På onsdag (19 februari) röstar riksdagen om hemlig dataavläsning. Det vill säga att polisen (m.fl.) skall kunna installera spionprogram på människors telefoner, surfplattor, datorer, smart-tv-apparater, spelkonsoler, smarta högtalare etc.
Med dessa spionprogram kommer myndigheterna att kunna se all aktivitet på enheten i realtid samt använda kamera och mikrofon för övervakning. Man kommer dessutom att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon eller dator.
Bortsett från integritetsfrågan och risken för missbruk – så är detta det starkaste argumentet för att säga nej:
- För att kunna installera spionprogram måste polisen använda säkerhetsluckor i vår kommunikationsutrustning.
- Det innebär att dessa säkerhetsluckor – som hotar hela vår IT-säkerhet – kommer att förbli öppna och okända.
- Detta öppnar i sin tur dörren för cyberbrottslighet – som dataintrång, ransomware, virus, bankbedrägerier och spioneri.
Riksdagen är alltså på väg att göra hela vår IT-infrastruktur mindre säker. Och vi vet från andra länder att sådana här verktyg har en tendens att hamna i orätta händer.
Det är inte en fråga om – utan när – detta kommer att bli ett problem för såväl privatpersoner som företag, organisationer och myndigheter.
Därför bör riksdagen rösta nej till lagen om hemlig dataavläsning.