Vi har skrivit en del om Peter Thiel, mannen som lyckades sänka skvallersajten Gawker (efter att den skvallrat om hans homosexualitet) och som spåddes bli en av USAs president Donald Trumps närmaste män – något som inte verkar ha fått någon uppföljning än.
Nu vill Peter Thiel starta en konservativ kabelkanal som ska konkurrera med Fox News, enligt The Verge och andra medier.
Jag måste bli personlig här och erkänna att jag finner Peter Thiel obehaglig på ett sätt som jag inte finner den likaledes konservative och Trumpvurmande skandalbögen Milo Yiannopoulos.
Kanske för att Peter har något som Milo saknar: Reell makt.
Och ett städat yttre.
Som får mig att tänka på en scen i filmen Flawless från 1999, med alltid lika lysande Philip Seymour Hoffman:
En ny studie visar att en dator genom mönsterigenkänning av ansiktsbilder kan gissa rätt på en persons sexualitet i 80 procent av fallen vad gäller män och i 74 procent av fallen vad gäller kvinnor. Detta är en högre träffsäkerhet än hos människor. Dessutom ökade datorns träffsäkerhet till 91 respektive 83 procent om den matades med fem bilder av försökspersonen.
Det som ska gissas är om personer på en dejtingsajt identifierar sig som homo- eller heterosexuella. TNW beskriver mönstret som framträdde:
What they found was, gay men tend to have “gender-atypical” features, expressions, and grooming styles. Simply put, to the algorithm, these men often appeared more feminine and often had narrower jaws, longer noses, and larger foreheads than straight men. Gay women were the opposite, generally having larger jaws and smaller foreheads.
Beskrivningen hade kunnat vara tagen från Magnus Hirschfelds Institut für Sexualwissenschaft, som mätte kropparna på homosexuella män och kvinnor i 1920-talets Berlin, för att stärka tesen om ett ”tredje kön”. Sedan andra världskriget har den typen av mätande av människor ansetts kontroversiell, och Hirschfelds idéer om ett tredje kön – framförallt att detta skulle manifestera sig kroppsligt – har förkastats av gayrörelsen. Men allt går i vågor och numera är tankar om ett tredje kön inte bara rumsrena utan närmast mainstream – tänk hen.
Jag deltog i tyska Netzpolitiks årliga konferens den 1 september 2017, där Maya Indira Ganesh talade om olika slags forskning på ansiktsigenkänning:
Hon berättade att hon sett ett föredrag av Michal Kosinski, medförfattare till den nya studien, där han berättade om sin forskning på ansiktsigenkänning av människor som identifierar sig som homo- och heterosexuella:
And the next slide he showed us was a map with all the places in the world where homosexuality is criminalized and in some places punishable by death, and he said: ”Wouldn’t it be really unfortunate if this kind of technology was available to governments in these places?” I think he was concerned, but that did not make him think about the technology he was developing.
Det är den eviga frågan: Är det etiskt försvarbart att forska på sådant som kan användas i ont syfte?
Michal Kosinski skapade senast rubriker när hans företag Cambridge Analytica kunde gissa sig till en hel del saker om facebookanvändare baserat på deras gillningar. Se HAX post How dangerous is Big Data? från januari 2017. Företaget har även ansetts ha haft en del i Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet 2016.
Huvudbild: Johann Scheff, en ung prostituerad man i Berlin 1932. Homosexuell? Heterosexuell?
Appar av typen ”parental control” låter föräldrar övervaka sina barns internetvanor, samtidigt som de för all framtid skadar sina barns känsla för tillit och personlig integritet.
Konceptet togs till en ny nivå när det franska företaget Fireworld släppte en app som sade sig kunna avslöja om familjens son var homosexuell:
Listing a series of ”clues”, the company, Fireworld, suggested that ”hacking his Facebook account” and seeing if he had visited gay websites could confirm a parent’s suspicions.
Appen kritiserades och företaget tog bort dess hemsida. Men kanske avslöjar den i sin rättframhet vad ”parental control”-appar egentligen handlar om.
