religion

HD prövar inte den fällande domen för koranbränning. Därmed har vi nu fått ett hädelseförbud. Beslutet innebär också att bara yttranden som är sakliga och »vederhäftiga« fullt ut omfattas av yttrandefriheten.

Högsta Domstolen beviljar inte prövningstillstånd i rättsfallet med koranbrännaren Salwan Momika (nu mördad) och hans sidekick Salwan Najem. Den fällande domen för hets mot folkgrupp står därmed fast.

Detta innebär dels att Sverige nu har fått ett hädelseförbud.

Det innebär också att Tingsrättens och Hovrättens motivering står fast: Att den religionskritik som vid tillfället utövades inte var »saklig och vederhäftig«.

Det är anmärkningsvärt. Svensk yttrandefrihet villkoras nu alltså med att yttranden skall vara sakliga och vederhäftiga.

Vilket rimligen innebär att den som inte är saklig (humor, satir, memes, lösa åsikter) och faktamässigt korrekt (hur många politiker och medier skall jag räkna upp?) ligger löst till. I vart fall om de anmäls för kritik mot religion eller olika kollektiv. Möjligen även i andra fall.

Med detta har den svenska yttrandefriheten inskränkts. Vilket kommer att få konsekvenser.

Läs vår förra bloggpost om fallet:
• Religionskritik och yttrandefrihetens gränser »

SVT rapporterar att »Twitter förbjuder hat och nedsättande språkbruk mot religiösa grupper. Användare som bryter mot reglerna ska kunna stängas av från plattformen.«

Till att börja med är det knepigt – och ofta subjektivt – vad som kan uppfattas som »hat« eller »nedsättande« och vad som är saklig kritik.
Vidare skall det bli intressant att se hur man tänker tillämpa detta när religiösa uppfattningar står i strid med människovärde, demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter. Vilken kritik blir tillåten att framföra utan att betraktas som »nedsättande«? Vad får företräde – religionen eller den liberala västerländska demokratins värdegrund?
För det tredje gör religionen anspråk på att vilja styra hur människor skall bete sig och hur vårt samhälle skall fungera. Vilket i princip är att likställa med en politisk kraft. Och sådant måste alltid få kritiseras, utmanas – och även hånas.
Dessutom blir det hela bisarrt eftersom det handlar om tro, om metafysik, om sådant om inte existerar i den verkliga världen. Skall folk kunna undgå kritik bara för att de fått för sig att tro på något – även när detta är i grunden anti-humanistiskt?
Slutligen är det läge att påminna om att yttrandefriheten fyller sin främsta grundläggande funktion när den tillåter människor att säga sådant som andra inte vill höra.

Länk: Twitter förbjuder hat mot religiösa grupper »

Nu har Sverige fått ett hädelseförbud

Twitters nya förbud mot religionskritik är ett moraliskt träsk