Ingen vet vilka tankar och idéer som kommer att föra samhället framåt. Därför är fri information och öppen debatt avgörande för vår utveckling. Ändå vill politiken ha allt större inflytande över informationsflödet.
En gång i tiden ägde den som var stark makten. Sedan ärvdes den. Även religion blev ett maktinstrument.
Med en allt friare ekonomi spreds makten. Fler människor, även utan börd eller särskild ställning, fick makt över sina liv och möjlighet att påverka samhället.
Med tiden blev information en allt viktigare maktfaktor och med internet blommade informationssamhället ut.
I dag ger AI så gott som alla tillgång till enorma informationsmängder och avancerad databehandling genom ett gränssnitt anpassat till mänsklig kommunikation.
Information är makt. Därför bör den vara fri i ett öppet demokratiskt samhälle.
Det är när tankar och idéer möts och prövas mot varandra som samhället utvecklas.
Informationsfrihet handlar inte bara om möjligheten att säga vad man tycker, utan också om samhällets förmåga att upptäcka sådant som ingen ännu känner till.
Det är när mängder av alternativ möts som tillfälligheter och sammanträffanden kan uppstå som för oss framåt.
Ingen vet på förhand vilka idéer som kommer att visa sig vara värdefulla, vilka uppfattningar som behöver omprövas eller var nästa stora genombrott kommer att ske.
Därför handlar fri information och en öppen debatt inte bara om demokratiska rättigheter. Det är förutsättningar för att samhället skall kunna utvecklas – på sätt som ingen ännu har föreställt sig.
Ett fritt samhälle utvecklas spontant, närmast organiskt, utan något på förhand bestämt slutmål.
Men inom politiken finns en ständig vilja att styra utvecklingen mot på förhand bestämda mål.
I sin yttersta form handlar det om utopier där man föreställer sig ett fulländat samhälle, där opposition och avvikande idéer blir störande inslag. Där stagnation råder.
Sådana samhällsprojekt har historiskt ofta krävt tvång och våld mot dem som inte håller med.
På ett praktiskt plan är fria informationsflöden ett irritationsmoment för våra makthavare och beslutsfattare. Folk ifrågasätter, lägger sig i, faktakollar, utkräver ansvar och torgför åsikter som ligger utanför vad som anses lämpligt.
Ett fritt internet är en ständig utmaning för den som vill kontrollera samhällsdebatten.
Det är mot denna bakgrund man bör granska EU:s växande ambitioner att reglera informationsflöden och påverka informationsmiljön på nätet.
Med Digital Services Act, European Democracy Shield, särskilt privilegierade trusted flaggers och skattefinansierade faktagranskare (med skiftande kvalitet och preferenser) skapar EU en struktur där politiska institutioner får ett växande inflytande över informationsmiljön.
Risken är att gränsen mellan att bekämpa olagligt innehåll och desinformation – och att gynna vissa samhällsnarrativ framför andra – gradvis suddas ut.
Skyldigheten att hantera odefinierade systemrisker kan skapa incitament till övermoderering, även av lagliga yttranden.
Det behöver inte handla om onda avsikter. Det kan lika gärna vara fråga om missriktad välvilja, överdriven ambition eller inkompetens. Eller att någon har en dålig dag på jobbet.
På så sätt skapar man en informationsmiljö vilken i bästa fall »bara« lägger locket på samhällsdebatten – och som sämst kan utnyttjas för att skapa en totalitär propagandastat.
Resultatet riskerar, oavsett avsikterna, att bli ett tystare och stagnerande samhälle.
CC0
