Tyskland
Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna
Kommer den nya tyska regeringen att lyckas vända marschen in i övervakningsstaten? Man tänker i vart fall göra ett försök.
Som vi tidigare rapporterat är den nya tyska regeringen betydligt mer skeptisk till massövervakning än ministären Merkel. Nu är frågan hur detta kommer att omsättas i praktisk handling.
• Kryptering
I koalitionsfördraget skriver man att rätten till kryptering skall garanteras. Detta kolliderar med bland andra Europols ambitioner att knäcka eller kringgå kryptering. Frågan är knepig. Man kan tänka sig något slags inriktning av krypto-knäckning som bara får omfatta misstänkta för brott. Men det löser inte grundproblemet med att bakdörrar (eller andra sätt att kringgå eller knäcka kryptering) kommer att leda till att all kryptering utsätts för risker. Vilket i så fall kommer att göra oss alla mindre säkra. Det skall bli intressant att se hur man tänkt leverera på denna punkt.
• ChatControl 2
Fördraget säger vidare nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Vilket kolliderar med EU:s planer på att göra det obligatoriskt för meddelande- och mailtjänster att av-kryptera och granska innehållet i alla användares alla elektroniska kommunikationer. Här är även vad som ovan nämns om kryptering tillämpligt.
I alla EU:s institutioner finns idag ett brett stöd för ChatControl 2. Det skall bli mycket intressant att se vad som händer om unionens tyngsta medlemsland plötsligt säger nej. Förutsättningarna för Tyskland att stoppa förslaget i EU är inte jättegoda, men tyska regeringar med liberala justitieministrar har lyckats med liknande saker förr.
• Datalagring
Av samma skäl som när det gäller ChatControl lär den nya tyska regeringen säga nej till datalagring, så väl inom landet som planerna på ett nytt datalagringsdirektiv i EU.
Med detta ansluter sig den nya regeringen till EU-domstolens linje. Domstolen har upphävt EU:s tidigare datalagringsdirektiv – och vid upprepade tillfällen påpekat för medlemsstater att det inte är tillåtet med svepande insamling av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan konkret brottsmisstanke.
Räkna med att den nya linjen kommer att möta hårt motstånd från polis och underrättelsetjänst.
• Hemlig dataavläsning
Koalitionsfördraget säger även att alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Vilket i så fall kolliderar med användningen av hemlig dataavläsning (”Bundestrojaner”). Sådan bygger på att hålla ännu icke allmänt kända säkerhetsbrister öppna – för att sedan myndigheterna skall kunna använda dem för installation av spionprogram. Men den nya regeringen sätter istället allas säkerhet online främst.
Så sent som i somras beslutade Bundestag om ökad användning av hemlig dataavläsning. Men nu är det alltså tänkt att man skall göra helt om i frågan. Vilket säkert kommer att orsaka en del gnissel.
• Nej till biometrisk massövervakning
Detta är möjligen en mer omstridd fråga i Tyskland än i EU. Medan tysk polis redan prövat kameraövervakning med automatisk ansiktsigenkänning, finns ett klart motstånd mot användning av sådan teknik på EU-nivå – inte minst i Europaparlamentet.
Detta är bara några exempel. Du hittar en mer utförlig lista här.
Nu återstår att se om den nya regeringen kan leverera enligt sin överenskommelse. Det finns skäl att misstänka att socialdemokraterna (som ju satt i den förra regeringen, vilken drev en annan politik) inte är helt förtjusta.
Men framförallt är det i EU som den nya tyska linjen kan komma att skapa oreda. Förhoppningsvis blir det en ögonöppnare när det största EU-landet säger nej till mer kontroll och övervakning. Det kan bli ett tillfälle för mindre länder (som tidigare tyckt att motstånd är meningslöst) att ta sitt förnuft till fånga.
Tyskarna vet ju hur det kan gå. Så de har en viss avsändarlegitimitet i dessa frågor.
Tyskland tar steget in i internetåldern
Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.
Efter att ha dammsugit vårt nyhetsflöde har vi nu hittat ett par översättningar till engelska av samarbetsavtalet mellan de nya tyska regeringspartierna – socialdemokraterna, liberalerna och de gröna. Än så länge finns en google-översatt variant av hela fördraget samt en preliminär manuellt översättning av de delar som rör de digitala frågorna (PDF).
Som alltid i sådana här sammanhang är det mycket blomspråk, men här är några intressanta nedslag i texten.
- Man slår fast att öppen standard skall vara regeln för offentliga IT-projekt.
- Man tänker se till att täcka in de vita fläckarna på uppkopplingskartan och erbjuda medborgarna garanterad bandvidd.
- Mobiluppkoppling och wifi på tågen skall förbättras.
- Man tänker garantera rätten till kryptering.
- Man vill även se en rätt till interoperabilitet och portabilitet.
- Alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Detta skall gälla alla myndigheter, vilket även lär omfatta polisen som idag använder sig av säkerhetsluckor för hemlig dataavläsning (Bundestrojaner).
- Man vill se över landets kritiserade Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG) som inskränker yttrandefriheten online.
- Man säger nej till generell övervakning, övervakning av privat kommunikation och ID-krav online. (Det lär till exempel innebära ett nej till generell datalagring och meddelandekontroll.)
- Man vill garantera rätten att vara anonym och att använda pseudonym online.
- Man flaggar för omfattande investeringar på IT-området. Till exempel nämns AI, kvant-teknologi, cybersäkerhet, blockkedje-teknologi och robotisering.
- Man säger nej till biometrisk massövervakning och social scoring.
- Man tänker underlätta för start-ups och småföretag inom IT, till exempel vad gäller finansiering.
- Man vill stimulera delägarskap (som optioner?) för anställda i IT-företag.
Detta är bara några nedslag i en preliminär översättning av texten.
Som boende i Tyskland kan jag konstatera att det är på tiden att landet tar steget in i den digitala tidsåldern. Till exempel kan det närmast komma att leda till en revolution av den tungrodda och svårnavigerade tyska byråkratin, som idag i stora delar är manuell.
Och vad gäller nätfrihetsfrågorna är det bara att tacka och ta emot. Nu återstår att se om man klarar av att leverera.
Nya tyska regeringen vill stoppa meddelandekontroll och svepande datalagring
Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.
I den nya tyska regeringen får liberalerna (FDP) bland annat posterna som justitieminister och digitaliseringsminister. Detta är goda nyheter för internet.
Man säger nej till meddelandekontroll / #ChatControl. Det vill säga nej till avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.
Man säger nej till svepande, urskiljningslös datalagring. Det vill säga att den nya tyska regeringen ställer sig bakom EU-domstolen, som ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Skall datalagring förekomma skall den bara gälla personer som misstänks för brott – och endast efter beslut i domstol.
Man säger nej till biometrisk massövervakning. Vilket bland annat betyder nej till generell övervakning med automatisk anisktsigenkänning.
Man säger ja till rätten att vara anonym på internet.
Detta är mycket goda nyheter, då Tyskland är den kanske tyngsta spelaren i EU.
Det är mindre goda nyheter för EU-kommissionen och då speciellt kommissionär Ylva Johansson – som är pådrivande för ovan nämnda förslag.
Tankarna går till 2009, då den dåvarande liberala tyska justitieministern var en viktig spelare för att stoppa förslaget om avstängning av fildelare från internet.
Nu är bollen plötsligt i spel igen.
Tyskland utökar användning av »Bundestrojaner«
Den tyska förbundsdagen (Bundestag) har beslutat att utöka användningen av hemlig dataavläsning, så kallade Bundestrojaner. Nu görs den tillgänglig för fler polis och underrättelsetjänster i förbundsstaterna. Myndigheterna får även rätt att infiltrera datasystem i utlandet.
I en twist fastnade dock den federala polisens rätt att använda spionprogram i förbundsrådet (Bundesrat). Tanken var att tillåta avlyssning utan konkret misstanke om att den övervakade faktiskt begått något brott. Nu lät den delen av lagstiftningen komma att skjutas upp till efter höstens förbundsdagsval.
Matthias Monroy har en uttömmande beskrivning på sin blogg: Germany – The state hacks along »
Ett grundläggande problem med hemlig dataavläsning är att den lämnar säkerhetsluckor öppna i våra datorer och IT-system, som sedan även kan användas av till exempel kriminella och främmande makt. På så sätt gör man ironiskt nog oss alla mindre säkra.
Nygammal tysk lag om massövervakning klubbad
2013 avslöjade Edward Snowden den globala massövervakningen. Dessa avslöjanden rörde inte bara USA, utan även samarbetsländer som Tyskland (och Sverige).
Trots all kritik som följde på avslöjandet fortsatte Tyskland sin verksamhet – genom att man antog en ny lag som i stora drag gjorde sådant som var förbjudet och kontroversiellt lagligt. Denna lag underkändes dock av den tyska författningsdomstolen.
Nu har man antagit en ny lag som påminner väldigt mycket om den förra, med närmast kosmetiska förändringar.
Den nya lagen innebär bland annat:
- Man får rätt att samla in, processa och exportera ofantliga mängder data. Det talas om en kapacitet på upp till en tredjedel av alla globala telekommunikationer.
- Man kommer att få lov att i hemlighet hacka nätföretag som Facebook, Google, Appole, Amazon och Microsoft.
- Man får även rätt att övervaka inrikes kommunikationer i Tyskland, med undantag för kommunikationer mellan två fysiska personer. Vilket är en gummi-paragraf, eftersom en stor del av all kommunikation betraktas som kommunikaterion mellan människa och maskin, snarare än människa och människa.
CDU/CSU och SPD röstade för den nya lagen och hela oppositionen (FDP, Grüne, Linke & AfD) emot. Kritik kommer även från Amnesty och Reportrar utan gränser.
Detta kommer med säkerhet – återigen – att bli en fråga för den tyska författningsdomstolen.
Länk: Bundesnachrichtendienst erhält so viele Überwachungsbefugnisse wie noch nie »
Frankrike och Tyskland kan sätta käppar i hjulet för EU:s Digital Services Act
Frankrike och Tyskland ligger långt framme med egna repressiva internetlagar och vill gärna att EU:s nya Digital Services Act skall återspegla deras aktuella lagstiftning. Eller i vart fall ge utrymme för sådan parallell lagstiftning. Speciellt gäller detta Frankrike.
Financial Times rapporterar:
»France is pushing for the EU’s upcoming regulations on Big Tech to be changed so that member states could wield more power to punish bad behaviour and police more types of content.« (…)
»But EU officials worry that the French proposals will erode the EU’s single market. “This would remove one of the first pillars of EU law and it would mean that a company, instead of being subject to one regulator, is subject to 27 authorities,” said one person with direct knowledge of the discussions. “It risks fragmenting the single market into a nightmare.”« (…)
»Separately, France is also pushing for the DSA to widen beyond illegal content to the policing of harmful content and disinformation. “We think the text needs to be broadened to include other types of problematic content,” said (Cedric) O. “If there is no legal framework there is nothing to stop Twitter or Facebook from censoring speech they do not like.”«
Enkelt uttryckt: EU vill se gemensam lagstiftning medan Frankrike och Tyskland helst vill köra sitt eget race.
Med tanke på hur hårt den franska Avia-lagen och den tyska NetzDG-lagen kritiserats för att inskränka det fria ordet är detta oroväckande. Och vad som betraktas som problematiskt innehåll eller till och med desinformation kan uppenbarligen skilja sig en del från land till land.
Den franske digitaliseringsministern Cedric O sänder blandade signaler. Vi vet att den franska lagstiftningen syftar till att begränsa spridning av information online. Samtidigt talar han om att hindra Twitter och Facebook från att censurera på egen hand. Man kan lätt få intryck av att den franska regeringen är för censur när den själv får kontrollera den, men emot om den ligger i andras händer.
Med tanke på att internet inte känner några nationsgränser kan den frank/tyska linjen bli problematisk – och i värsta fall leda till ett balkaniserat internet i Europa.
Om ett år, våren 2022 kommer Frankrike att vara ordförandeland i EU. Man har redan meddelat att nätlagstiftning kommer att bli ett av ordförandeskapets prioriterade områden. Samtidigt kan man notera att Tjeckien är ordförandeland hösten 2022. Och om nuvarande opinionssiffror står sig är det inte omöjligt att Piratpartiet kommer att få en betydande ställning i tjeckisk politik. Vilket innebär att om Frankrike kommer med allt för tokiga förslag under sitt ordförandeskap, då kan de möjligen rättas till om de skjuts över till det påföljande tjeckiska ordförandeskapet.
Trots löften om motsatsen: Tyskland inför uppladdningsfilter
När EU antog sitt nya upphovsrättsdirektiv våren 2019 var vi många som varnade för att artikel 17 (tidigare artikel 13) skulle komma att leda till uppladdningsfilter.
Detta hävdade rapportören, MEP Axel Voss (CDU/EPP, DE) var överdrifter och skräckpropaganda. Även den tyska regeringen har försökt tona ner sådana farhågor.
Nu har vi facit, på temat vad var det vi sa..?
Den tyska regeringen vill se artikel 17 implementerad i sin nationella lagstiftning på detta sätt:
- Först måste man kontrollera allt innehåll som alla laddar upp. På grund av de stora volymerna måste det med nödvändighet ske med automatiserade uppladdningfilter.
- Materialet kommer sedan automatiskt att klassas i en av tre grupper.
- Upphovsrättsskyddat licensierat material, som skall släppas igenom och publiceras.
- Material som kanske eller kanske inte är upphovsrättsskyddat och som kanske eller kanske inte faller under undantag för parodi, satir, kritik m.m. Släpps detta innehåll igenom meddelas upphovsrättsinnehavaren, som då får möjlighet att överklaga. Stoppas det meddelas den som laddat upp det, som då får möjlighet att överklaga. Överklaganden skall avgöras inom en vecka.
- Icke igenkänt/registrerat material (som i sig ändå kan vara skyddat av upphovsrätt, se nedan*) som släpps igenom – med reservation för att det dock måste plockas ner om det visar sig vara olagligt.
Hur denna teoretiska modell är tänkt att fungera i praktiken är oklart. En svag punkt gäller överklaganden. Hur hanterar man om tusentals, eller hundratusentals ärenden överklagas varje månad? Detta kommer antingen att kräva en omfattande administrativ apparat – eller så kommer man snabbt att bygga upp en omfattande kö med öppna ärenden. I det senare fallet (som är det troliga) minskar möjligheterna för en rättssäker behandling.
Intressant trivia (*) i sammanhanget är att det bara lär vara sådant som Big Media och Big Entertainment låtit registrera som upphovsrättsskyddat som flaggas i systemet. Men nästan allt annat (utom public domain och creative commons) är också upphovsrättsskyddat. Men dessa upphovsmän får inte samma skydd för sina verk som storföretagen. För att vara exakt, i princip inget skydd alls. Vilket antyder att det hela mer handlar om att skydda Big Business och dess intressen än upphovsrätten som sådan.
Den tyska utvecklingen är intressant inte bara för att man nu bryter löftet om att inga uppladdningsfilter kommer att krävas – utan även för att vi väntar på att den svenska regeringen skall lägga fram sitt förslag till hur upphovsrättsdirektivet skall implementeras i vår lagstiftning. Och den kikar naturligtvis på hur man gör i våra grannländer.
Läs mer på det tyska justitiedepartementets hemsida. »
EU:s kamp mot krypterade meddelande-appar i långbänk?
Året går mot sitt slut och därmed även det tyska EU-ordförandeskapet (sedan halvårsskiftet). Detta är särskilt intressant eftersom Tyskland varit pådrivande för att få fram bakdörrar till krypterade meddelande-appar. Nu verkar det som om man inte kommer att lyckas driva detta ända fram under detta ordförandeskap och de kommande ordförandeskapen är Portugal och Slovenien, som i sammanhanget betraktas som »svagare« länder.
Därför har Tyskland nu formulerat rekommendationer för det fortsatta arbetet för att kringgå kryptering. Man är fortfarande på offensiven, men det går samtidigt att ana en viss uppgivenhet.
»We aim for a coordinated, consistent EU position on the topic of encryption because we have a joint challenge concerning encrypted data in the field of fighting terrorism, organized crime, child sexual abuse, etc. At the same time, we must value encryption as an important technology for the digital life of today and the protection of fundamental rights. We need to agree upon these complex issues and improve coordination at EU level.«
Man tänker alltså fortsätta sina försök att kringgå kryptering av meddelanden. Men än så länge har man inte presenterat några hållbara argument vad gäller det grundläggande problemet: Antingen har man säker kryptering eller så har man det inte. Bakdörrar kommer att kunna användas även av kriminella, främmande makt och andra illasinnade aktörer.
Tidigare har man pekat på en möjlighet i form av något som påminner om hemlig dataavläsning. Problemet med det är att i så fall skulle man i princip vara tvungen att tillämpa hemlig dataavläsning (statstrojaner) mot alla användare. Vilket nog är lite magstarkt, även med EU-mått mätt.
Man skriver vidare:
»We acknowledge the need to review the effects arising from different relevant regulatory frameworks in order to develop further a consistent regulatory framework across the EU that would allow competent authorities to carry out their operational tasks. We underline that the EU can leverage the strength of its single market to ensure that device manufacturers and service providers create technologies that meet the Member States’ needs while preserving the benefits of encryption. We call on all relevant actors to engage in a joint European narrative on encryption.«
Här luftar man alltså tanken att endast meddelande-appar som erbjuder staten en bakdörr skall vara tillåtna att sälja på EU:s inre marknad. Vilket naturligtvis är ett slag i luften för den som verkligen vill dölja sin elektroniska kommunikation.
Det verkar alltså som att det tyska ordförandeskapet inte lyckas driva sin kamp mot kryptering i mål, i vart fall inte innan årsskiftet.
En kvalificerad gissning är att frågan nu går i långbänk. Dock kan man inte utesluta nationella initiativ.
Trivia: De kommande EU-ordförandeskapen är – med ett halvår var – Portugal, Slovenien, Frankrike, Tjeckien och våren 2023 Sverige. Frankrike kan bli en rysare. Tjeckien kan (som det ser ut i opinionen) eventuellt ha piratpartister i regeringen. Och det svenska ordförandeskapet kommer intressant nog nästan direkt efter nästa riksdagsval.
Tyska EU-ordförandeskapet vill se mer övervakning och kontroll
Detta halvår är Tyskland ordförandeland i EU. Bloggaren och aktivisten Matthias Monroy har gjort en djupdykning i dess planer för polis och övervakning:
»The German Federal Ministry of the Interior wants to expand Europol and the international exchange of data during its EU Presidency. European police authorities will be supported with face recognition and decryption capabilities. Also on the agenda are the Europe-wide query of police files and the exchange on a definition of persons which pose „a potential terrorist/extremist threat“.«
Några av planerna, i punktform:
- Ökat gränsöverskridande polissamarbete.
- Ökat gränsöverskridande datautbyte mellan nationella polismyndigheter (och underrättelseorgan).
- Utökat mandat för Europol.
- Utökad lagring av och tillgång till data i Schengen Information System (SIS). Detta gäller bland annat biometrisk data och DNA. Man vill även ge SIS en ny sökportal.
- Utökat samarbete mellan Europol och privata företag.
- Inköp av mer och ny mjukvara för övervakning.
- Europol skall bli en hub för att forcera kryptering.
- Europol skall mer fokusera på att bekämpa »extremism«.
- Integration av olika existerande system för biometrisk data.
- Gemensam EU-databas för automatiserad ansiktsigenkänning.
- Gränsöverskridande tillgång till utredningsfiler, även för avslutade fall.
- Sjösätta förordningen om terror-relaterat innehåll online.
- Samarbete om hälso-data.
EU kommer alltså att fortsätta rulla ut kontroll- och övervakningsstaten – med verktyg som kan orsaka stor skada i fel händer.
Med dessa verktyg får vi verkligen hoppas att alla EU:s 27 medlemsstater är stabila demokratier – för all framtid – som inte kommer att använda dem för att förtrycka oliktänkande eller på andra sätt missbruka dem.
Vi får också hoppas att alla de 27 medlemsstaternas myndigheter för polis och underrättelseverksamhet – för all framtid – är fria från korruption, kopplingar till kriminalitet och läckor.
Matthias Monroy: EU Presidency – Germany advocates „European Police Partnership“ »