• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

  • Om oss

Vill vi ha statliga ordningsmän på internet?

21 december 2020 av Henrik Alexandersson 3 kommentarer

Ett av de förslag som förs fram i EU:s nya Digital Services Act (DSA / förordningen om digitala tjänster) är så kallade »trusted flaggers«. Enkelt uttryckt handlar det om statligt godkända ordningsmän på nätet.

Detta har väckt förvånansvärt lite uppmärksamhet, i princip ingen alls. Låt oss kika närmare på förslaget.

  • Trusted flaggers skall vara underordnade nationella Digital Services Coordinators.
  • De skall besitta särskild kompetens för att identifiera och flagga olagligt innehåll på nätet.
  • Ett kriterium är, enligt DSA att »it represents collective interests and is independent from any online platform«.
  • Deras flaggningar skall prioriteras för behandling av nätplattformarna.
  • Det skall vara offentligt vilka dessa trusted flaggers är.
  • De skall kunna bli av med sitt uppdrag om de missköter sig.

På sidan 28, motivering 46 (förklarande memorandum, ej lagtext) finner vi en mer utförlig beskrivning:

»Action against illegal content can be taken more quickly and reliably where online platforms take the necessary measures to ensure that notices submitted by trusted flaggers through the notice and action mechanisms required by this Regulation are treated with priority, without prejudice to the requirement to process and decide upon all notices submitted under those mechanisms in a timely, diligent and objective manner. Such trusted flagger status should only be awarded to entities, and not individuals, that have demonstrated, among other things, that they have particular expertise and competence in tackling illegal content, that they represent collective interests and that they work in a diligent and objective manner. Such entities can be public in nature, such as, for terrorist content, internet referral units of national law enforcement authorities or of the European Union Agency for Law Enforcement Cooperation (‘Europol’) or they can be non-governmental organisations and semi- public bodies, such as the organisations part of the INHOPE network of hotlines for reporting child sexual abuse material and organisations committed to notifying illegal racist and xenophobic expressions online. For intellectual property rights, organisations of industry and of right-holders could be awarded trusted flagger status, where they have demonstrated that they meet the applicable conditions. The rules of this Regulation on trusted flaggers should not be understood to prevent online platforms from giving similar treatment to notices submitted by entities or individuals that have not been awarded trusted flagger status under this Regulation, from otherwise cooperating with other entities, in accordance with the applicable law, including this Regulation and Regulation (EU) 2016/794 of the European Parliament and of the Council.«

Dessa nätgranskare kan alltså vara statliga organ, representanter för vissa särintressen och organisationer.

Detta väcker massor av frågor. Hur tänker man  till exempel förhålla sig till nätgranskare utsedda att flagga olagligt material i länder som inte respekterar de medborgerliga fri- och rättigheterna och som har lagar som går på tvärs med övriga EU (t.ex. hädelselagar och abortförbud)? Hur genomtänkt är det egentligen att ge olika särintressen rollen som censorer – då de ju till sin natur är partiska? Hur har man tänkt förhålla sig till nätgranskare som kan misstänkas ha en politisk agenda?

Detta kan bli en soppa.

Rent spontant känns det som att prioriterad begäran om censur bara borde få begäras av en myndighet, till exempel den nya Digital Service Coordinator som medlemsstaterna förväntas inrätta. Och egentligen borde det inte få ske med mindre än föregående rättslig prövning.

Men att ha allehanda särintressen som nätcensorer utan någon föregående prövning av deras framställningar till nätplattformarna – det känns som upplagt för missbruk och konflikter. Om man alls skall ha trusted flaggers, då borde de snarare rikta sina anmälningar till sin nationella Digital Services Coordinator för prövning.

Det verkar som att EU – åter igen – dumpar frågan om vad som får publiceras på nätet på andra aktörer istället för att reglera det fria ordet genom lag och rättsväsende.

Dela

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på Reddit Dela på E-post

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Nisse Ghandi säger

    22 december 2020 kl. 22:14

    Den/de som har utformat detta förslag har uppenbarligen skolkat från historie-lektionerna.

    Detta förslag hör inte hemma i någon nation som vill kalla sig för ”demokratisk”, och skall därför spolas ned omgående, där det hör hemma, i toalettstolen.

    Svara

Lämna ett svar till Nisse Ghandi Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Aktuellt från Twitter

femtejuliFemte juli@femtejuli·
2h

GDPR fyller fyra år – men hur blev det egentligen? #GDPR https://femtejuli.se/2022/05/25/gdpr-fyller-fyra-ar-men-hur-blev-det-egentligen/ via @femtejuli

Retweet on TwitterFemte juli Retweeted
echo_pbreyerPatrick Breyer #JoinMastodon@echo_pbreyer·
3h

🇬🇧Belgium’s proposed #dataretention law blatantly violates ECJ case-law - another doomed attempt to justify collecting private data on the entire population. Blanket retention is NOT targeted!

Read on:https://www.patrick-breyer.de/en/tomorrow-belgian-mass-surveillance-proposal-on-data-retention/

Retweet on TwitterFemte juli Retweeted
dfri_se:DFRI@dfri_se·
8h

Gemensamt uttalande om farorna med förslaget av @EU_Commission @YlvaJohansson till #CSAM förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet: https://www.dfri.se/gemensamt-uttalande-om-farorna-med-eus-forslag-till-forordning-for-att-bekampa-sexuella-overgrepp-mot-barn-pa-natet-csam/ Fler svenska organisationer välkomnas gå med.
#GlobalEncryption #EUvsChildSexualAbuse #MaketheSwitch

Retweet on TwitterFemte juli Retweeted
kkomaitisKonstantinos Komaitis/Κωνσταντίνος Κωμαϊτης, PhD@kkomaitis·
8h

Germany speaks up against #CSAM and #chatcontrol! The Commission must retract its proposal immediately and even apologise for even thinking to put forward such an unapologetically undemocratic proposal! https://www.bild.de/politik/inland/politik-inland/ministerin-faeser-frauen-werden-umgebracht-weil-sie-frauen-sind-80165048.bildMobile.html?wtmc=twttr.shr

Retweet on TwitterFemte juli Retweeted
edriEDRi@edri·
5h

This week’s #EDRigram brings you the hottest news from the #DigitalRights world. Find out:
🚨how crucial #AIAct safeguards are
📝the latest updates on the #CSAM draft law
🔥how urgent the need to address the #Pegasus scandal is
& more!

https://edri.org/our-work/edri-gram-25-may-2022/

Prenumerera på inlägg

Loading

Senaste inlägg

  • GDPR fyller fyra år – men hur blev det egentligen?25 maj 2022
  • ChatControl: Nu skall innehållet i alla dina meddelanden granskas (video)24 maj 2022
  • Tyskland stoppar EU:s ChatControl?23 maj 2022
  • EU avskaffar rätten till privat korrespondens19 maj 2022
  • EU gör Europol till ett europeiskt NSA17 maj 2022

Senaste kommentar

  1. ChatControl: Nu skall innehållet i alla dina meddelanden granskas (video) om EU avskaffar rätten till privat korrespondens24 maj 2022

    […] Läs mer här » | Youtube » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Soundcloud
  • Youtube
  • Twitter
  • RSS