Vill vi rädda rätten till privatliv och privat korrespondens – då måste vi reagera i tid. Vi måste reagera innan vi förlorar en av våra grundläggande mänskliga rättigheter, kanske för alltid.
Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter skall gälla såväl offline som online.
Denna rätt kan brytas för att utreda brott. Men då måste det finnas en misstanke om brott.
Av andra, tidigare upprepade mål i EU-domstolen står det klart att svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott inte får förekomma. Detta med hänvisning till just de mänskliga rättigheterna.
Det hindrar dock inte EU-kommissionen och kommissionär Ylva Johansson från att föreslå att vår e-post och alla elektroniska meddelanden, chattar m.m. skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas. Utan misstanke om brott.
Granskningen skall göras av maskiner och misstänkt innehåll skall sändas över till en ny enhet inom Europol.
Förslaget – CSAR, populärt kallat #ChatControl – ligger nu på Europaparlamentets bord. Och i ministerrådet lär det bli det svenska ordförandeskapet (första halvåret 2023) som får ansvar för frågan.
I EU – som i politiken i övrigt – gäller det att påverka i tid. Ju längre tiden går, ju mer låsta blir positionerna.
Vill vi slippa #ChatControl, då måste vi få media intresserade och föra in frågan i samhällsdebatten. Då måste vi kontakta våra politiker. Då måste vi stå upp för rätten till privatliv och privat korrespondens.
Annars blir det som vanligt – att ingen reagerar innan vi ställs inför fullbordat faktum. Och sker det, då har vi förlorat en av våra grundläggande mänskliga rättigheter. Kanske för alltid.
Länkar:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »
Lämna ett svar