HAX om problemen med EU:s nya direktiv om upphovsrätt, då särskilt artikel 11 & 13 – ”länkskatten” och uppladdningsfiltret.
Du kan också lyssna på enbart ljudet:
EU
Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.
Europaparlamentet kräver mer övervakning
Hur skall EU hantera terrorismen? Den frågan har stötts och blötts i ett specialinrättat utskott i Europaparlamentet – European Parliament’s Special Committee on Terrorism, förkortat TERR. Till skillnad från parlamentets övriga utskott har TERR de flesta av sina möten bakom stängda dörrar.
Nu har man producerat en rapport. Parlamentets egna initiativrapporter är egentligen rätt meningslösa papper. De har ingen lagstiftande effekt, utan sänds helt enkelt över till EU-kommissionen och andra eventuellt intresserade för påseende. Parlamentet tycker saker, helt enkelt.
Men ibland kan en sådan rapport användas för att EU:s enda folkvalda förtroendemän (ledamöterna i parlamentet) förväntas legitimera kontroversiella saker som EU-kommissionen och medlemsstaterna i ministerrådet redan jobbar med. Vad gäller rapporten från TERR tyder mycket på att den är just ett sådant beställningsarbete.
Till exempel kan TERR-rapporten kan användas för att backa upp EU-kommissionens förslag om nätcensur, som lades fram den 12 september.
Frankrikes president, Emanuel Macron, har för övrigt redan meddelat att EU-valet nästa vår till stor del kommer att handla om att sätta koppel på internet. Även här passar TERR-rapporten väl in i pusslet.
Bland de förslag som vädras finns bland annat utökad datalagring, urholkat krypteringsskydd, utökad registrering av medborgarnas resor – och inte minst en ny, gigantisk Storebrors-databas för hela EU.
Det har lagts fram 1.519 ändringsförslag till rapporten. En del är bra, andra förfärliga. Problemet med så omfattande voteringar är att de blir fullständigt kaotiska – och därmed lätta att styra från presidiet.
I en kritisk kommentar skriver EDRi:
”The fact that the TERR Committee draft’s “spontaneously” chose to propose similar wording to what the Commission proposed is important. It means that the two rapporteurs have led the European Parliament a long way towards adopting a position that fully aligns with the terms of the proposed Terrorist content Regulation before the vast majority of Parliamentarians were aware of what the Commission was about to propose as binding legislation. If deliberate, this would be a serious attack on institutional integrity of the European Parliament.”
I oktober och november bereds TERR-rapporten i sitt hemliga specialutskott. Preliminärt väntas den komma upp till votering i Europaparlamentets plenum i december.
Även om rapporten inte är lagstiftning måste den kritiseras, helst röstas ner – då den öppnar dörren för så mycket andra Storebrors-påfund.
Läs mer hos EDRi: EU Parliament’s anti-terrorism draft Report raises major concerns »
Ännu ett hot mot rättssäkerheten i EU
EU-kommissionen föreslår ett nytt regelverk om »e-bevis« i rättsprocesser. Förslaget dras med en del rätt anmärkningsvärda skrivningar. Till exempel om utbyte av elektroniska bevis mellan länder, även i mål där inget brottsligt förekommit enligt det ena landets lagar.
Facktermen är European Production and Preservation Orders (EPO).
Europaparlamentet har nu släppt en rapport om saken, skriven av professor Martin Böse vid universitetet i Bonn.
EDRi sammanfattar:
The conclusion of the study could not be clearer: “The added value of the new cooperation regime (quick and effective access to provider data) is mainly based on the abolition of cooperation obstacles and procedures ensuring effective protection of fundamental rights.”
EU:s länkskatt och uppladdningsfilter – vad händer nu?
Nu har den så kallade trialogen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv börjat. Bakom stängda dörrar förhandlar Europaparlamentets delegation med ministerrådet och kommissionen. Deltagarna har som vanligt fått stränga uppmaningar att inte läcka något av vad som sägs till utomstående (läs: folket).
Men, i parlamentets förhandlingsdelegation sitter den tyska piratpartisten Julia Reda, som gör vad hon kan för att denna process skall vara öppen och transparent. Hon är uppbackad av ett beslut i EU-domstolen, som säger att man inte kan neka allmänheten tillgång till dokumenten i en trialog.
I en bloggpost förklarar Reda förhandlingspositionerna – och länkar även till relevanta dokument.
Vad kan då vi göra för att påverka processen? För tillfället bör vi inrikta oss på den svenska regeringen (när vi får en sådan). I ministerrådet röstade den avgående S+MP-regeringen för uppladdningsfiltret. Nu är det upp till oss att se till att den nya regeringen säger nej både till länkskatten och uppladdningsfiltret.
Vilket inte är omöjligt, med tanke på att det bara är drygt ett halvår kvar till EU-valet. De politiska partierna kommer att vara mer lyhörda än vanligt – helt enkelt för att de inte vill skrämma bort väljare.
Pirate MEP Julia Reda om EU:s länkskatt och nätcensur
Här är ett lästips: Den tyska, piratpartistiska ledamoten av Europaparlamentet skriver om problemen med artikel 11 och 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt i Wired:
If we don’t act now, Article 13 could break the internet by mistake »
I samma tidskrift finns även ännu en förklaring av vad striden handlar om:
What is Article 13? The EU’s divisive new copyright plan explained »
EU:s censurmaskin är även en övervakningsmaskin
En av delarna i EU:s nya direktiv om upphovsrätt är det uppladdningsfilter för användargenererat material som nätplattformarna blir tvingade att installera. Syftet är att stoppa material som kan antas vara skyddat av upphovsrätt.
Detta har fått omfattande kritik. Men en aspekt tycker jag har hamnat i skymundan:
Skall man filtrera material måste allt som läggs upp förhandsgranskas. Alla de bilder du lägger upp. Alla texter du skriver. Alla videosnuttar och ljudfiler.
Dina bilder från familjens semester eller festen, dina tankar om stort och smått, videosnutten från barnens skolavslutning… Allt kommer att granskas, analyseras och jämföras.
Visserligen kommer denna granskning i huvudsak att utföras av maskiner som styrs av algoritmer. Men likväl kommer allt du lägger upp att granskas – av privata företag på statens uppdrag.
För det första är detta en allomfattande övervakning av människor som inte är misstänkta för något brottsligt. Vilket i sig är en kränkning av medborgarnas rätt till privatliv.
Vidare skall man inte förvänta sig annat än att Facebook, Google och alla andra kommer att spara de data som extraheras – för att skaffa sig en än mer omfattande bild av dig och ditt liv. Vilket borde väcka en del upprördhet bland alla som redan oroas av att nätjättarna vet för mycket om oss.
/ HAX
EU ett steg närmare länkskatt och nätcensur
I dag var det dags för Europaparlamentet att göra ett omtag i frågan om EU:s nya direktiv om upphovsrätt. I juli stoppades förslaget, på grund av massiva protester mot bland annat den så kallade länkskatten och nätcensur.
Men idag röstade man tyvärr ja. Detta innebär att Europaparlamentet nu kan gå in med dessa ingångsvärden i förhandlingar med EU:s ministerråd och EU-kommissionen. Förhandlingar som för övrigt sker bakom stängda dörrar.
Länkskatten innebär att det kommer att krävas licens och att man måste betala pengar för att få länka till de stora mediehusens nyheter och övrigt material.
Nätcensuren handlar om automatisk filtrering för att stoppa användare från att ladda upp upphovsrättsskyddat material.
Vi har i tidigare texter förklarat varför detta är dåliga och farliga förslag.
Dessutom innehåller förslaget ett förbud mot att filma sportevenemang (även om det bara sker med mobiltelefon) och ett förbud mot att publicera bilder som innehåller upphovsrättsskyddade element (t.ex. ett konstverk eller en arkitektritad byggnad). Och mycket annat ogenomtänkt.
Vad händer nu?
Europaparlamentet, EU:s ministerråd och EU-kommissionen går in i förhandlingar. Dessa sker bakom stängda dörrar. Sedan kan flera olika saker hända. Regelverket är snårigt, men vad jag förstår är de två mest troliga alternativen som följer.
- Om ministerrådet och kommissionen helt ställer sig bakom parlamentets position, då kan direktivet antas utan ytterligare beslut. Detta är dock mindre troligt, eftersom man så gott som alltid är inne och pillar i framlagda förslag. Men – det kan vara en väg för institutionerna att smussla förslaget genom systemet utan mer bråk.
- Mer troligt är att förhandlingarna – trialogen – landar i en kompromiss som innehåller förändringar. I så fall måste den slutligen godkännas av Europaparlamentet. Då kommer en ny chans att stoppa förslaget. Men då lär det bli fråga om att fälla hela direktivet, vilket är svårt. Men sådant har hänt förr, till exempel när det gällde ACTA-avtalet.
Följ utvecklingen här hos 5 juli-stiftelsen.
/ HAX
På onsdag står ännu en avgörande strid om EU:s länkskatt och nätcensur
I juli tog Europaparlamentet en paus för eftertanke vad gäller EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Speciellt var det artikel 11 (”länkskatt”) och 13 (uppladdningsfilter) som var problematiska.
Nästa onsdag, den 12 september 2018, kommer frågan upp på nytt i Europaparlamentets plenum. Den här gången har partigrupper och ledamöter kunnat lämna in ändringsförslag. Vilket inte nödvändigtvis har förändrat saken till det bättre.
Artikel 11: Länkskatten
Vad gäller artikel 11, som säger att de stora mediehusen skall ha betalt om man länkar till deras artiklar och material, föreslår borgerliga EPP att det skall vara tillåtet att länka till och citera ”enstaka ord” i en artikel. Vilket fortfarande kommer att göra en standardlänk omöjlig att publicera utan ett licensavtal med det aktuella medieföretaget.
Den liberala gruppen ALDE är inne på ett liknande spår. Gröningarna vill ”underlätta licensiering”. EFDD (som bland annat rymmer UKIP, italienska Femstjärnerörelsen och tyska AfD) vill skrota artikeln helt och hållet.
Artikel 13: Uppladdningsfiltret
Artikel 13, som stadgar filtrering av allt användargenererat innehåll på olika nätplattformar, har också fått en mängd ändringsförslag. EPP kan tänka sig att undanta de allra minsta plattformarna. ALDE vill fortfarande ha filtrering men vill hålla medie- och underhållningsföretagen ansvariga för grundlösa anmälningar om upphovsrättsintrång, samt att klagomål skall granskas av människor istället för maskiner.
Sossarna i S&D är inne och petar i detaljer utan att för den sakens skull ta sig an huvudfrågan. Gröningarna och de två huvudansvariga utskotten vill se ett förbud mot lagar och avtal som kräver uppladdningsfilter, men att nätplattformarna ändå måste ha ”rättvisa” licensavtal. EFDD och vänstern i GUE vill stryka artikel 13 helt.
Skrota artikel 11 och 13
Utöver detta finns en lång rad detaljfrågor med ytterligare ändringsförslag.
Vad man gjort är alltså att överösa direktivet med ändringsförslag, varav de flesta missar problemets kärna. Sedan blir det votering där i stort sett vad som helst kan hända. Jag har en känsla av att inget kommer att bli speciellt mycket bättre.
Därför finns det bara en hanterbar linje. Det är att avslå artikel 11 och 13 rakt av.
/ HAX
Läs mer
Pirate MEP Julia Reda har alla detaljer:
Testa censurmaskinen
HAX: Kampen för ett fritt och öppet internet börjar med kunskap om vad som är på gång
Det ser ut som om kampen för ett fritt och öppet internet kommer att bli en mer central och uppmärksammad fråga det närmaste året. Detta blir en strid på flera olika fronter.
Till att börja med har vi frågan om ”länkskatt” och nätcensur i EU. Där lyckades vi tillfälligt stoppa Europaparlamentets förhandlingsmandat i början av sommaren. Men snart är dessa frågor i fokus igen. Redan i september är det dags för omtag. Därför är det nu hög tid att blåsa nytt liv i motståndet. Läs mer här:
Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett nytt förslag om internetcensur. Det handlar om att (främst) sociala plattformar på nätet skall plocka ner eller ännu hellre förhandscensurera information som överheten anser vara olämplig eller misshaglig. Läs mer här:
I Frankrike har president Macron mer eller mindre förklarat krig mot internet. Han vill använda EU-valrörelsen under våren nästa år för att lyfta ett antal kontroversiella förslag. En specialskatt för de stora nätplattformarna står högt på hans agenda. Han vill även upphäva EU:s e-handelsdirektiv, som säger att en operatör inte kan hållas ansvarig för vad dess användare har för sig i deras nät och på deras plattformar. Det finns även skäl att tro att Macron gärna ser att det franska förbudet mot ”falska nyheter” online upphöjs till EU-nivå. Läs mer här:
På andra sidan Atlanten driver framförallt Demokraterna i Senaten en kamp för att mer eller mindre ta över internet. Bland förslagen finns obligatorisk platsverifikation och ID-kontroll vid uppkoppling. Man vill även ge lagstiftningen ökat inflytande över villkoren för vissa privata onlinetjänster som Google Maps. Dessutom är planen att ge staten tillgång till sådan data hos nätplattformarna som den anser kan vara till nytta. Därtill åtgärder bland annat för att bekämpa ”desinformation” och för ökad övervakning. Läs mer här:
På hemmafronten är ytterligare ett omarbetat förslag till datalagring högt upp på den politiska agendan. Man försöker anpassa det för att kringgå EU-domstolens upprepade invändningar. Men fortfarande handlar det om att lagra data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner – utan att det behöver föreligga någon misstanke om brott. Grundproblemet och EU-domstolens huvudsakliga invändning mot den svenska datalagringen kvarstår alltså. Läs mer här:
Dessutom har vi det illa genomtänkta förslaget om hemlig dataavläsning, som kommer att ge staten rätt att placera spyware på våra datorer, plattor och i våra telefoner. Vilket, när den dörren öppnas, naturligtvis även kan komma att användas av till exempel kriminella eller främmande makt. Läs mer här:
Detta är bara några nedslag bland allt som är på gång. Internets fiender vilar aldrig.
Att veta vad som är på gång är en förutsättning för att över huvud taget kunna försvara ett fritt och öppet internet. Men om detta rapporterar gammelmedia sällan eller inte alls. Det verkar som om de saknar både kunskap och vilja. Dessutom skall man komma ihåg att de stora mediehusen ofta står på fel sida i kampen – drivna av förlegade affärsmodeller och rädsla för att förlora makten över agendan.
Därför skall du följa oss här på 5 juli-stiftelsen. Så att du vet vad som är på gång.
/ HAX
Not: Femte juli tar det lite lugnt under sommaren, kreativt definierad, men är tillbaka med full rapportering om nätfrågor i september 2018.
HAX: EU-kommissionen kräver mer nätcensur
Knappt hade Europaparlamentet tillfälligt stoppat förslaget om nätcensur i det nya direktivet om upphovsrätt – förrän det kommer signaler från EU-kommissionen om mer nätcensur.
Vad det handlar om är att kommissionen upprepade gånger krävt att det behöver göras mer för att stoppa olagligt innehåll på nätet.
Det började med att man talade om terroristpropaganda, vilket sedan utökades till ”hat” och snabbt var upphovsrättsindustrin framme och fick med sina käpphästar. Den censur man vill ha kan alltså handla om lite av varje.
Under resans gång (det har varit många medieutspel i frågan) har syftet breddats samtidigt som de medborgerliga rättigheterna har tonats ner. Till exempel tog man i en av revisionerna av de underliggande dokumenten helt sonika bort referensen till EUs egna guidelines för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.
Detta samtidigt som just denna typ av censur fått hård kritik där den tillämpats, till exempel i Tyskland. Jurister, människorättsorganisationer och aktivister pekar på hur man där de facto inskränker yttrandefriheten på ett sätt som är mycket problematiskt i en demokrati.
I september planerar kommissionen att lägga fram ett direktiv i ämnet.
Vilket kan tyckas lite tondövt, eftersom det sammanfaller i tid med andra läsningen i Europaparlamentet av det hårt kritiserade direktivet om upphovsrätt. Alltså det som nyligen tillfälligt stoppades, bland annat för att det innehöll förslag om nätcensur.
Men EU-kommissionen tänker uppenbarligen inte ge sig.
Upplägget är extra giftigt eftersom det lägger större delen av ansvaret för censuren på på nätplattformarna. Det vill säga att censuren inte kommer att styras av lagen, utan av respektive plattformars (ofta överdrivet ängsliga) användarvillkor. Vilket i allt väsentligt kommer att göra dem som drabbas av censuren rättslösa.
Vad vi ser är en del i EUs strategi (som vi diskuterat tidigare) att göra det möjligt att censurera innehåll på nätet utan besväret att behöva gå via rättslig prövning. Sedan kan politikerna gömma sig bakom de privata nätplattformarna, om kritiken skulle bli allt för besvärande.
Detta är inget annat än ett hot mot internets frihet, mot yttrandefriheten och mot rättsstaten.
/ HAX
Läs mer hos Edri