Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. En positiv aspekt är att man gör detta på ett mjukt sätt, utan att tvinga någon.
Ett statligt elektroniskt ID kan vara förfärligt och farligt om det inte finns några alternativ.
Men desto bättre är tanken att det skall vara ett av flera eID, tillsammans med dagens aktörer som till exempel BankID, Freja eID, AB Svenska Pass och Foreign eID.
Det vill säga på ungefär samma sätt som det nationella ID-kortet finns för den som inte har (eller vill använda) körkort eller annan godkänd svensk ID-handling.
Ett statligt eID kan vara en bra lösning för personer med samordningsnummer och andra som inte kan eller vill använda dagens lösningar.
Men det räcker inte med mångfald av alternativ, utan det krävs även möjlighet att använda dem. Idag är BankID ofta det enda alternativet på olika tjänster. Idealt bör alla godkända former av eID fungera på alla plattformar.
Samtidigt bör man se upp så att eID inte kommer att krävas i större omfattning än nödvändigt. Det måste till exempel finnas utrymme för anonymitet och privat kommunikation på nätet. Det kan även hända att man vill ha en ”identitet” privat och en i jobbet.
ID-krav bör rent generellt bara förekomma när det är nödvändigt, inte av slentrian.
Möjligheten att välja eID måste även fungera med EU:s planerade digitala plånbok (EU:s eIDAS Regulation). Det talas om att denna kan bli ett alternativ för inloggningar på nätet.
• DIGG: Statlig e-legitimation »
• SVT: Så kan en statligt e-legitimation utformas »