I höst tar riksdagen det första av två beslut om att ändra grundlagen – som ger regeringen rätt att stifta lagar på egen hand, om den tycker att det behövs.
När riksdagens ledamöter kommer tillbaka efter semestern ligger proposition 2024/25:155 »Stärkt konstitutionell beredskap« och väntar på dem.
En enkel sammanfattning är att regeringen skall kunna ge sig själv rätt att utfärda förordningar vid allvarliga kriser, även i fredstid. Det vill säga att fatta beslut och stifta lag på egen hand, utan att först behöva pröva frågan i riksdagen.
Visserligen förväntas riksdagen godkänna sådana beslut i efterhand. Men då kan skadan redan vara skedd. Och som propositionen är skriven kan regeringen obstruera och försena ett sådant riksdagsbeslut.
Vad handlar det då om för allvarliga kriser som skall kunna åsidosätta parlamentarismen i Sverige? Det bakomliggande kommittébetänkandet ger några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor, snöoväder, finanskrisen och tunnelbygget genom Hallandsåsen.
Vilket, om man tänker efter, är saker som redan kunnat hanteras inom ramen för gällande lag, arbetsformer och maktdelning. Och det finns nästan inga gränser för vad politiker kan anse vara »allvarliga kriser« – om det passar deras agenda.
Från vår tidigare granskning… »Man bör i sammanhanget ställa sig frågan om man vill ge sin värsta politiska motståndare eller framtida regeringar med auktoritära tendenser rätten att proklamera undantagstillstånd och makt att införa nya förordningar som passar den egna agendan.«
Svaret på den frågan är tydligen ja, då förslaget stöds av alla partier utom Miljöpartiet. (Som brukar vara emot sådant här när de är i opposition, men inte i regeringsställning.)
Med detta förslag upphävs den maktdelning som är till för att skydda medborgarna mot förtryck, övergrepp och maktmissbruk i en demokratisk rättsstat. I vart fall tillfälligt.
Hela idén med att ha flera olika maktpoler i en stat är att de andra kan säga stopp om någon av dem blir tokig. I Sverige är de riksdagen, regeringen och de oberoende domstolarna. (Förr krävdes även statschefens underskrift och beslut i två olika riksdagskammare.)
Men nu skall det alltså räcka med att regeringen tycker att det behövs, för att på egen hand kunna stifta lagar.
Extra anmärkningsvärt är att det är en borgerlig regering som går fram med detta förslag. De borgerliga partierna har alltid kämpat för ökad maktdelning. Men så är det tydligen inte längre…
Även om det finns en förkrossande majoritet för förslaget i riksdagen får denna begränsning av den svenska demokratin inte ske utan uppmärksamhet och debatt.
• Riksdagen: Proposition 2024/25:155, Stärkt konstitutionell beredskap »
Tidigare bloggposter:
• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »
• Stoppa fullmaktslagen! »
• Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen »
• En bugg i fullmaktslagen? »
CC0