Femte juli

Nätet till folket!

maktdelning

Riksdagsbeslut: Regeringen kan ge sig själv makt

av

Nu får regeringen rätt att även i fredstid stifta lagar och utlysa undantagstillstånd utan att först fråga riksdagen.

Igår fattade riksdagen det första av de två beslut som krävs för att ändra grundlagen, så att regeringen kan ge sig själv makt att utfärda förordningar utan att behöva fråga riksdagen. Denna fullmaktslag kan användas när regeringen anser att det behövs.

Detta är ett steg bort från den princip om maktdelning som är viktig i en demokrati. Om någon av demokratins institutioner börjar göra helt galna saker skall de andra kunna säga stopp. Det är denna säkerhetsventil som nu pluggas igen.

Vilket är ett anmärkningsvärt steg i fredstid. (I krig har regeringen friare händer.)

»The chief safeguard of freedom is the separation of powers.«
– Friedrich Hayek

Förslaget kommer ursprungligen från en parlamentarisk kommitté och stöds av alla utom MP. Detta är vad som gäller:

Det handlar om att ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser i fredstid, inklusive inskränkningar av våra fri- rättigheter.

  • De nya befogenheterna får bara aktiveras i allvarliga fredstida krissituationer.
  • Riksdagen kan aktivera befogenheterna med tre fjärdedels majoritet.
  • Regeringen kan aktivera befogenheterna på egen hand om riksdagens beslut inte kan avvaktas. Riksdagen ska då godkänna beslutet i efterhand med samma majoritet.
  • Föreskrifter som regeringen meddelar på egen hand ska framläggas för riksdagen inom en vecka och prövas inom 30 dagar.
  • Riksdagen kan stoppa befogenheterna eller upphäva föreskrifter.

Regeringen kommer alltså att kunna ge sig själv mycket långtgående befogenheter med så kallade aktiveringsbeslut.

Det enda regeringen inte skall få göra på egen hand är att »stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen«. Men allt annat.

Som förslaget är skrivet kan en regering förhala riksdagens möjlighet att upphäva ett beslut som den fattat på egen hand.

»Freedom is guaranteed only where the power of government stops.«
– Hannah Arendt

Vad är då en »allvarlig kris i fredstid«? Det får regringen bestämma själv.

Men i förarbetena ges några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor, snöoväder, finankriser, flyktingkriser, tunnelbygget genom Hallandsåsen med mera.

Vilket sett i backspegeln är kriser som vi ändå kunnat hantera utan att kringgå den parlamentariska demokratin.

Det är rätt uppseendeväckande att riksdagens partier är beredda att ge sina värsta fiender oinskränkt makt, om så bara under en kortare tid.

Och det fattas inte kontroversiella ämnen som skulle kunna stämplas som en allvarlig kris av olika regeringar, från klimatet till invandringen. Och galna beslut kan ställa till med stor skada även om de bara gäller en kort tid.

Detta har förbigåtts med tystnad i svensk samhällsdebatt och media.

Det andra och slutliga beslutet för att ändra grundlagen kommer att fattas efter nästa riksdagsval, oavsett vem som då får makten.

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv.

»It may be too great a temptation to human frailty, apt to grasp at power, for the same persons who have the power of making laws to have also in their hands the power to execute them.«
– John Locke

• Riksdagen: Stärkt konstitutionell beredskap »
• Vårt remissvar (PDF) »
• Timbro: Har nöden ingen lag? »
• Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder »
• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »
• Stoppa fullmaktslagen! »
• Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen »
• En bugg i fullmaktslagen? »
• Grundlagsändring ger regeringen makt att stifta lagar utan riksdagsbeslut »

CC0

Grundlagsändring ger regeringen makt att stifta lagar utan riksdagsbeslut

av

I höst tar riksdagen det första av två beslut om att ändra grundlagen – som ger regeringen rätt att stifta lagar på egen hand, om den tycker att det behövs.

När riksdagens ledamöter kommer tillbaka efter semestern ligger proposition 2024/25:155 »Stärkt konstitutionell beredskap« och väntar på dem.

En enkel sammanfattning är att regeringen skall kunna ge sig själv rätt att utfärda förordningar vid allvarliga kriser, även i fredstid. Det vill säga att fatta beslut och stifta lag på egen hand, utan att först behöva pröva frågan i riksdagen.

Visserligen förväntas riksdagen godkänna sådana beslut i efterhand. Men då kan skadan redan vara skedd. Och som propositionen är skriven kan regeringen obstruera och försena ett sådant riksdagsbeslut.

Vad handlar det då om för allvarliga kriser som skall kunna åsidosätta parlamentarismen i Sverige? Det bakomliggande kommittébetänkandet ger några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor, snöoväder, finanskrisen och tunnelbygget genom Hallandsåsen.

Vilket, om man tänker efter, är saker som redan kunnat hanteras inom ramen för gällande lag, arbetsformer och maktdelning. Och det finns nästan inga gränser för vad politiker kan anse vara »allvarliga kriser« – om det passar deras agenda.

Från vår tidigare granskning… »Man bör i sammanhanget ställa sig frågan om man vill ge sin värsta politiska motståndare eller framtida regeringar med auktoritära tendenser rätten att proklamera undantagstillstånd och makt att införa nya förordningar som passar den egna agendan.«

Svaret på den frågan är tydligen ja, då förslaget stöds av alla partier utom Miljöpartiet. (Som brukar vara emot sådant här när de är i opposition, men inte i regeringsställning.)

Med detta förslag upphävs den maktdelning som är till för att skydda medborgarna mot förtryck, övergrepp och maktmissbruk i en demokratisk rättsstat. I vart fall tillfälligt.

Hela idén med att ha flera olika maktpoler i en stat är att de andra kan säga stopp om någon av dem blir tokig. I Sverige är de riksdagen, regeringen och de oberoende domstolarna. (Förr krävdes även statschefens underskrift och beslut i två olika riksdagskammare.)

Men nu skall det alltså räcka med att regeringen tycker att det behövs, för att på egen hand kunna stifta lagar.

Extra anmärkningsvärt är att det är en borgerlig regering som går fram med detta förslag. De borgerliga partierna har alltid kämpat för ökad maktdelning. Men så är det tydligen inte längre…

Även om det finns en förkrossande majoritet för förslaget i riksdagen får denna begränsning av den svenska demokratin inte ske utan uppmärksamhet och debatt.

• Riksdagen: Proposition 2024/25:155, Stärkt konstitutionell beredskap »

Tidigare bloggposter:
• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »
• Stoppa fullmaktslagen! »
• Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen »
• En bugg i fullmaktslagen? »

CC0

Stoppa fullmaktslagen!

av

Alla politiska partier utom Miljöpartiet vill att regeringen skall kunna ge sig själv rätt att utfärda förordningar (lagar) vid allvarliga kriser i fredstid. Alltså kunna utlysa någon form av undantagstillstånd.

Att riksdagen om det krävs kan bemyndiga regeringen att ta över lagstiftningen i ett visst syfte och under en viss tid må kanske vara en sak.

Att regeringen skall kunna bemyndiga sig själv att utfärda förordningar är dock att gå över gränsen.

Men det är vad som nu föreslås. Regeringen skall kunna ge sig själv rätt att stifta lagar.

Där upphör den maktdelning som är till för att skydda oss mot förtryck, övergrepp och maktmissbruk.

Hela idén med att ha flera olika maktpoler i en stat är att de andra kan säga stopp om någon av dem blir tokig. I Sverige är de riksdagen, regeringen och de oberoende domstolarna. (Förr krävdes även statschefens underskrift och beslut i två olika riksdagskammare.)

Förslag till grundlagsändring, Regeringsformen 16 kapitlet 1§:

»Om det råder en allvarlig fredstida krissituation och förhållandena kräver det kan riksdagen besluta att regeringen ska ha de särskilda befogenheter att meddela föreskrifter som anges i 2 och 3 §§. Ett sådant beslut kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande enas om det.

Om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas får regeringen fatta beslutet. Ett sådant beslut ska så snart som möjligt underställas riksdagen för prövning. För att riksdagen ska godkänna beslutet krävs att minst tre fjärdedelar av de röstande enas om detta.«

Det enda regeringen inte skall få göra på egen hand är att »stifta, ändra eller upphäva grund- lag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen«. Men allt annat.

Med lite kreativitet kan man alltid hävda att det råder något slags allvarlig krissituation.

Att riksdagen kan upphäva regeringens beslut i efterhand är en klen tröst om skadan redan är skedd. I vart fall en vecka i taget går det att hålla riksdagen ur loopen.

Vill sossarna verkligen ge denna makt till Åkesson? Vill borgerligheten verkligen ge den till en rödgrön regering som är beroende av Vänsterpartiet?

Vill folket ge regeringen den makten? Det är ju liksom inte alltid våra politiker hållit sig inom givna råmärken. Svensk politisk historia är kantad av saftiga skandaler och rättsövergrepp.

I tider när det talas om såväl tvångs-återvandring som folkomflyttning och klimatnödläge i den politiska debatten saknas inte krav på nya brådskande regler.

Vill vi ge framtidens regeringar rätt att göra som de vill om de tycker att det behövs?

Notera att detta handlar om fredstid. (I krig får regeringen göra nästan som den vill.)

Vad är ens en »allvarlig fredstida krissituation«? Ur vår förra postning:

»Kommittébetänkandet ger några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor och snöoväder.

Vilket, om man tänker efter, är saker som kunnat hanteras rimligt inom ramen för gällande lag, arbetsformer och maktdelning.

Betänkandet tar även upp kriser som kan anses vara av politisk natur: Finanskrisen, tunnelbygget genom Hallandsåsen och flyktingsituationen 2015. Vilket öppnar frågan vilka andra politiska kriser som kan bli aktuella.«

Flera remissinstanser efterlyser klarare besked om när fullmaktslagen är tänkt att användas. Och hur.

Till exempel menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att regleringens mål och syfte uttryckligen måste anges i författningstexten för att motverka risken för missbruk av reglerna.

Civil Rights Defenders, Försäkringskassan, Länsstyrelsen i Stockholms län, Migrationsverket och MSB menar att det behövs en tydligare definition av uttrycket »allvarlig fredstida krissituation« och en närmare exemplifiering av situationer som är tänkta att omfattas.

Centrum för rättvisa, Civil Rights Defenders, Journalistförbundet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Region Skåne och Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen anser att de aktuella delarna av kommitténs förslag är för långtgående.

Svenska kraftnät, Företagarna, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Civilförsvarsförbund och Tidningsutgivarna avstyrker förslaget i dess helhet. De anser att riskerna större än nyttan.

Kritikerna är måga fler. Med rätta. Det handlar trots allt om att ge alla framtida regeringar aldrig tidigare skådade maktbefogenheter. Och det sker just nu.

Läs mer i vår förra postning som innehåller mer information och länkar om fullmaktslagen:

• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »

CC0