• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Durov

EU vs. Telegram

28 augusti 2024 av Henrik Alexandersson

Det kan bli stökigt både juridiskt och politiskt när Frankrike och EU nu ger sig på meddelande-appen Telegram.

Frankrike kan ha försatt sig själva – och EU – i en knepig sits i och med att man arresterat meddelande-appen Telegrams grundare och chef, Pavel Durov. (Se vår förra bloggpost.)

Att stifta lagar som låter bra är en sak – men att tillämpa dem kan visa sig vara knepigare.

När det kommer till EU-lag (som i vart fall i teorin är överordnad fransk lag) går frågan om budbärarimmunitet (mere conduit) tillbaka till gamla eHandelsdirektivet (ECD) vars regler nu återfinns i EU:s Digital Services Act (DSA).

Den som tillhandahåller en kommunikationstjänst (t.ex. uppkoppling eller en »interpersonal communication service«) kan inte hållas ansvarig för sådant denne inte känner till. Därmed kan en sådan tjänst inte hållas ansvarig för vad användarna har för sig. Generell övervakning av innehåll är inte tillåten.

Dock förutsätter DSA att tjänsten tar bort olagligt innehåll om den upptäcker eller får kännedom om sådant. (Exakt vad som är olagligt avgörs av den politiska dagsformen. I sammanhanget kan det vara värt att notera att EU är på väg att göra »hat« till ett EU-brott i klass med terrorism och vapensmuggling.)

Den som initierar eller modifierar vad som sprids är dock ansvarig för sitt innehåll. Då är man en redaktionell tjänst snarare än en kommunikationstjänst.

Vad är det då som gäller i fallet Telegram?

DSA tvingar som sagt operatörer att ta bort olagligt innehåll som de får kännedom om. Vilket Telegram (om vi förstår fransoserna rätt) inte gjort. Således hålls operatören medansvarig för de brott som begåtts i/med dennes tjänst.

Det är lite som att hålla Trafikverket ansvarigt för all kriminell verksamhet som sker i anslutning till dess vägar. Eller Post Nord för att det sänds droger per post. (Å andra sidan är båda som regel skyldiga att agera om de får kännedom om något brottsligt som de kan medverka till att avstyra.)

Här måste först fastställas att Telegram varit eller gjorts medvetet om innehållet i fråga. Samt att det verkligen handlar om olagligt innehåll. Vilket i sig kan bli en utdragen process.

Nästa fråga är vad man egentligen menar med att Telegram / Durov är medskyldiga till de brott som kan ha begåtts eller planerats på plattformen. Att utkräva samma ansvar som av en verklig gärningsman känns orimligt.

Men det handlar inte bara om olagligt innehåll som sådant. Framförallt vill fransmännen och EU att Telegram samarbetar för riktad övervakning och massövervakning.

Detta är en del av EU:s krig mot krypterad kommunikation. Även om Telegram inte har totalsträckskryptering (E2EE) by default, så lär de aktörer myndigheterna vill åt ha slagit på den i appens inställningar.

Med Telegrams högst oklara bolagsstruktur, utspridda hårdvara och slutna serverprogramvara kan det bli knepigt att tvinga företaget till någonting alls. Därför tar man nu till storsläggan och fängslar dess centralfigur, Pavel Durov.

Vilket är en signal till andra meddelandetjänster och operatörer. (Till exempel den mindre men oberoende, säkrare och totalsträckskrypterade meddelande-appen Signal, som används av aktivister, oppositionella och journalister runt om i världen.)

En sak EU inte tycks tänka på är att om man tvingar en meddelande-app att skapa bakdörrar till krypterad kommunikation – då öppnar man inte bara upp användarnas meddelanden för europeiska myndigheter. Då kommer även Kina, Ryssland, Iran och andra skurkstater att kunna använda samma bakdörr för att förtrycka sina oppositionella.

Det är inte helt uppenbart hur fransmännen tänkt hantera detta. Att låsa in Durov någon längre tid för att han möjliggör säker privat kommunikation ser illa ut och kan bli politiskt jobbigt. (Europaparlamentet och Europadomstolen försvarar rätten till totalsträckskryptering, med hänvisning till de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.)

Att fallet är känsligt understryks av att president Macron är angelägen om att påpeka att detta inte är ett politiskt beslut och att han inte har något med saken att göra.

Sedan kompliceras allt av att det är oklart om Telegram drivs av en principiell inställning till fri och privat kommunikation – eller om tjänsten har olämpliga kopplingar till Ryssland och i så fall på vilket sätt. Blandar man in nationell säkerhet kan delar av fallet komma att hemligstämplas, vilket i så fall hindrar media och allmänhet från att kontrollera att processen går rätt till.

Detta är ett getingbo. Och vad som sker kan bli prejudicerande, då DSA inte tidigare prövats på allvar.

Arkiverad under: Demokrati, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Durov, Telegram

Frankrike vs. Telegram

26 augusti 2024 av Henrik Alexandersson

Det franska rättsfallet mot Telegrams grundare och chef Pavel Durov kan få långtgående konsekvenser även för andra meddelande-appar och deras budbärarimmunitet.

I Frankrike har meddelande-appen Telegrams grundare och chef Pavel Durov arresterats.

Grunden sägs vara en utredning om att Telegram inte samarbetat med myndigheterna och inte modererat sitt innehåll.

Enkelt uttryckt hålls Durov medskyldig till drogförsäljning, människohandel, barnpornografibrott och bedrägeri som skall ha förekommit på appen.

Enligt EU:s lagstiftning har meddelandetjänster budbärarimmunitet (mere conduit). Det vill säga att de inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör och skriver så länge innehållet inte har någon redaktionell styrning.

Men, detta ger inte rätt att blunda för olagligt innehåll som man upptäcker eller fått information om. Vilket kräver någon form av moderering.

Fallet kan ses som ännu ett steg i EU:s och dess medlemsstaters krig mot anonyma och krypterade meddelandetjänster. Dock är Telegram inte end-to-end-krypterad i standardläge, utan det kräver en djupdykning i inställningarna.

Att hålla en meddelandetjänst eller plattform ansvarig för sina användares handlingar påminner om den amerikanska livstridsdomen mot darknet-siten Silk Roads grundare och chef Ross Ulbricht – på grund av de brott användarna planerade och begick på sidan.

Utöver budbärarimmuniteten kan det som nu sker även ses som en fråga om yttrandefrihet. I EU skall följande gälla. »Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

I sammanhanget skall påpekas att Telegram (950 miljoner användare) även tillhandahåller gruppchattar och kanaler som kan ha många användare och följare. Detta är speciellt populärt i länder som Ryssland (25 miljoner) och Ukraina (7 miljoner). Till exempel användes Telegram av den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.

I Ukraina är appen populär för att hålla kontakt med folk som flytt landet. Dessutom användes dess botar för att hjälpa ukrainska flyktingar att hitta någonstans att bo. Telegram används även för att varna för flyg- och drönarattacker. Samtidigt hyser den några ukrainska pro-ryska kanaler.

Appen är även populär bland i Iran (20 miljoner användare) där dock en av oppositionens huvudkanaler blockerades 2017. Även i Indien är Telegram en populär kommunikationskanal.

Koden för Telegams app på telefoner och datorer är öppen. Dock verkar server-koden vara sluten / proprietär och frågetecken har rests om vad som sker där. Datatrafiken förmedlas (enligt uppgift) huvudsakligen via GlobalNet LLC och RETN som är registrerade i EU och UK med ryska ägare. Det har även framförts kritik mot att Telegram lagrar metadata. (Mer »)

Telegram ifrågasätts ofta på grund av Pavel Durov och appens ryska bakgrund. Verksamheten sägs bedrivas från Brittiska Jungfruöarna och Dubai. Enligt tyska Spiegel är dock kontoret i Dubai tomt och obekräftade uppgifter gör gällande att man har ett kontor i S:t Petersburg.

En del av servrarna och personalen tycks finnas i Ryssland. Det råder dessutom oklarheter vad gäller appens ekonomi och finansiering. Vilket naturligtvis väcker frågor och spekulationer.

Huruvida Telegram är en fri anarkistisk nätaktivistisk meddelandekanal, ett verktyg för ryska intressen eller något annat är svårt att säga.

Oavsett vilket kommer det att bli intressant att se hur Frankrike och EU hanterar frågan med budbärarimmunitet för appen. Vad man kommer fram till kan få långtgående konsekvenser även för andra meddelandetjänster.

Arkiverad under: Dataskydd, Nätkultur, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Durov, Frankrike, Telegram

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS