I Danmark ställs nu frågan om det kan vara landsförräderi att avslöja statens roll i den internationella massövervakningen för det egna folket.
I Danmark är chefen för försvarets underrättelsetjänst Lars Findsen häktad för landsförräderi. Och den förre försvarsministern Claus Hjort Fredriksen är misstänkt för samma brott.
Brottet i fråga skall enligt uppgift vara att de båda bekräftat för media att danska försvarets underrättelsetjänst samarbetat med amerikanska motsvarigheten NSA för att spionera via danska fiberkablar.
Det har tidigare uppmärksammats att sådan spaning bland annat inriktats mot svenska topp-politiker och svensk försvarsindustri. Vilket Sveriges försvarsminister lovat utreda, men aldrig återkommit till.
Frågan om landsförräderi blir absurd om man betänker att det inte är främmande makt de två misstänkta skall ha läckt till, utan till det egna folket – via media.
Om demokratin alls skall vara meningsfull måste folket ha insyn i vad makthavarna sysslar med – för att kunna utkräva ansvar i allmänna val. Eller för att kunna ifrågasätta den drivna politiken i en öppen, demokratisk debatt.
Massövervakningen är ett utmärkt exempel på en sådan fråga. Den är inte bara politisk. Den rör även statens förhållande till folket och den enskildes konventionsskyddade rätt till privatliv.
Danmark behöver en fri och öppen debatt om massövervakningen. Precis som Sverige. Och att avslöja den för folket – från vilket all demokratisk makt utgår – kan knappast vara landsförräderi.
