Med EU:s nya penningtvättsregler uppmanas bankerna att använda AI för att granska alla dina transaktioner.
Redan i dag hörs upprörda röster från bankkunder som korsförhörs när de vill sätta in eller ta ut sina egna pengar hos banken.
Enligt EU:s befintliga penningtvättsregler måste banker övervaka sina kunders ekonomiska aktiviteter för att upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.
Transaktioner vars källa eller syfte inte kan verifieras med erforderlig dokumentation kan helt enkelt stoppas och anmälas till finanspolisen.
Den som blir föremål för utökad kontroll riskerar att behöva förklara sina fullt lagliga ekonomiska förehavanden. Samtidigt får bankerna inte röja vissa uppgifter om rapporterade misstankar, vilket kan försvåra för kunden att förstå vad som händer och att försvara sig.
I en undersökning från Capgemini uppgav bankpersonal som arbetar med att registrera nya kunder att endast 9 procent av deras arbetstid gick till kundkontakt. Resten ägnades åt administration, regelefterlevnad och riskbedömningar.
I Nederländerna har man försökt utvärdera verksamheten och funnit enorma kontrollkostnader (1,6 miljarder euro år 2024), risk för diskriminering och svårigheter att visa konkreta resultat.
Nu tillkommer ett nytt, utökat gemensamt EU-regelverk.
2024 antogs EU:s nya penningtvättsförordning, (EU) 2024/1624, även kallad AMLR. Den skall börja tillämpas den 10 juli 2027.
EU:s nya penningtvättsmyndighet, AMLA, har fått i uppdrag att utfärda riktlinjer för hur övervakningen skall genomföras.
AMLA rekommenderar bankerna att använda algoritmer, maskininlärning och AI för att identifiera misstänkta ekonomiska beteenden. Detta inom ramen för en generell övervakning av transaktioner som även omfattar människor som inte misstänks för brott.
Här kan man ana ett mönster. Precis som när det gäller Chat Control vill man övervaka allt alla gör, hela tiden.
Vilket väcker frågor om förenlighet med skyddet för privatlivet i Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga, inte minst kravet på proportionalitet.
Det kan också vara en fråga om äganderätt. Stadgan säger att var och en har rätt att besitta, nyttja och förfoga över lagligen förvärvad egendom. Vilket rimligen bör kunna ske utan omvänd bevisbörda.
I ett vidare perspektiv är vi på väg in i ett kontantlöst övervakningssamhälle där medborgarnas elektroniska kommunikationer och banktransaktioner granskas av AI – även när det inte föreligger någon misstanke om något brottsligt.
Med allt vad det medför i form av risk för felaktiga flaggningar, maktmissbruk, bristande rättssäkerhet och Kafka-artade situationer för den enskilde.
• New automated bank screening could create ‘surveillance state’ across EU »
CC0
