• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

anonyma vittnen

Nu införs anonyma vittnen i våra domstolar

22 november 2024 av Henrik Alexandersson

Är anonyma vittnen i till exempel våldtäktsmål verkligen en bra idé?

Nu har Riksdagens Justitieutskott sagt ja till regeringens förslag om anonyma vittnen i våra domstolar (2024/25:20). Syftet är att alla skall våga vittna, även mot anklagade med stort våldskapital.

Endast C+MP+V var emot, alla andra för. Inom kort kommer lagen att klubbas i kammaren.

Med det kastar vi ut några av rättsstatens mest grundläggande principer.

Till exempel rätten att få veta vad man anklagas för och av vem.

Om man inte vet vem ett vittne är kan man inte heller bedöma dess trovärdighet.

Ett vittne kan drivas av helt andra motiv än sanning och rättvisa. Detta måste man kunna bedöma. Vilket inte är möjligt med anonyma vittnen.

Anonyma vittnen öppnar till och med en möjlighet att sätta dit oskyldiga.

Det är inte bara den anklagade och hans försvarare som kommer att hållas okunniga om vem som vittnar. Enligt förslaget skall inte ens domstolen känna till det anonyma vittnets identitet.

De som dömer kommer alltså inte att kunna bedöma vittnets trovärdighet, motiv och eventuella jäv. Är inte det problematiskt?

I artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskrivs rätten till »en rättvis och offentlig rättegång«. (Med vissa undantag från offentligheten vad gäller minderåriga, nationell säkerhet m.m.)

Om åklagare tillåts trolla fram anonyma vittnen ut sin svarta hatt finns det skäl att ifrågasätta om rättegången verkligen är rättvis.

I Europakonventionen slås även fast att den som blivit anklagad för brott skall få »tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar«.

Åter, hur skall någon kunna »förbereda sitt försvar« om man inte vet vem som vittnar? Är det inte snarare så att anonyma vittnen gör det omöjligt att förbereda sitt försvar?

Den anklagade har enligt Europakonventionen också rätt att »förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas emot honom samt att själv få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom«.

Denna balans respekteras faktiskt i regeringens förslag – enligt vilket både åklagare och försvarare får rätt att kalla in anonyma vittnen.

Vilket kan skapa ett nytt, omvänt problem. Anonyma vittnen för försvaret öppnar naturligtvis för att använda till exempel hot, mutor och släktskap för att få någon att felaktigt vittna till en anklagads fördel.

Man kan även ifrågasätta försvarets och/eller åklagarens möjlighet att korsförhöra ett anonymt vittne utan att sådana detaljer röjs som kan avslöja vittnets identitet. Vittnesmål existerar som regel i något slags kontext.

Förutom under rättegångar kommer anonyma vittnen även att användas vid förundersökningar.

Detta känns ogenomtänkt. Och tro inte att konsekvenserna bara kommer att drabba gängkriminella. Det gäller alla brott med ett straffvärde på minst två års fängelse.

Vilket innebär att man nu öppnar för anonyma vittnen i till exempel våldtäktsmål, som kan vara notoriskt svårbedömda redan från början – speciellt med samtyckeslagen. Vad kan möjligen bli fel?

Äldre bloggposter:
• Utredare föreslår anonyma vittnen »
• Regeringen går vidare med anonyma vittnen »

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, Justitieutskottet, regeringen, riksdagen

Regeringen går vidare med anonyma vittnen

14 maj 2024 av Henrik Alexandersson

För att bekämpa allvarlig brottslighet offras principer som är grundläggande i en rättsstat.

Regeringen går vidare med sitt förslag om anonyma vittnen under förundersökning och i brottmål i domstol. En lagrådsremiss har lagts fram (PDF), vilket är sista steget innan regeringen presenterar en proposition för riksdagen.

Förslaget visar på den konflikt som finns mellan behovet av att lagföra allvarlig brottslighet och rätten till en rättvis rättegång (som är en grundläggande mänsklig rättighet).

Det huvudsakliga argument som regeringen för fram för anonyma vittnen är att många inte vågar vittna mot gärningsmän med stort presumtivt våldskapital. Vilket förvisso är en korrekt observation.

Men samtidigt medför förslaget allvarliga risker.

Du vill säkert inte bli anklagad för något av någon vars identitet du inte känner till. Du kan då inte bedöma uppgiftens trovärdighet eller uppgiftslämnarens motiv.

Samma sak gäller i en rättegång. Om ett vittnes identitet hålls hemlig går det inte att bedöma trovärdighet och motiv. Det kan handla om pengar, relationer, personligt agg, underliggande konflikter eller de rent fysiska förutsättningarna för att en handling skall kunna ha observerats.

Man kan inte heller utesluta att någon faktiskt hotas i syfte att vittna falskt, under anonymitetens skydd.

Anonyma vittnen begränsar även medias demokratiska uppdrag att granska rättsskipningen och i förekommande fall avslöja oegentligheter och justitiemord.

Regeringen medger att detta är problematiskt, men väljer att ändå gå vidare med sitt förslag.

(Gunnar Strömmer (M) var själv emot anonyma vittnen, innan han blev justitieminister.)

Oavsett vad lagrådet kommer fram till finns det en majoritet för förslaget i riksdagen. Och lagrådets invändningar ignoreras oroväckande ofta.

Det råder ingen tvekan om att det krävs krafttag mot den allt våldsammare brottsligheten. Frågan man måste ställa sig är om det kräver att man offrar en av rättsstatens grundläggande principer.

Om anonyma vittnen accepteras finns det inget som säger att sådana bara kommer att användas mot våldsamma gängkriminella. Enligt lagförslaget öppnas möjligheten vad gäller alla misstänkta brott med ett straffvärde på minst två år.

Dessutom kan man notera att anonyma vittnen är ett verktyg som använts för att tysta oppositionella och oliktänkande av historiens värsta förtryckarregimer. Och vi har ingen aning om vem som styr vårt land om tio, 25 eller 50 år.

Trots allt detta ser förslaget om anonyma vittnen ut att bli verklighet. Det minsta man kan kräva är att vi då är ytterst uppmärksamma på dess risker och problem.

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, Gunnar Strömmer, regeringen

Utredare föreslår anonyma vittnen

30 oktober 2023 av Henrik Alexandersson

Såväl åklagare som åtalade skall ha rätt att åberopa anonyma vittnen vars identitet skall vara skyddad för resten av domstolen, föreslår en ny utredning.

Med hänvisning till den allvarliga brottsligheten har regeringen låtit snabbutreda frågan om anonyma vittnen i brottsmål. Idag har utredaren Fredrik Wersäll överlämnat sin utredning till justitieministern.

Utredningen föreslår att ett system med anonyma vittnen införs den första april 2025.

Justitieminister Gunnar Strömmer säger att regeringen ser positivt på förslaget och att man kan tänka sig att lagen träder ikraft tidigare än vad utredaren anger.

Förslaget får allvarliga konsekvenser vad gäller den demokratiska rättsstatens grundläggande principer. För att kunna försvara sig måste man rimligen veta vem som riktar en anklagelse emot en.

Ett vittne kan drivas av andra motiv än sanningen. Detta måste man kunna bedöma. Vilket inte är möjligt med anonyma vittnen.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger – i artikel 6 om rätten till en rättvis rättegång – att var och en som står åtalad för en brottslig handling har rätt att undersöka de vittnen som åberopas mot honom.

Vilket knappast kan ske om man inte får veta vem vittnet är.

Utredaren anser dock att hans förslag inte alls strider mot Europakonventionen.

Sedan är förslaget som sådant problematiskt på många sätt. I korthet föreslås följande:

  • Anonyma vittnen skall kunna användas vid misstanke om brott som ger (eller vars sammanlagda straffvärde är) minst två års fängelse.
  • Det skall föreligga en påtaglig risk för vittnet eller vittnets närstående.
  • Såväl åklagare som den misstänkte / åtalade skall kunna begära att ett vittne hörs anonymt.
  • Beslut om att ett vittne skall få vara anonymt skall fattas separat, av domstol. Rättssäkerheten skall då bevakas av ett allmänt ombud.
  • Detta kan gälla vittnesmål under förundersökning och/eller under rättegång.
  • Den rätt som dömer skall inte ha tillgång till det anonyma vittnets identitet. Det vill säga att varesig domare / nämndemän, tilltalad, dennes försvarare, målsägande eller dennes ombud får känna till vittnets identitet. Detta gäller även åklagaren, i de fall det inte är samme åklagare som i prövningen i föregående punkt.
  • Rätten skall inte få efterfråga det anonyma vittnets namn och vittnet skall ha rätt att vägra yttra sig om uppgifter som kan röja identiteten.

Att både åklagare och den misstänkte skall ha rätt att kräva att ett vittne hörs anonymt har förmodligen sin grund i att Europakonventionen föreskriver att båda parter skall ha samma möjligheter att driva sin sak.

Vilket alltså landar i att även en åtalad gängkriminell med stort våldskapital kommer att få rätt att åberopa anonyma vittnen.

Vad kan möjligen bli fel? Detta är myntets andra sida – och beskriver rätt tydligt förslagets grundläggande problem.

Sedan kan man ifrågasätta försvarets och/eller åklagarens möjlighet att korsförhöra ett vittne utan att sådana detaljer röjs som kan avslöja vittnets identitet. Vittnesmål existerar som regel i något slags kontext.

Nu blir det remissrunda. Vilket kan bli ovanligt livat.

Länkar:
• Förslag på system om anonyma vittnen presenteras för regeringen »
• Anonyma vittnen SOU 2023:67 »
• Powerpoints från presskonferensen »
• Presskonferensen på Youtube »

Arkiverad under: Länktips, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, regeringen

Video: Regeringen, rättssäkerheten och våra rättigheter

19 oktober 2022 av Henrik Alexandersson

Vi uttrycker en from förhoppning om att vår nye justitieminister, Gunnar Strömmer (M), kommer att värna den demokratiska rättsstaten och våra fri- och rättigheter.

Youtube »

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Podcast, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: anonyma vittnen, brottsprovokation, Gunnar Strömmer, regeringen

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS