I en tyvärr sprakande och nästan ohörbar web-sändning organiserade Utrikesdepartementet idag ett samtal om demokrati på nätet mellan ansvariga ministrar och Facebook & Google.
Regeringens pressmeddelande:
»Demokrati på internet är temat för det dialogmöte som initierats av utrikesminister Ann Linde, kultur- och demokratiminister Amanda Lind och energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman onsdagen den 16 juni. I dialogen deltar Janne Elvelid, samhällspolitisk chef på Facebook Sverige, Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google Sverige, Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på Civil Rights Defenders och Nadja Dolata, sakkunnig inom mänskliga rättigheter, genus och innovation. Samtalet modereras av journalisten Emanuel Karlsten.«
Regeringen efterlyste mer insatser mot hat och hot på nätet. Facebook efterlyste vägledning från politikerna. Google försökte förklara hur nätet fungerar. Civil Rights Defenders pekade på att detta är en debatt på ett sluttande plan där man måste upprätthålla de grundläggande fri- och rättigheterna. Och Dolata påpekade att det främst är människor i utsatta positioner som drabbas om yttrandefriheten inskränks.
Utrikesminister Ann Linde (S) tycktes i sammanhanget vara mest upprörd över att internet finns och att det ger möjlighet för folket att säga vad det tycker.
Att olagligt material skall plockas ner från plattformarna, det verkar alla vara överens om. Och det är vad som föreslås i EU:s Digital Services Act. Så – med risk för att tjata – vad som diskuteras är i vilken mån icke olagligt material skall plockas ner och i så fall vad och hur.
Frågan är hur man hade tänkt sig att politiken och statens våldsmonopol skall kunna ta ner material som inte är olagligt. Det vill säga lagligt. Det kan ju då knappast ske genom lagstiftning.
Alternativet är att politiken påverkar vad sociala media och nätplattformar skriver in i sina användarvillkor. Och då har man plötsligt genomfört en inskränkning av yttrandefriheten – efter politiska påtryckningar men utanför den öppna demokratiska processen och utanför lagstiftningen. Så är det till viss del redan. Och det är ett problem. Vill politikerna inskränka det fira ordet, då måste det ske genom lag som stiftas av riksdagen.
Räkna med att detta kommer att bli en stor fråga, inte minst på EU-nivå.
