Vi vet redan att EU-kommissionen och EU:s ministerråd vill se ett nytt datalagringsdirektiv.
Det förra datalagringsdirektivet upphävdes av EU-domstolen på grund av att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.
Enkelt uttryckt menar domstolen att man inte urskiljningslöst får lagra all data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. Det måste finnas ett konkret syfte, misstänkta och en tidsram.
Nu har det dykt upp ett internt arbetspapper från ministerrådets portugisiska ordförandeskap. I detta vill man diskutera med de andra medlemsstaterna hur man skall tacka frågan. (PDF »)
Speciellt vill man diskutera IP-adresser:
1. Do Member States interpret the possibility of retention of source IPs addresses, established in the recent case law of the Court, as including both static and dynamic IPs? Would or should this include source-port numbers? What are the views on only retaining source but not destination IP addresses?
2. Do Member States consider it to be in line with the jurisprudence of the ECJ that Internet Protocol addresses, strictly needed to identify a subscriber, should include first login IP, last login IP or the login IP used at a specific moment in time? Should this be considered as ’subscriber’ or ’traffic’ data if the IP address is used solely to identify a person?
Det skall bli intressant att se vad som kommer ut av detta. Hur som helst är det klart att processen för att ta fram ett nytt datalagringsdirektiv har börjat.
Vi kan möjligen räkna med ett förslag till nytt direktiv redan i år. Fast det kommer att kräva mycket trixande för att komma runt EU-domstolens ställningstagande – som ju i princip underkänner hela konceptet med datalagring.
