Det belgiska EU-ordförandeskapet förslag om Chat Control 2 gör karottunderlägg av svensk grundlag, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga.
Det belgiska EU-ordförandeskapets förslag till Chat Control 2 är tokigt, på helt nya sätt.
Låt oss först fokusera på den svenska regeringens egna talking points för att förklara varför den säger ja till detta:
»Ordförandeskapet föreslår att användaren av en tjänst ska behöva lämna samtycke till att uppladdat material ska kunna spåras inom ramen för en eventuell spårningsorder. Om samtycke uteblir kan användaren inte dela visuellt innehåll eller webbadresser på tjänsten.«
Detta kommer förmodligen att lösas genom att de meddelande-appar du använder tvingas skanna dina meddelanden innan de krypteras och sänds. (Man kan även tänka sig spionprogram som kan kontrollera allt som görs på din hårdvara.)
Den svenska regeringens linje är att »En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, till exempel genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.«
Spionprogram inuti dina meddelande-appar således. En bakdörr. I din telefon och i din dator. Som naturligtvis kan komma att missbrukas av kriminella, av främmande makt och andra aktörer med ond avsikt.
Det föreskrivs också att spårningsorder (skanning) skall vara tidsbundna och sedan omprövas. Dina meddelande-appar (eller din telefon och dator) skall alltså förses med en spionmodul som kan slås på och av.
Behovet fastställs efter en riskanalys. Som hög risk anges om en meddelande-app erbjuder totalsträckskryptering (E2EE). Som till exempel Signal, WhatsApp eller om du valt kryptering för Messenger.
Du får sedan ett val. Antingen går du med på att alla dina meddelanden skannas eller så gör du det inte. Om du inte går med på sådan kontroll får du inte sända bilder, videos eller dela länkar.
Här passeras en röd linje. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s egen rättighetsstadga säger:
»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«
Vad är väl krav på Chat Control för att få dela bilder, videos och länkar om inte »offentlig myndighets inblandning«?
I den svenska grundlagen säger Regeringsformens andra kapitel 1§:
»Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, (…)«
Regeringen anser dock enligt riksdagens justitieutskotts protokoll att förslaget »är förenligt med mediegrundlagarna och regeringsformen«. Det är inte helt uppenbart hur.
Som synes är kravet på »frivilligt« godkännande av granskning som förutsättning för att få dela bilder, video och länkar en inskränkning av såväl den svenska grundlagen som Europakonventionen och EU:s egen rättighetsstadga.
Extra nipprigt är förbudet mot att dela länkar. Person X skall alltså inte kunna sända person Y en länk till något intressant eller viktigt om inte X underkastar sig kontroll av innehållet i alla sina meddelanden. Vilket känns som en kränkning av X yttrandefrihet och Y:s informationsfrihet.
Och varför skall inte posthemligheten (brevhemligheten) gälla även för elektronisk korrespondens? Regeringsformen 2:6 säger:
»Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot (…) undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.«
Kan det sägas tydligare?
Sedan kan man undra hur det här är tänkt att gå till i praktiken. Bilder kan till exempel infogas i Word-dokument, i Excel-filer eller komprimeras till zip-filer. Enda sättet att upprätthålla förbudet mot att dela bilder och video är att förbjuda alla former av bilagor till meddelanden.
För att upptäcka om någon delar en länk måste man dessutom analysera allt text-innehåll i folks meddelanden. Samtidigt som man säger att textmeddelanden inte längre skall omfattas av förslaget.
Detta känns inte genomtänkt. Och det är det inte. Vi kan helt enkelt inte utgå från att politikerna och eurokraterna begriper vad de sysslar med (eller vilken skada de kan komma att ställa till med).
Om detta känns obehagligt för dig som privatperson är det inget i jämförelse med hur det blir för företag som sänder konfidentiell affärsinformation, journalister som vill skydda sina källor, advokater som kommunicerar med sina klienter, läkare som chattar med sina patienter och så vidare.
Är det OK med distansarbete om det innebär att de meddelanden man sänder till kollegorna på till exempel Slack eller Teams kommer att öppnas och granskas?
Förslaget fyller inte ens sitt syfte. Vem tror att pedofiler kommer att sända olagligheter över meddelandetjänster på vilka de just tvingats acceptera Chat Control? Istället kommer sådant att ske på slutna forum som är ännu svårare att komma åt.
Sedan har vi frågan om collateral damage. Enligt en undersökning använder var tredje svensk tonåring meddelandeappar för att med samtycke sända intima bilder av sexuell karaktär på sig själva till andra. Och en brittisk undersökning visar att 78% av allt flaggat innehåll är egenproducerat, alltså fotograferat och publicerat av personen på bilden.
Sådant kommer helt klart att flaggas av Chat Control 2 och är uppenbara lagbrott, om än av typen brott utan offer. Men de måste likväl överlämnas till polisen och rättsväsendet.
Det belgiska förslaget till Chat Control 2 väcker fler frågor än det besvarar. Det är en skrivbordsprodukt utan förankring i verkligheten, skrivet av folk som inte förstår frågan och dess implikationer.
Förslaget kränker uppenbart såväl yttrandefriheten som informationsfriheten samt rätten till privatliv och privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.
Låt oss avsluta med lite kritik mot Chat Control 2 från oväntat håll. Den moderate riksdagsmannen Jan Ericson skriver på sin hemsida:
»Ett civiliserat samhälle övervakar inte icke brottsmisstänkta människors elektroniska kommunikation, lika lite som man avlyssnar deras telefonsamtal eller öppnar privat post. Jag är också orolig för ändamålsglidning, liksom för att denna typ av system kan hackas och användas för helt andra syften, exempelvis av främmande makt. Det är också intressant att se hur tekniskt mycket väl insatta personer helt dömer ut möjligheten att få detta att fungera praktiskt. Man undrar ju lite hur mycket teknisk kunskap som finns hos de ansvariga i EU. Hur mycket har man analyserat de tekniska förslagen och har man samrått med teknisk expertis?«
Fasaden spricker. Men ändå envisas regeringen med att driva frågan vidare.
Relaterat:
• Chat Control is Pure Surveillance State »
• Be scanned – or get banned! »
• Signal president Meredith Whittaker criticizes EU attempts to tackle child abuse material »
• Chat control: Politicians, industry raise alarm over EU’s unprecedented messenger surveillance plans »
Tidigare poster:
• Riksdagen röstade ja till Chat Control 2 »
• Regeringens dubbelspel banar väg för Chat Control 2 »
Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• StopScanningMe.eu »
Följ oss även på X: @femtejuli
Någon säger
De förstår nog frågan, fast frågan är en helt annan än att skydda barn: att bana väg för ett Kina-, Rysslands- eller Nordkorealiknande samhälle där det är omöjligt att organisera opposition ostraffad.
Hanlons rakkniv mot skägg av granit…