Sverige har en unik historia av yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighetsprincip. På senare år har dessa värden naggats i kanten. Och på onsdag tar riksdagen ännu ett steg mot att begränsa tryckfriheten.
Den nya lagen om utlandsspioneri gör det straffbart att lämna uppgifter som kan störa Sveriges förhållande till andra stater och organisationer. Vilket helt uppenbart försvårar en sund, kritisk granskning.
Dock finns ett tillägg om att en publicering inte skall vara straffbar om den är ”försvarlig”. Lagen ger dock inga tydliga besked om vad som kan anses vara försvarligt, vilket lämnar fältet öppet för ett stort mått av subjektivitet.
Till SVT säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke »Att man överhuvudtaget behöver stoppa in en sådan bestämmelse visar att hela lagstiftelsen inte hör hemma i svensk grundlag.«
Journalistförbundet oroas inte bara över vad som kan ske vid en publicering. Man menar även att den nya lagen kan komma att avskräcka källor och whistleblowers.
Detta är tredje gången man försöker införa denna eller snarlika lagar. Två gånger tidigare har förslaget fallit efter omfattande kritik. Dock verkar man inte bry sig om kritik denna gång, utan hänvisar till att riksdagens konstitutionsutskott godkänt förslaget.
Då lagen kräver en ändring i grundlagen behövs två beslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet fattades förra mandatperioden och det andra fattas i riksdagen nu på onsdag.
Under förra mandatperioden var Miljöpartiet (som då satt i regering) emot förslaget. Liberalerna (som satt i opposition) var emot. Idag är MP (som nu sitter i opposition) emot och L (som sitter i regeringen) för.
Den nya lagen kommer att göra det svårare att rapportera och att bedriva undersökande journalistisk vad gäller Sverige och till exempel FN, Nato och EU. Vilket helt uppenbart är ett demokratiskt problem.
Vi bör vara medvetna om att detta innebär att vi hackar bort ytterligare en bit av den informationsfrihet som är en av den svenska demokratins grundpelare.
Nu kommer mer av maktutövningen att kunna ske utan insyn. Vilket i sin tur gör det svårare eller rent av omöjligt för folket att utkräva ansvar av sina politiker.
För att demokratiska val över huvud taget skall vara meningsfulla måste folket få veta vad politikerna sysslar med.
Uppdatering: Här hittar du en informativ text om problemen, från tidigare i år »
Dennis Nilsson säger
Med denna ”Lex Assange”-lag så behöver inte längre maktens företrädare några svepskäl till att förfölja och fängsla sådana som Edward Snowden och Julian Assange, eller någon annan som återger vad de avslöjat.
Dennis Nilsson säger
Här finns historisk bakgrund i denna artikel, ”Svensk tryckfrihet under andra världskriget”. från Lunds Universitets Juridiska fakultet väl till pass.
Byt ut ett visst ord för att få en uppdatering av vad som uppenbarligen gäller idag.
https://www.lu.se/lup/publication/3800643
”Andra världskriget påverkade världen och Sverige på flera olika sätt, varav ett var tryckfriheten. Redan när Hitler tillträdde som rikskansler 1933 började han intressera sig för den svenska pressen. Den svenska pressen åtnjöt en relativt stor frihet att trycka och utge skrifter och tidigt publicerades kritiska åsikter mot Hitler och Tyskland.
Åsikterna resulterade i en rad påtryckningar från den tyska regimen, genom såväl offentliga uttalande som diplomatiska framställningar försökte man förmå den svenska regeringen att vidta åtgärder. Till en början intog man en avvisande inställning men strax efter krigets utbrott började man tillmötesgå de tyska kraven.
För att den svenska regeringen skulle kunna tillmötesgå kraven krävdes såväl en förändrad praxis som en ny och förändrad lagstiftning. Regeringen väckte liv i ett obsolet stadgande som möjliggjorde konfiskation utan rättegång och förfarandet användes över 300 gånger under kriget.
Vidare vidtog man grundlagsändringar i såväl regeringsformen som tryckfrihetsförordningen, vilka öppnade upp för möjligheterna till en censurlag. Lagändringarna kompletterades med en lag som möjliggjorde censur och införselförbud vid krig eller krigsfara och som även gav möjlighet att vid krig förbjuda en tryckt skrift. Lagen togs dock aldrig ikraft.
Vidare antog man en förordning som innebar att periodiska skrifter som blivit dömda för tryckfrihetsbrott eller blivit indragna kunde förbjudas från att använda statliga kommunikationer så som posten, järnvägar och bussar. Den förändrade tillämpningen, lagändringarna och de nya lagarna innebar en stark begränsning av den svenska tryckfriheten.
Åtgärderna som vidtogs av riksdagen och regeringen begränsade tryckfriheten kraftigt och man skapade därmed en auktoritär politik. Sverige gick från att ha en relativt fri press till att ha en tryckfrihet som kontrollerades och övervakades av staten.
Orsakerna till förändringarna var kravet från Tyskland om fullständig neutralitet från såväl den svenska regimen som den svenska pressen.”
Ulrik T säger
Ska inte grundlagsändringar föregås av information till folket och en folkomröstning ?
Ann säger
O nu är beslutet på plats om socialt kreditsystem. Svenskt ansvar 2023
https://www.regeringen.se/artiklar/2022/12/beslut-om-artificiell-intelligens-och-elektronisk-identitet-pa-ministermote/