Nu får regeringen rätt att även i fredstid stifta lagar och utlysa undantagstillstånd utan att först fråga riksdagen.
Igår fattade riksdagen det första av de två beslut som krävs för att ändra grundlagen, så att regeringen kan ge sig själv makt att utfärda förordningar utan att behöva fråga riksdagen. Denna fullmaktslag kan användas när regeringen anser att det behövs.
Detta är ett steg bort från den princip om maktdelning som är viktig i en demokrati. Om någon av demokratins institutioner börjar göra helt galna saker skall de andra kunna säga stopp. Det är denna säkerhetsventil som nu pluggas igen.
Vilket är ett anmärkningsvärt steg i fredstid. (I krig har regeringen friare händer.)
»The chief safeguard of freedom is the separation of powers.«
– Friedrich Hayek
Förslaget kommer ursprungligen från en parlamentarisk kommitté och stöds av alla utom MP. Detta är vad som gäller:
Det handlar om att ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter vid kriser i fredstid, inklusive inskränkningar av våra fri- rättigheter.
- De nya befogenheterna får bara aktiveras i allvarliga fredstida krissituationer.
- Riksdagen kan aktivera befogenheterna med tre fjärdedels majoritet.
- Regeringen kan aktivera befogenheterna på egen hand om riksdagens beslut inte kan avvaktas. Riksdagen ska då godkänna beslutet i efterhand med samma majoritet.
- Föreskrifter som regeringen meddelar på egen hand ska framläggas för riksdagen inom en vecka och prövas inom 30 dagar.
- Riksdagen kan stoppa befogenheterna eller upphäva föreskrifter.
Regeringen kommer alltså att kunna ge sig själv mycket långtgående befogenheter med så kallade aktiveringsbeslut.
Det enda regeringen inte skall få göra på egen hand är att »stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen«. Men allt annat.
Som förslaget är skrivet kan en regering förhala riksdagens möjlighet att upphäva ett beslut som fattats på egen hand av regeringen.
»Freedom is guaranteed only where the power of government stops.«
– Hannah Arendt
Vad är då en »allvarlig kris i fredstid«? Det får regringen bestämma själv.
Men i förarbetena ges några exempel: It-attackerna mot Coop i Norrbotten, finanskriser, flygkapningar, skogsbränder, värmeböljor, snöoväder, finankriser, flyktingkriser, tunnelbygget genom Hallandsåsen med mera.
Vilket sett i backspegeln är kriser som vi ändå kunnat hantera utan att kringgå den parlamentariska demokratin.
Det är rätt uppseendeväckande att riksdagens partier är beredda att ge sina värsta fiender oinskränkt makt, om så bara under en kortare tid.
Och det fattas inte kontroversiella ämnen som skulle kunna stämplas som en allvarlig kris av olika regeringar, från klimatet till invandringen. Och galna beslut kan ställa till med stor skada även om de bara gäller en kort tid.
Detta har förbigåtts med i princip total tystnad i svensk samhällsdebatt och media.
Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I tysthet.
Det andra och slutliga beslutet för att ändra grundlagen kommer att fattas efter nästa riksdagsval, oavsett vem som då får makten.
»It may be too great a temptation to human frailty, apt to grasp at power, for the same persons who have the power of making laws to have also in their hands the power to execute them.«
– John Locke
• Riksdagen: Stärkt konstitutionell beredskap »
• Vårt remissvar (PDF) »
• Timbro: Har nöden ingen lag? »
• Riksdagen vill ge regeringen rätt att införa undantagstillstånd på lösa grunder »
• Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen »
• Stoppa fullmaktslagen! »
• Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen »
• En bugg i fullmaktslagen? »
• Grundlagsändring ger regeringen makt att stifta lagar utan riksdagsbeslut »
CC0