppress political opponents, especially (but not only) in countries where the rule of law is endangered or abolished.«

Varningen gäller inte minst det luddiga begreppet »glorification of terrorist acts« – som kan betyda i stort sett vad som helst.

Vi kommer inte att kunna påstå annat än att vi blivit varnade.

Andra problem är att den tidsram (en timma) inom vilken anmält material skall plockas bort inte tillåter någon seriös rättslig prövning. Samtidigt är det fortfarande oklart vilka myndigheter (och vilken deras rättsliga kapacitet skall vara) som skall kunna beordra att innehåll censureras.

FN-rapportörerna oroas också över att denna förordning kan öppna för påtryckningar från myndigheter till nätplattformarna om att även censurera material som inte är olagligt, utan bara anses vara oönskat.

Kritik riktas även mot att förordningen i praktiken kommer att kräva automatiserad filtrering av allt uppladdat material.

I det stora hela är denna förordning ytterligare ett steg på den väg där inskränkningar i yttrandefriheten flyttas från lagstiftning till användarvillkor – och från rättsväsendet till privata nätföretag. Vilket är problematiskt, om vi vill leva i en fungerande demokratisk rättsstat.

EDRi – Terrorist Content Regulation: Warnings from the UN and the CoE »
EU:s ministerråd – Terrorisminnehåll online: rådet antar förhandlingsposition om nya regler för att förhindra spridning »

/ HAX

Big Entertainment och EU:s nya direktiv om upphovsrätt

av

Förhandlingarna kring EU:s nya direktiv om upphovsrätt (EUCD) spräckte som bekant sin tidsplan. En extra trialog är nu planerad till den 14 januari.

Det är inte bara protesterna mot artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret) som försenar processen. Även upphovsrättsinnehavarna (medie- och nöjesindustrin) drar i trådarna. Nu senast är det musikindustrin som är missnöjd. Techdirt rapporterar…

”These music companies are flat out admitting that the entire goal of this bill is to hit internet companies with crippling liability that makes it literally impossible for them to host any user generated content. This isn’t — as they claim — about a ”value gap” (a made up meaningless term). Rather this is the legacy entertainment industry going all in on an attempt to change the internet from a platform for the public, to a locked up platform for gatekeepers. In short, they want to take the internet and turn it into TV. Europe should not let this happen.”

Techdirt: No Agreement Made On EU Copyright Directive, As Recording Industry Freaks Out About Safe Harbors Too »