HAX om problemen med EU:s nya direktiv om upphovsrätt, då särskilt artikel 11 & 13 – ”länkskatten” och uppladdningsfiltret.
Du kan också lyssna på enbart ljudet:
Upphovsrätt
Upphovsrätt rör allt från fildelning till uppladdningsfilter - och debatten om hur upphovsrätten kan användas på sätt som den inte var avsedd för, till exempel för att censurera oönskad information.
Piratkopieringen ökar igen
”To get access to all of these services, it gets very expensive for a consumer, so they subscribe to one or two and pirate the rest.”
Motherboard: The Rise of Netflix Competitors Has Pushed Consumers Back Toward Piracy »
EU:s länkskatt och uppladdningsfilter – vad händer nu?
Nu har den så kallade trialogen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv börjat. Bakom stängda dörrar förhandlar Europaparlamentets delegation med ministerrådet och kommissionen. Deltagarna har som vanligt fått stränga uppmaningar att inte läcka något av vad som sägs till utomstående (läs: folket).
Men, i parlamentets förhandlingsdelegation sitter den tyska piratpartisten Julia Reda, som gör vad hon kan för att denna process skall vara öppen och transparent. Hon är uppbackad av ett beslut i EU-domstolen, som säger att man inte kan neka allmänheten tillgång till dokumenten i en trialog.
I en bloggpost förklarar Reda förhandlingspositionerna – och länkar även till relevanta dokument.
Vad kan då vi göra för att påverka processen? För tillfället bör vi inrikta oss på den svenska regeringen (när vi får en sådan). I ministerrådet röstade den avgående S+MP-regeringen för uppladdningsfiltret. Nu är det upp till oss att se till att den nya regeringen säger nej både till länkskatten och uppladdningsfiltret.
Vilket inte är omöjligt, med tanke på att det bara är drygt ett halvår kvar till EU-valet. De politiska partierna kommer att vara mer lyhörda än vanligt – helt enkelt för att de inte vill skrämma bort väljare.
Pirate MEP Julia Reda om EU:s länkskatt och nätcensur
Här är ett lästips: Den tyska, piratpartistiska ledamoten av Europaparlamentet skriver om problemen med artikel 11 och 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt i Wired:
If we don’t act now, Article 13 could break the internet by mistake »
I samma tidskrift finns även ännu en förklaring av vad striden handlar om:
What is Article 13? The EU’s divisive new copyright plan explained »
EU:s censurmaskin är även en övervakningsmaskin
En av delarna i EU:s nya direktiv om upphovsrätt är det uppladdningsfilter för användargenererat material som nätplattformarna blir tvingade att installera. Syftet är att stoppa material som kan antas vara skyddat av upphovsrätt.
Detta har fått omfattande kritik. Men en aspekt tycker jag har hamnat i skymundan:
Skall man filtrera material måste allt som läggs upp förhandsgranskas. Alla de bilder du lägger upp. Alla texter du skriver. Alla videosnuttar och ljudfiler.
Dina bilder från familjens semester eller festen, dina tankar om stort och smått, videosnutten från barnens skolavslutning… Allt kommer att granskas, analyseras och jämföras.
Visserligen kommer denna granskning i huvudsak att utföras av maskiner som styrs av algoritmer. Men likväl kommer allt du lägger upp att granskas – av privata företag på statens uppdrag.
För det första är detta en allomfattande övervakning av människor som inte är misstänkta för något brottsligt. Vilket i sig är en kränkning av medborgarnas rätt till privatliv.
Vidare skall man inte förvänta sig annat än att Facebook, Google och alla andra kommer att spara de data som extraheras – för att skaffa sig en än mer omfattande bild av dig och ditt liv. Vilket borde väcka en del upprördhet bland alla som redan oroas av att nätjättarna vet för mycket om oss.
/ HAX
EU ett steg närmare länkskatt och nätcensur
I dag var det dags för Europaparlamentet att göra ett omtag i frågan om EU:s nya direktiv om upphovsrätt. I juli stoppades förslaget, på grund av massiva protester mot bland annat den så kallade länkskatten och nätcensur.
Men idag röstade man tyvärr ja. Detta innebär att Europaparlamentet nu kan gå in med dessa ingångsvärden i förhandlingar med EU:s ministerråd och EU-kommissionen. Förhandlingar som för övrigt sker bakom stängda dörrar.
Länkskatten innebär att det kommer att krävas licens och att man måste betala pengar för att få länka till de stora mediehusens nyheter och övrigt material.
Nätcensuren handlar om automatisk filtrering för att stoppa användare från att ladda upp upphovsrättsskyddat material.
Vi har i tidigare texter förklarat varför detta är dåliga och farliga förslag.
Dessutom innehåller förslaget ett förbud mot att filma sportevenemang (även om det bara sker med mobiltelefon) och ett förbud mot att publicera bilder som innehåller upphovsrättsskyddade element (t.ex. ett konstverk eller en arkitektritad byggnad). Och mycket annat ogenomtänkt.
Vad händer nu?
Europaparlamentet, EU:s ministerråd och EU-kommissionen går in i förhandlingar. Dessa sker bakom stängda dörrar. Sedan kan flera olika saker hända. Regelverket är snårigt, men vad jag förstår är de två mest troliga alternativen som följer.
- Om ministerrådet och kommissionen helt ställer sig bakom parlamentets position, då kan direktivet antas utan ytterligare beslut. Detta är dock mindre troligt, eftersom man så gott som alltid är inne och pillar i framlagda förslag. Men – det kan vara en väg för institutionerna att smussla förslaget genom systemet utan mer bråk.
- Mer troligt är att förhandlingarna – trialogen – landar i en kompromiss som innehåller förändringar. I så fall måste den slutligen godkännas av Europaparlamentet. Då kommer en ny chans att stoppa förslaget. Men då lär det bli fråga om att fälla hela direktivet, vilket är svårt. Men sådant har hänt förr, till exempel när det gällde ACTA-avtalet.
Följ utvecklingen här hos 5 juli-stiftelsen.
/ HAX
På onsdag står ännu en avgörande strid om EU:s länkskatt och nätcensur
I juli tog Europaparlamentet en paus för eftertanke vad gäller EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Speciellt var det artikel 11 (”länkskatt”) och 13 (uppladdningsfilter) som var problematiska.
Nästa onsdag, den 12 september 2018, kommer frågan upp på nytt i Europaparlamentets plenum. Den här gången har partigrupper och ledamöter kunnat lämna in ändringsförslag. Vilket inte nödvändigtvis har förändrat saken till det bättre.
Artikel 11: Länkskatten
Vad gäller artikel 11, som säger att de stora mediehusen skall ha betalt om man länkar till deras artiklar och material, föreslår borgerliga EPP att det skall vara tillåtet att länka till och citera ”enstaka ord” i en artikel. Vilket fortfarande kommer att göra en standardlänk omöjlig att publicera utan ett licensavtal med det aktuella medieföretaget.
Den liberala gruppen ALDE är inne på ett liknande spår. Gröningarna vill ”underlätta licensiering”. EFDD (som bland annat rymmer UKIP, italienska Femstjärnerörelsen och tyska AfD) vill skrota artikeln helt och hållet.
Artikel 13: Uppladdningsfiltret
Artikel 13, som stadgar filtrering av allt användargenererat innehåll på olika nätplattformar, har också fått en mängd ändringsförslag. EPP kan tänka sig att undanta de allra minsta plattformarna. ALDE vill fortfarande ha filtrering men vill hålla medie- och underhållningsföretagen ansvariga för grundlösa anmälningar om upphovsrättsintrång, samt att klagomål skall granskas av människor istället för maskiner.
Sossarna i S&D är inne och petar i detaljer utan att för den sakens skull ta sig an huvudfrågan. Gröningarna och de två huvudansvariga utskotten vill se ett förbud mot lagar och avtal som kräver uppladdningsfilter, men att nätplattformarna ändå måste ha ”rättvisa” licensavtal. EFDD och vänstern i GUE vill stryka artikel 13 helt.
Skrota artikel 11 och 13
Utöver detta finns en lång rad detaljfrågor med ytterligare ändringsförslag.
Vad man gjort är alltså att överösa direktivet med ändringsförslag, varav de flesta missar problemets kärna. Sedan blir det votering där i stort sett vad som helst kan hända. Jag har en känsla av att inget kommer att bli speciellt mycket bättre.
Därför finns det bara en hanterbar linje. Det är att avslå artikel 11 och 13 rakt av.
/ HAX
Läs mer
Pirate MEP Julia Reda har alla detaljer:
Testa censurmaskinen
Delseger i upphovsrättsfrågan
Europaparlamentet röstade i dag nej, med siffrorna 318–278, till det kontroversiella upphovsrättsdirektivet.
Omröstningen gällde huruvida parlamentets rättsliga utskott Juri skulle få mandat att förhandla direkt med EUs medlemsländer om direktivet. Så kommer nu alltså inte att ske. I stället kommer Europaparlamentet rösta om upphovsrättsdirektivet den 10-13 september 2018.
Därmed är såväl uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den så kallade länkskatten tillbaka på ritbordet.
Det blev alltså en kamp till slut! Efter att ha varit en följetong för de närmast sörjande under ett par år – vi diskuterade det till exempel ofta i 5 juli-podden – nådde upphovsrättsdirektivet, eller rättare sagt kritiken av det, till slut ut till allmänheten.
Både vi som under lång tid försökt uppmärksamma de ickedemokratiska delarna av direktivet, och de som slöt upp på målsträckan för att protestera, ska ha kudos för att ha fått europaparlamentarikerna att rösta nej i dag. Tillsammans vann vi mot upphovsrättsindustrin. I alla fall en delseger.
Låt oss nu njuta av sommaren och ta nya tag när omröstningen i september närmar sig!
Bild av Leonardo Veneziano.
Oscar Swartz: Rädda internets själ!
Med anledning av morgondagens omröstning i EU-parlamentet om upphovrättsdirektivet – med de kontroversiella delarna länkskatt och uppladdningsfilter – publicerar vi i dag delar av en text som 5 juli-stiftelsens ordförande Oscar Swartz skrev på SvD Debatt så tidigt som 2005. Tyvärr är den aktuellare än någonsin.
Låt oss ta ett steg tillbaks och försöka förstå vad som hänt: internet är ett nytt medium som gör att folk för första gången i historien, till nästan ingen kostnad alls, kan publicera sig och ta del av andras publikationer jorden runt – utan att redaktörer med rödpenna, statliga censorer eller andra grindvakter kan lägga sig i.
Gutenbergs boktryckarkonst gjorde att renässansens skrifter kunde spridas och bana väg för upplysningen. Detta underminerade kyrkans makt och monopol på ”kunskap”.
Internet hotar nu att ta makt och intäkter från en informationselit. Den har varit van att sända sina budskap till massan, som passivt betalar och tar emot.
…
Det kommer att gå att tjäna pengar under de nya omständigheterna också. Effekten av den kamp jag beskriver ovan är att intäkterna sprids till många fler människor. Dessutom gör den vissa storföretag obsoleta. Vi lär få höra av dem i fortsättningen också. Maktkampen om internets själ har bara börjat.
Läs hela texten här: En strid om själen
Protestera mot det föreslagna upphovsrättsdirektivet på #SaveYourInternet.eu, skriv under petitionen, och testa din bild i Femte julis satiriska uppladdningsfilter.
HAX: Svågerpolitiken som hotar internet
Den så kallade länkskatten (som är en central del i EU:s omstridda direktiv om upphovsrätt) är inte bara en dålig idé i sig. Den går på tvärs mot internets själva sätt att fungera.
I normala fall är folk angelägna om att andra skall länka till deras sidor på nätet. Det ger besökare, inkomster och bättre placering i olika sökmotorer.
För det är ju så internet fungerar. Man borrar sig ner i ett ämne och leds hela tiden vidare genom länkar till ny information, nya kontakter och fördjupad kunskap.
Man kan säga att länkarna är internets nervsystem. Det är med dem allt binds samman och blir till en helhet som ställer mänsklighetens kunskap och kreativitet till den enskilda individens förfogande.
Utan länkar vore internet som ett telefonnät, eller på sin höjd som ett kabel-tv-nät. Det vill säga en död struktur av sinsemellan isolerade noder, med mycket begränsat användningsområde.
En död struktur kan mycket väl vara vad de stora mediehusen och underhållningsindustrin vill ha. Ett nät för envägskommunikation, genom vilket de sänder utvald information som de sedan kan ta betalt för av enskilda (och isolerade) användare. Det är ju deras traditionella affärsmodell.
Denna affärsmodell tänker de uppenbarligen hålla fast vid, om det så leder till att de ödelägger hela internet.
Här får de hjälp av våra politiker, som villigt stiftar lagar som syftar till att ge ett döende affärskoncept konstgjord andning. Politiker som, för övrigt, inte är överdrivet positiva till fria informationsflöden.
Överhetens krig mot internet kommer visserligen aldrig att hålla i längden. Men frågan är hur mycket skada staten och kapitalet kommer att lyckas orsaka – innan dessa otidsenliga affärsmodeller till sist faller.
Marknaden förändras ständigt. Konsumenternas demografi ändras. Köpmönster ändras. Det går mode i vissa saker. Annat blir obsolet och plockas bort ur sortimentet. Allt sådant verkar medie- och nöjesindustrin förstå. Men de vägrar ändå att begripa att de även måste anpassa sig till en föränderlig teknisk verklighet.
Länkskatt, uppladdningsfilter och allt vad de nu hittar på kommer inte att fungera i långa loppet. Allt man åstadkommer är att försvåra och försena nödvändiga strukturförändringar i dessa branscher. Och då kommer fallet, när det kommer, att bli väldigt hårt.
Samtidigt drabbas resten av samhället av kringskuren information, tillbakahållen teknisk utveckling och av att talanger och entreprenörer söker sig till andra platser eller andra branscher.
Framgångsrika företag inser tvärtemot att man måste anpassa sig till verkligheten och att man måste omfamna konsumenternas fria val och beteende. Framgångsrika företag motverkar inte fria flöden av information och kunskap, utan lär sig att surfa på dem. Framgångsrika företag räds inte teknisk utveckling och framtiden, utan ser detta som en möjlighet.
På så sätt är kampen för ett fritt och öppet internet också en kamp för en fri marknad och en öppen ekonomi.
/HAX
I morgon, 5 juli 2018, röstar EU-parlamentet om upphovsrättsdirektivet. Gör din röst hörd på #SaveYourInternet och skriv under petitionen.