ID-krav och åldersgränser för sociala medier är på väg upp på EU:s dagordning. Det är en prioriterad fråga för Irland under landets EU-ordförandeskap.
Irland vill använda sitt EU-ordförandeskap under andra halvåret 2026 till att lägga fram »väldigt spännande förslag« om ID-krav och åldersgränser för sociala medier. Detta är extra intressant då många av dessa plattformar har sina Europakontor i Irland.
Man kan utgå från att förslaget kommer att få stöd från bland andra Frankrike, Spanien, Belgien, Grekland och Danmark. Som förebild pekar man på Australien.
Grundproblemet är att detta kommer att göra det omöjligt att vara anonym på sociala medier. Vilket kommer att drabba visselblåsare, människor med skyddad identitet, folk som vill slippa bli trakasserade för sina åsikter – och många andra som har fullt giltiga skäl för att vilja vara anonyma.
Inte minst gäller detta den som använder sin yttrandefrihet för att kritisera eller utmana staten – då den kan bereda sig tillgång till de lagrade personuppgifterna.
I sammanhanget är det värt att notera att Europaparlamentet i samband med sin behandling av Chat Control 2 tydligt försvarar rätten att vara anonym online. Men det återstår att se hur länge den linjen håller, nu när det gått politiskt mode i att kräva åldersgränser online.
Intressant nog sammanfaller det irländska EU-ordförandeskapet med den svenska valrörelsen. Och i Sverige driver Socialdemokraterna ID-krav och åldersgränser som en profilfråga. Även Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kan antas gå på samma linje, även om det återstår att se.
Så möjligen kan detta bli en fråga i riksdagsvalet 2026. Det är med andra ord dags att börja formera motståndet såväl på svensk nivå som i EU.
Här är det värt att påminna om vad svensk grundlag har att säga.
Tryckfrihetsförordningen säger att man skall kunna yttra sig anonymt, att källor ej får efterforskas och att skyddet gäller även om man använder tekniska mellanhänder.
Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen förbjuder förhandscensur, vilket kan vara relevant om man tvingas identifiera sig och godkännas innan man får yttra sig.
Regeringsformen förbjuder registrering av politiska åsikter, ideologisk tillhörighet och religiös övertygelse – något som i praktiken möjliggörs om yttranden på sociala medier kopplas till verifierad identitet.
• Ireland eyes EU social media age checks laws for 2026 Council presidency »
• Simon Harris says Ireland to lead EU drive for ID-verified social media »
CC0