• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

konkurrens

Därför finns det inga europeiska nätjättar

18 mars 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s fokus på att bekämpa de amerikanska nätjättarna riskerar att hindra europeiska startups från att växa och konkurrera på lika villkor.

EU:s Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA) riskerar att hålla tillbaka utvecklingen av sociala media och andra plattformar i Europa. Problemet är att man skapar regelverk som endast redan existerande Big Data har resurser att leva upp till.

Kritiken kom redan med EU:s upphovsrättsdirektiv. Även om det inte uttryckligen kräver uppladdningsfilter ställer det sådana krav att just uppladdningsfilter ändå kommer att krävas. Detsamma gäller förordningen om terror-relaterat innehåll online.

Endast nätjättar som Facebook, Twitter och Google klarar av att bära de kostnader som krävs för att genomföra sådan filtrering.

Samma sak gäller de juridiska kostnader som ny EU-reglering medför. Den gör det svårt, närmast omöjligt för europeiska startups att konkurrera med de existerande amerikanska nätjättarna. Det blir helt enkelt för krångligt och för dyrt.

Nu sätter DSA och DMA i och för sig upp olika regler för dominanta marknadsaktörer respektive andra. Men redan de grundläggande reglerna är så omfattande att det är enklare och billigare för entreprenörer att etablera sig utanför EU.

Och vem kommer att vilja expandera sin verksamhet om det finns ett tröskelvärde, över vilket en omfattande och kostsam reglering börjar gälla?

Det känns som om EU är så totalt fixerat vid att reglera de stora amerikanska nätjättarna att man glömmer de europeiska startups som kan bli morgondagens Facebook eller Google.

Dessutom är EU:s regelverk fyllt av motsättningar. DSA och DMA kan komma att slå fast rätten till kryptering – medan ChatControl / meddelandekontroll handlar om obligatorisk av-kryptering av all e-post och alla elektroniska meddelanden, för att granska dess innehåll.

Hur skall nätentreprenörer alls kunna navigera i detta ständigt föränderliga juridiskt landskap fyllt med självmotsägelser?

Dock skall man hålla i minne att DSA, DMA och andra regleringar fokuserar på hur nätet fungerar idag, med dagens aktörer och dagens tekniska lösningar.

Samtidigt förändras och utvecklas tekniken. EU:s nätlagstiftning kommer snart att vara inaktuell och reglera gårdagens sociala media och plattformar. Till exempel står den sig slätt mot decentraliserade, distribuerade nätverk.

Teknik slår politik, som Jan Stenbeck en gång uttryckte saken.

Arkiverad under: Digital Services Act, EU, Sociala media, Spaning, Uppladdningsfilter, Webben Taggad som: Big Data, Big Government, DMA, konkurrens

Artikel 13: Ingen står på användarnas sida

28 november 2018 av Henrik Alexandersson

Förhandlingarna om EU:s nya direktiv om upphovsrätt fortsätter bakom stängda dörrar.

EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet har sina respektive förslag. De stora nätplattformarna har sina lobbyister, som försöker påverka processen. Det samma gäller upphovsrättsindustrin, som vill ha betalt när användare laddar upp något som på något sätt kan inkräkta på dess upphovsrätt.

Däremot är det få som står upp för vanligt folk, till exempel Youtubes användare.

Det skulle i så fall vara den tyska piratpartisten i Europaparlamentet, Julia Reda. I en debattartikel pekar hon på det faktum att så få står upp för den vanlige nätanvändarens rätt.

Vad gäller artikel 13 – uppladdningsfiltret – kan läget sammanfattas så här: EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet har sina respektive varianter av direktivet, som går olika långt. Youtube står snarast på ministerrådets sida (inte ett blankt nej, vilket många tror). Youtube vet nämligen att de är de enda som har något som liknar ett fungerande filter för uppladdning. Vilket dess konkurrenter och andra plattformar saknar – och vilket de flesta andra aldrig kommer att ha råd eller resurser att skapa. Vilket i sin tur begränsar konkurrensen till Youtubes / Googles / Alphabets fördel.

En detalj värd att notera är att EU är på väg att ge Google-familjen en osund, dominerande ställning på marknaden – som man aldrig hade accepterat ur konkurrenshänseende, om den uppstått på naturlig väg.

Det verkar alltså som om artikel 13 – i någon av sina former – kommer att stå sig genom EU:s trialog (förhandling mellan institutionerna). Vilket är en dålig sak. Att 3,5 miljoner vanliga människor har undertecknat en petition mot uppladdningsfiltret låter sig makthavarna inte imponeras av.

Därför börjar det bli dags att värma upp för att fälla hela det nya direktivet. Vilket kommer att bli en episk strid. Men det verkar vara enda sättet att stoppa idiotisk lagstiftning som artikel 11 (länkskatten) och 13 (uppladdningsfiltret).

Länk, MEP Julia Reda (PP): YouTube and the music industry are both wrong on Article 13 »

Länk, petition mot artikel 13: Stop the censorship-machinery! Save the Internet! »

/ HAX

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, Julia Reda, konkurrens, Youtube

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU överväger digital-skatt16 maj 2025
  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS