Den nya FRA-lagen öppnar dörrarna för utökat samarbete vad gäller underrättelseverksamhet och signalspaning med USA och dess närmaste allierade. Samtidigt kan den leda till intressekonflikter gentemot EU:s haltande underrättelsesamarbete.
När regeringen nu vill ge utländska underrättelsetjänster direkt tillgång till Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning är det uppenbart amerikanska NSA och Five Eyes-länderna (USA, Kanada, UK, Australien och Nya Zeeland) det handlar om.
Detta är i och för sig ingen nyhet. Sverige har till och med status som särskild samarbetspartner (kodnamn SARDINE) i Five Eyes och tillgång till NSA:s ”spion-google” XKeyscore. Och i april 2007 (året innan FRA-lagen antogs) skrev regeringen Reinfeldt ett avtal med USA om fördjupat underrättelsesamarbete.
Som FRA själva uttrycker saken, så lagregleras nu saker som tidigare befunnit sig i en gråzon. Det vill säga att sådant man gjort hela tiden nu blir lagligt.
Att Sverige tillhör den västliga, USA-ledda militära sfären är välkänt och samarbete i underrättelsefrågor har pågått ända sedan 1950-talet. En faktor som komplicerar det hela är att Sverige nu även är med i EU och att de flesta EU-länder inte har samma nära, speciella samarbete med USA / Five Eyes som Sverige.
Däremot har EU ett eget underrättelsesamarbete. Det handlar framförallt som informationsutbyte. Men det fungerar sådär, eftersom medlemsstaterna uppenbarligen är ovilliga att dela information till andra medlemsstater, som alla är potentiella läckor eller kan ha andra intressen. Dessutom är nationell säkerhet utanför EU:s formella kompetens – och är upp till respektive EU-land.
Man kan ana att ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA / Five Eyes kommer att väcka viss irritation i EU. I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet uttalat att Sverige bör se över sitt samarbete med NSA. Och Europadomstolen vill att Sverige skriver om FRA-lagen bland annat på grund av bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder.
Sverige har å sin sida vägrat låta FRA medverka vid Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.
I slutet av förra året kom nyheten att Danmark hjälpt NSA att spionera på svensk försvarsindustri och möjligen också på svenska politiker och andra svenska mål. Detta var något som försvarsministern lovade att gå till botten med. Men det tycks ha runnit ut i sanden… I det perspektivet är det en smula uppseendeväckande att nu ge NSA direkttillgång till svensk signalspaning, dess information och persondata.
Förmodligen är USA/Nato/Five Eyes bättre att hålla i handen än EU om det bränner till i säkerhetspolitiken. Men det ändrar inte det faktum att Sverige sitter på två stolar vad gäller underrättelsesamarbete. Vilket kan bli komplicerat, till exempel nu när relationerna mellan Frankrike och USA/UK plötsligt blivit iskalla. Intressekonflikter kommer att bli möjliga, rent av troliga.
Detta kan bli intressant. Och möjligen lite snärjigt för regeringen, oavsett dess färg.