Femte juli

Nätet till folket!

Upphovsrätt

Upphovsrätt rör allt från fildelning till uppladdningsfilter - och debatten om hur upphovsrätten kan användas på sätt som den inte var avsedd för, till exempel för att censurera oönskad information.

Rädda internets själ

Oscar Swartz: Rädda internets själ!

av

Med anledning av morgondagens omröstning i EU-parlamentet om upphovrättsdirektivet – med de kontroversiella delarna länkskatt och uppladdningsfilter – publicerar vi i dag delar av en text som 5 juli-stiftelsens ordförande Oscar Swartz skrev på SvD Debatt så tidigt som 2005. Tyvärr är den aktuellare än någonsin.

Låt oss ta ett steg tillbaks och försöka förstå vad som hänt: internet är ett nytt medium som gör att folk för första gången i historien, till nästan ingen kostnad alls, kan publicera sig och ta del av andras publikationer jorden runt – utan att redaktörer med rödpenna, statliga censorer eller andra grindvakter kan lägga sig i.

Gutenbergs boktryckarkonst gjorde att renässansens skrifter kunde spridas och bana väg för upplysningen. Detta underminerade kyrkans makt och monopol på ”kunskap”.

Internet hotar nu att ta makt och intäkter från en informationselit. Den har varit van att sända sina budskap till massan, som passivt betalar och tar emot.

…

Det kommer att gå att tjäna pengar under de nya omständigheterna också. Effekten av den kamp jag beskriver ovan är att intäkterna sprids till många fler människor. Dessutom gör den vissa storföretag obsoleta. Vi lär få höra av dem i fortsättningen också. Maktkampen om internets själ har bara börjat.

Läs hela texten här: En strid om själen

Protestera mot det föreslagna upphovsrättsdirektivet på #SaveYourInternet.eu, skriv under petitionen, och testa din bild i Femte julis satiriska uppladdningsfilter.

Tidningsutgivare

HAX: Svågerpolitiken som hotar internet

av

Den så kallade länkskatten (som är en central del i EU:s omstridda direktiv om upphovsrätt) är inte bara en dålig idé i sig. Den går på tvärs mot internets själva sätt att fungera.

I normala fall är folk angelägna om att andra skall länka till deras sidor på nätet. Det ger besökare, inkomster och bättre placering i olika sökmotorer.

För det är ju så internet fungerar. Man borrar sig ner i ett ämne och leds hela tiden vidare genom länkar till ny information, nya kontakter och fördjupad kunskap.

Man kan säga att länkarna är internets nervsystem. Det är med dem allt binds samman och blir till en helhet som ställer mänsklighetens kunskap och kreativitet till den enskilda individens förfogande.

Utan länkar vore internet som ett telefonnät, eller på sin höjd som ett kabel-tv-nät. Det vill säga en död struktur av sinsemellan isolerade noder, med mycket begränsat användningsområde.

En död struktur kan mycket väl vara vad de stora mediehusen och underhållningsindustrin vill ha. Ett nät för envägskommunikation, genom vilket de sänder utvald information som de sedan kan ta betalt för av enskilda (och isolerade) användare. Det är ju deras traditionella affärsmodell.

Denna affärsmodell tänker de uppenbarligen hålla fast vid, om det så leder till att de ödelägger hela internet.

Här får de hjälp av våra politiker, som villigt stiftar lagar som syftar till att ge ett döende affärskoncept konstgjord andning. Politiker som, för övrigt, inte är överdrivet positiva till fria informationsflöden.

Överhetens krig mot internet kommer visserligen aldrig att hålla i längden. Men frågan är hur mycket skada staten och kapitalet kommer att lyckas orsaka – innan dessa otidsenliga affärsmodeller till sist faller.

Marknaden förändras ständigt. Konsumenternas demografi ändras. Köpmönster ändras. Det går mode i vissa saker. Annat blir obsolet och plockas bort ur sortimentet. Allt sådant verkar medie- och nöjesindustrin förstå. Men de vägrar ändå att begripa att de även måste anpassa sig till en föränderlig teknisk verklighet.

Länkskatt, uppladdningsfilter och allt vad de nu hittar på… kommer inte att fungera i långa loppet. Allt man åstadkommer är att försvåra och försena nödvändiga strukturförändringar i dessa branscher. Och då kommer fallet, när det kommer, att bli väldigt hårt.

Samtidigt drabbas resten av samhället av kringskuren information, tillbakahållen teknisk utveckling och av att talanger och entreprenörer söker sig till andra platser eller andra branscher.

Framgångsrika företag inser tvärtemot att man måste anpassa sig till verkligheten och att man måste omfamna konsumenternas fria val och beteende. Framgångsrika företag motverkar inte fria flöden av information och kunskap, utan lär sig att surfa på dem. Framgångsrika företag räds inte teknisk utveckling och framtiden, utan ser detta som en möjlighet.

På så sätt är kampen för ett fritt och öppet internet också en kamp för en fri marknad och en öppen ekonomi.

/HAX

I morgon, 5 juli 2018, röstar EU-parlamentet om upphovsrättsdirektivet. Gör din röst hörd på #SaveYourInternet och skriv under petitionen.

Censorship machine

Testa vår censurmaskin!

av

Den 5 juli 2018 röstar Europeiska parlamentet om upphovsrättsdirektivet och därmed det kontroversiella uppladdningsfiltret. Omröstningen gäller huruvida parlamentets rättsliga utskott Juri ska få mandat att förhandla med medlemsstaterna bakom stängda dörrar.

Men redan nu kan Femte juli presentera uppladdningsfiltret i hela dess glans! Det är i alla fall så här vi föreställer oss att den så kallade censurmaskinen skulle kunna fungera.

PS: Testet sker lokalt i din browser, så ingen fil laddas upp till oss!

Vi kan fortfarande stoppa censurmaskinen!

av

I dag röstade EU-parlamentets rättsliga utskott Juri igenom upphovsrättsdirektivet i sin helhet – inklusive den kontroversiella Artikel 13, ”censurmaskinen”, där utskottet sa ja med röstsiffrorna 15-10. Den nästan lika kontroversiella artikel 11, ”länkskatten”, gick igenom med minimal majoritet: 13-12.

Många av ja-rösterna kom från EU-skeptiker på yttersta högerflanken; de vill alltså lämna EU men uppenbarligen inte utan att först fucka upp EU rejält.

Juris röst är viktig. Men slaget är långt ifrån avgjort:

  • Det som händer nu är att Juri vill förhandla direkt med EUs medlemsstater genom Europeiska rådet. Denna förhandling kommer troligtvis behöva godkännas av parlamentet, som förväntas rösta om saken i början av juli 2018.
  • Om förhandlingen godkänns av parlamentet kommer Juri och Europeiska rådet att försöka komma överens om en deal, något som förväntas ske under hösten 2018.
  • När en deal finns på bordet behöver den granskas av jurister och översättas till alla EU-språk.
  • Den slutliga omröstningen i Europeiska parlamentet förväntas ske i december 2018 eller januari 2019.

Vi har alltså ett halvår på oss att upplysa EU-parlamentarikerna om riskerna med upphovsrättsdirektivet så som det ser ut nu. Ju närmare EU-valet i maj 2019 vi kommer, desto mer lyhörda kommer ledamöterna att vara för väljarnas frågor, krav och berättigade oro.

Läs mer

Edri: We can still win: Next steps for the Copyright Directive (förlagan för detta inlägg)

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

av

Den 20-21 juni 2018 kan internet som vi känner det komma att förändras, till det sämre. Då håller Europaparlamentets utskott för juridiska frågor (JURI) sin nyckelvotering om EU:s nya direktiv om upphovsrätt.

Bland annat kan en avgift komma att införas när man länkar till upphovsrättsskyddat material som tidningsartiklar (artikel 11). Dessutom kommer man att införa automatisk filtrering för att stoppa uppladdning av upphovsrättsskyddad information som text, bilder, video, ljud och kod (artikel 13).

Konsekvenserna kan bli dramatiska.

Artikel 11: ”Länkskatten”

Att kunna länka till en artikel, ett nyhetsinslag eller annat material för att debattera, kritisera, parodisera eller uppmärksamma människor på viktiga händelser är viktigt i ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är ett centralt inslag i det offentliga samtalet.

Om detta blir omöjligt eller belagt med krångliga, tidsödande och kostsamma licensförfaranden kommer ett svart hål att skapas i samhällsdebatten.

Förslaget är också märkligt, då det leder till att de stora mediehusen kommer att få färre besökare på sina nätsidor, vilket i sin tur kommer att leda till färre annonsvisningar och minskade intäkter. Några större inkomster kommer länkskatten inte heller att ge. När systemet prövats i Tyskland har dess avgifter inte dragit in mer än ungefär 5 000 euro per år, totalt. Det kostar helt enkelt gammelmedia mer än det smakar.

Möjligen kan man ana att detta har att göra med en för tillfället populär filosofi i mediebranschen som säger att det inte är klick (med tillhörande annonsvisningar) utan betalande prenumerationer som skall utgöra intäktsbasen. Men hur det skall gå till när dessa media gör sig själva osynliga är svårt att förstå. Istället kommer folk att länka till andra, alternativa nyhetssajter och bloggar som inte är med i länkskattesystemet. Så det finns skäl att tro att mediehusen just är i färd med att binda ris åt egen rygg.

Att gå vidare på EU-nivå med något som misslyckats kapitalt när det prövats i Tyskland och Spanien skulle kunna tyda på vansinne. Men vad mediehusen nu gör är att sätta allt på ett kort – och hoppas det går bättre om man upprepar det hela i större skala, över hela Europa, omfattande så gott som all etablerad media. Tillåt mig tvivla.

Allt man kommer att åstadkomma är att strypa det fria flödet av information i vårt samhälle.

Artikel 13: ”Censurmaskinen”

Förslaget om att alla plattformar som publicerar användagenererat material skall filtrera alla uppladdningar för att identifiera och stoppa allt upphovsrättsskyddat material (text, bilder, video, ljud, kod m.m.) känns igen. Det är en variant på vad man försökte få igenom med ACTA-avtalet, i vilket internetoperatörerna skulle tvingas bli nätpoliser. Det väckte så starkt motstånd att hela avtalet föll på mållinjen.

Något undantag för vad som i USA kallas “fair use” (citaträtt för samhällsdebatt, konst, parodi etc.) finns inte heller i förslaget. Därav det berättigade påståendet om att direktivet bland annat kommer att döda alla memes.

Särskilt allvarligt är att denna censur kommer att skötas automatiskt, av algoritmer som skall försöka gissa sig fram till vad som kan utgöra intrång i någons upphovsrätt eller inte. Det kommer inte att fungera, vilket vi sett många exempel på vad gäller Youtubes liknande system för att hindra användning av copyrightskyddad musik.

Av det otal problem som kommer att uppstå kan särskilt nämnas kodning och kodsnuttar som idag kan utbytas rätt fritt, ofta med upphovsmannens goda minne. Vad vi ser kan alltså komma att bli en ny variant av det mjukvarupatent som EU redan en gång har avfärdat.

Det förefaller också som om systemet inte kommer att ta hänsyn till alternativa licenser som Creative Commons, i vilka upphovsmannen vill att materialet skall kopieras och delas. I sammanhanget kommer bland andra samhällsviktiga plattformar som Wikipedia och Wikimedia att drabbas av stora problem.

Att bygga system för nätcensur är också kostbart. Endast Youtubes system för musik har kostat 50 miljoner USD att utveckla. System som är tänkta att täcka all form av information kommer att bli betydligt dyrare. Sådana kostnader kan kanske nätjättar som Google och Facebook bära. Men de kommer att sätta en ribba som är orimligt hög för nya aktörer som vill ta sig in på marknaden. De kommer helt enkelt att välja att etablera sig i någon annan jurisdiktion, utanför EU. Och med det sticker man även kniven i det “svenska IT-undret”.

Ännu värre är att de nya upphovsrättsreglerna inte är en EU-reglering (lika regler för alla aktörer i alla länder) utan ett direktiv (som skall tolkas och sedan inkorporeras i de olika medlemsstaternas lagstiftning). Det innebär att vi inte kommer att få en uppsättning regler för uppladdningsfilter, utan 28. Detta kommer få, om ens någon aktör på området att kunna förhålla sig till. EU straffar på så sätt ut sig som en marknad för entreprenörer på IT-marknaden.

Det finns många ytterligare problem med detta förslag. Se länken till samlingssidan över kritik, längst ner i denna bloggpost.

Ett juridiskt träsk

Som om denna fråga inte är komplicerad nog står upphovsrättsdirektivet i strid med annan lagstiftning och praxis i EU. Till exempel säger E-handelsdirektivet att operatörer och nätaktörer inte skall kunna hållas ansvariga för vad användarna gör i deras system. EU-domstolen har uttalat att svepande övervakning och filtrering utan brottsmisstanke inte är tillåten. Och i det nya dataskyddsdirektivet (GDPR) sägs att beslut som rör data som kan kopplas till enskilda individer ej får ske automatiskt.

Det verkar som om man inte gjort någon konsekvensanalys, alls. Så kommer förslaget också att leda till många oförutsedda och oönskade konsekvenser.

EU:s nya upphovsrättsdirektiv måste helt enkelt stoppas. I vart fall måste de värsta delarna bort. Och det är bråttom. Nyckelvoteringen i Europaparlamentet äger som sagt rum den 20-21 juni.

Gör din röst hörd genom att kontakta dina ledamöter i Europaparlamentet, speciellt de som sitter i utskottet för juridiska frågor.

Men sätt även press på deras partier här på hemmaplan. Här är det värt att notera att samtidigt som till exempel regeringspartiet Miljöpartiet säger nej till förslagen i Europaparlamentet, så röstade den svenska regeringen ja till uppladdningsfiltret i EUs ministerråd. Uppenbarligen vet den ena handen inte vad den andra gör.

Och se till att uppmärksamma folk på vad som sker, innan det är för sent.

/ HAX

Länksamling

Länksamling med artiklar och resurser för dig som vill veta mer eller göra din röst hörd.

Verktyg för dig som vill protestera

Expressen angriper yttrandefriheten

av

Expressen har den senaste veckan uppmärksammat att det förekommer listor på internet där kända personers religionstillhörighet listas, närmare bestämt att de är judar.

Det kan man ju tycka vad man vill om. Man kan bli upprörd över konspirationsteorier om att judarna styr världen. Eller man kan bli imponerad över den höga andelen judar som fått Nobelpriset. Men oavsett hur man reagerar så är listorna som sådana knappast olagliga. Förmodligen är det därför som Expressen inte skriver upprörda artiklar över de sajter som publicerar listorna (till exempel Wikipedia ovan) eller polisanmäler dem.

Vad gör då Expressen? Jo, de skriver en mastodontlång artikel om ett annonsföretag vars sökresultat innehåller länkar till listorna i fråga: Google. Kanske är artikeln så lång för att maskera hur tunn kritiken egentligen är: Expressen kritiserar Google för att inte ta bort sökresultat ”som präglas av hat, antisemitism eller som till och med kan innehålla brottslighet”. Läs den formuleringen igen. Endast som en sista punkt kommer brottsligheten in, ihopbuntad med ”hat” och ”antisemitism”, som förvisso inte är särskilt trevligt, men som skyddas av något som Expressen kanske har hört talas om: Yttrandefrihet.

Artikeln är del av en kampanj mot Google (”En vecka av kritik mot Google”), där Expressen också uppmärksammar att Google länkar till upphovsrättsskyddat material. Men inte på det sätt man förväntar sig. Nätverket Granskning Sverige är ett medborgarinitiativ där glada amatörer granskar proffsjournalisters artiklar utifrån en invandringskritisk grundinställning, om jag förstått det hela rätt. En del av den granskningen är att publicera originalartikeln, göra understrykningar och visa var journalistiken innehöll faktafel. Denna publicering kan rent tekniskt utgöra ett brott mot upphovsrättslagen. Expressen utnyttjar detta juridiska kryphål till att tysta alternativa röster – i slutändan konkurrenter till tidningens egna journalister. Det är fanimej skamligt, oavsett Granskning Sveriges eventuellt osmakliga (men knappast olagliga) agenda.

Axel Voss and Article 13 of the copyright directive (montage). Photo by Tohma (CC BY-SA 4.0).

Censurmaskinen på bordet igen

av

Efter att ha skrotats av ett antal EU-utskott är uppladdningsfiltret nu åter en del av förslaget på nytt upphovrättsdirektiv. Filtret ska tvinga onlinetjänster att automatgranska allt som användarna laddar upp, vilket gett det smeknamnet ”censurmaskinen” bland kritikerna.

Direktivets huvudutskott Juri (rättsliga frågor) väger just nu samman yttrandena från övriga utskott, och ska rösta om ett slutligt yttrande i april. Juri har utsett tyske EU-parlamentarikern Axel Voss till föredragande för direktivet, alltså Europaparlamentets huvudförhandlare gentemot kommissionen. Och det är i den text som Axel Voss nu släppt ifrån sig som uppladdningsfiltret plötsligt är på banan igen – mot all förmodan.

EU-parlamentarikern för tyska Piratpartiet Julia Reda sammanfattar hur graverande Axel Voss förslag är:

He is ignoring one and a half years of intense academic and political debate pointing out the proposal’s many glaring flaws. He is discarding the work of several committees of the Parliament which came out against upload filters, and of his predecessor and party colleague MEP Comodini, who had correctly identified the problems almost a year ago. He is brushing off the concerns about the proposal’s legality several national governments have voiced in Council. And he is going against the recently published coalition agreement of the new German government – which is going to include Voss’ own Christian Democratic Party – where filtering obligations are rejected as disproportionate.

Reda uppmärksammar också att Axel Voss tillhör samma parti, CDU/Kristdemokraterna, som Günther Oettinger, den dåvarande kommissionär för ”den digitala ekonomin och det digitala samhället” som ursprungligen lade fram kommissionens förslag på nytt upphovsrättsdirektiv, ett förslag som alltså nu är tillbaka i sin ursprungsform i väsentliga delar, trots att det valsats genom EU-parlamentets utskott under ett par års tid. ”Proud & happy that we make progress” twittrade Oettinger i samband med att Axel Voss blev föredragande för upphovsrättsdirektivet. Är det en så avlägsen tanke att Voss även fortsatt vill göra sin partikollega stolt?

Bilden är ett montage av Axel Voss (foto: Tohma, CC BY-SA 4.0) framför ett utsnitt av det förslag han författat (PDF:en finns länkad från Julia Redas inlägg).

Längre straff för upphovsrättsbrott ger polisen mer makt att avlyssna

av

Regeringens utredare Dag Mattsson presenterade förra veckan sitt betänkande Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott.

Utredningen föreslår att upphovsrätts- och varumärkesbrott får en särskild straffskala, där brott som betecknas som ”grova” ska kunna ge mellan sex månader och sex års fängelse.

Migrations- och biträdande justitieminister Heléne Fritzon kommenterade i ett pressmeddelande:

I dag pågår det en organiserad piratverksamhet på nätet som får stora konsekvenser för hela samhället. Därför är det bra att straffskalorna för dessa brott har setts över då straffen ska stå i proportion till brottens allvar.

Den grövre straffskalan välkomnas av polisen. Paul Pintér, polisens nationella samordnare mot immaterialrättsliga brott, säger till Ny Teknik:

Det är efterlängtat för oss inom polisen. Det kommer att öppna upp andra utredningsmetoder som vi kan använda oss av under förundersökning.

Ett högre maxstraff ger alltså polisen ökade befogenheter att avlyssna, begära ut uppgifter från internetoperörer, med mera. Ännu en utredningsmetod som polisen nu får tillgång till skulle kunna vara den föreslagna statstrojanen, där polis ska ha rätt att installera avlyssningsutrustning på misstänktas datorer. Ordföranden för Dataskydd.net och före detta europaparlamentarikern för Piratpartiet Amelia Andersdotter kommenterar på Facebook:

I kombination med förslagen i utredningen om hemlig dataavläsning (SOU 2017:89) innebär strafförlängningen att åklagare och polis ska få hacka fildelare.

Utredningen föreslår också att domännamn ska kunna tas i beslag, på samma sätt som hårdvara tas i beslag under en utredning. Enligt utredaren kommer detta att ”få betydelse för det brottsförebyggande arbetet”:

Den pågående brottsligheten försvåras så att den inte kan fortsätta ända till dess att ett lagakraftvunnet beslut om att egendomen ska förverkas kan verkställas, något som kan dröja flera år. (s. 8)

Detta förslag – unikt för immaterialrättsbrott – ifrågasätts dock av Daniel Westman, en av utredningens egna experter, som menar att ett beslagtagande av domännamn ”skulle innebära en principiell nyhet i svensk rätt” och kunna få konstiga konsekvenser:

Med förslaget skulle detta nya verktyg emellertid bara bli tillgängligt i samband med brottsutredningar inom upphovsrätten och varumärkesrätten, inte i t.ex. utredningar som rör betydligt allvarligare brottsbalksbrott. (s. 119)

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2019, enligt förslaget.

Kinox.to block

Tyskland blockerar streamingsajt – och förbjuder Facebook att förbjuda pseudonymer

av

En domstol i München har beslutat att internetoperatören Vodafone måste blockera streamingportalen Kinox.to, liksom att Vodafone inte får ”radera data som visar vilka kunder, med deras adresser, som tilldelats följande IP-adresser”.

Målsägande i båda fallen var münchenbaserade Constantin Film, som bland annat ligger bakom Fack Ju Göhte 3 – Tysklands mest sedda film 2017 (över 6 miljoner biobesök).

Filmdistributören redogör på sin hemsida för sin tredelade ”anti-piraterie”-strategi, som går ut på att ”erbjuda, upplysa, förfölja”; erbjuda filmerna på legala streamingplattformar, upplysa internetanvändare om åsikten att fildelning är dåligt, och slutligen rättsligt pröva de fall där de anser att brott har begåtts.

Upplysningsdelen har bland annat handlat om att anordna ”Antipiraterie-spot-contest” – en tävling där deltagarna ska göra en reklamfilm mot ”pirateri”. Länkarna på Constantin Films egen hemsida är döda, men några av vinnarna går att hitta på Youtube. Som synes har inte så mycket hänt sedan klassikern ”You wouldn’t steal a car” – till och med de ”tuffa” gitarrerna finns där:

(Netzpolitik: Netzsperren: Vodafone muss kinox.to blockieren und Kundendaten speichern)

Berlin varnar Facebook

Berlins lokala domstol har beslutat att Facebooks krav på att användarna ska använda sina riktiga namn är rättsvidrigt. Anledningen är att det sociala nätverket inte förklarar tydligt nog varför man måste använda sitt riktiga namn och vad det innebär. Och anledningen är förstås att de vill kunna identifiera sina användare för att lättare kunna rikta annonsering till dem.

Domstolen slog också ner på ett antal förinställningar i Facebooks inställningar, bland annat att meddelandefunktionen Messenger i defaultläget visar var man befinner sig för mottagaren.

En seger för konsumenterna, kan man tycka, och kanske är det bra att företag inte får bete sig hur fräckt som helst gentemot sina kunder. Men i ljuset av att en annan tysk domstol just ålagt en internetoperatör att blockera internet ter sig omsorgen om facebookanvändarna som något missriktad för att inte säga falsk.

(Netzpolitik: Landgericht Berlin erklärt Facebooks Klarnamenzwang für rechtswidrig)